Byggbranschen: Stål, nya betonger
av Peter Nordling Forum 1987-20, sida 15, 17.12.1987
Taggar: Personer: Antti Katajamäki Teman: byggbranschen
tålbyggandet är redan vanligt bl a i S USA, men också i Sverige görs hälften av baskonstruktionerna i stål.
— Hos oss har arkitekternas intresse för stålet ökat påtagligt först under de tre senaste åren, berättar Antti Katajamäki.
Han är utan tvekan Finlands meste stålarkitekt. Åren 1980, -83 och -86 har han valts till årets stålarkitekt. Dessutom har han fått European Convention for Constructional Steelwork prize år 1980.
— Anledningen till att en arkitekt använder stål har mycket att göra med hans sätt att tänka hur man borde bygga. Själv är jag influerad av mitt ungdomsintresse för bilar och motorcyklar. Jag anser att maskinbyggnadstekniken har utvecklats mera än husbyggnadstekniken som egentligen stampat på stället med sina pelar- och balkkonstruktioner under några tusen års tid, säger Katajamäki.
Moderna möjligheter
Enligt Katajamäki gör stålet det möjligt att bygga modernare och att förverkliga betydligt mera krävande projekt än t ex betong.
Vid användandet av betong är man nämligen alltid tvungen att ty sig till pelar- och balkkonstruktioner. Samma sak gäller då man bygger av tegel. Då görs endast skalet av tegel. Tidigare byggde man valv men idag ersätts de av balkkonstruktioner då valven upplevs som alltför besvärliga. Dessutom klarar sig betongen inte utan stålarmering.
Som ett exempel på konstruktioner där stålet vinner över betongen nämner Katajamäki hängbroar. Där utnyttjas stålets stora dragpåkänning.
I husbyggandet anser han att stålet lämpar sig för stommar, delar av bjälklag och t om för ytterväggar som kan göras av färdiga stålelement.
Andra fördelar med stålet är att priset reellt sett sjunkit hela tiden under efterkrigstiden och att det kan bearbetas på byggnadsplatsen oberoende av årstiden. Det ger kortare byggnadstid och en mindre räkning.
Ytterligare en bidragande faktor till stålets popularitet, speciellt i kontorshus, utomlands är att det är lättare att göra ändringar i stålkonstruktioner.
Den största bromsen för stålbyggandet är, enligt Katajamäki, bLrandskyddslagstiftningen. Stålet är nämligen sämre än betongen ur brandskyddssynpunkt.
Klarar korrosionen Korrosionen betraktar han däremot inte som något hot mot stålbyggnaderna.
— Det gäller bara att ytbehandla stålet Inte ens broar över salta vattendrag har rostat bort, framhåller han.
Flera av Katajamäkis egna stålprojekt är mejerier, med konstant hög fuktighet och påverkan av frätande mjölk. Men inte heller detta utgör något hinder för stålkonstruktioner.
Även om Katajamäki talar varmt för stå FÖRUN, 20/1987
Flyg- och. motor jortoentret i Teisko är ett exempel på Antti? tajamäkis stålkonstruki
BYGGBRANSCHEN:
Stäl, nya betonger
Text: Petar Nordling
Stålet och nya betongsorter är på frammarsch i byggnadsbranschen. De här materialen gör byggnadskonstruktionerna både lättare oc billigare.
let betonar han vikten av att på ett förnuftigt sätt kombinera olika material I byggnader.
Plasten är ett material som Katajamäki anser att man lämpligen kan kombinera också med stål.
— Problemet är emellertid att flertalet planerare är övertygade om att vi förr eller senare får en ny oljekris, och det dämpar intresset för plasten.
Betongen bättre Mindre entusiastisk, då det gäller stålet, är Lars-Olav Sebbas, VD för Finnmap.
— Stålet är i många avseenden underägset betongen. Stålkonstruktioner har i praktiken lägre säkerhetskoefficient för nyttolast. Orsaken till stålets popularitet är Antti Katajamäk att det är förhållandevis billigt därför att staten subventionerar stålproduktionen i många länder, framhåller Sebbas.
Han betonar också betongens förmåga att magasinera värme och att jämna ut temperaturväxlingarna.
— Dessutom är betongen betydligt lättare att forma som man vill och detta gör den mera lämplig att avgränsa rum med. Skall stålet användas till samma sak kräver detta ett omfattande planeringsarbete. Annars blir resultatet inte särskilt vackert.
På betongens pluskonto bokför Sebbas också brandsäkerhete — Dessutom utgör fastigheten den enda säkerheten för många företag. Och då vill man säkert ha ett möjligast brandsäkert hus, slår han fast
Sebbas talar också varmt för nya, starkare betongkvaliteter såsom silicabetongen som numera kan beställas på vissa betongstationer. Genom att investera 30 procent mera får man ut 100 procent mera i hållfasthet.
På kommande är också lättare och billlgare kvaliteter som dock hamnar i lä vad hållfastheten beträffar. En variant är träfiberbetongen. På Statens tekniska forskningscentral (VTT) experimenterar man också med andra avfallsprodukter i betongen — bla risagnar och skal av kokosnötter.
I det här skedet lämpar sig de här materialen inte för bärande konstruktioner. Men på VTT tror man att det går att utveckla tillräckligt starka kvaliteter, L 15
