Bygger broar västerut

av Torsten Fagerholm Forum 2014-10, sida 05, 30.10.2014

Sverige klår Finland med hästlängder inom tillväxt, sysselsättning, låg skuldsättning, disponibel inkomst, mångsidig näringsstruktur och tilltro till framtiden. Varför?

Promenera längs Alexandersgatan: varannan afär är svensk! Vi kan lära av Sveriges ypperli ga förmåga att marknadsföra, sälja in varor och brand. Finland är bäst i klassen i teorin. Vi är konurrenskraftiga på papper, men underprestera i praktiken. Vi måste få innovationerna och produkterna ut ur laboratoriet. Nokia stupade då bolaget gjorde svåra och invecklade telefoner ör ingenjörer, vilket vanliga konsumenter ogillade. Det finska lynnet kan resultera i fartblindhet, man slutar lyssna på andra.

Är det ett misstag av Finlands Näringsliv (EK) att nedprioritera vikten av kunskaper isvenska?

Bland unga växer intresset att ta sig ut på den nordiska arbetsmarknaden. Vid nordiska företagsfusioner uppstår ofta problem. Finskspråkiga klarar inte av small talk, att orientera sig utanför möteslokalen. Kombinationen engelska plus svenska är en stark konkurrensfördel.

Sveriges minoritetsregeringar får till stånd beslut, i Finland verkar ingen bära ansvar? Regeringsbasen är för bred, man har svårt att komma till skott, och reagerade för sent på recessionen. Vi har levt i dimma, i en illusion.

Underskattar regeringen potentialen hos små och medelstora företag?

SMF-företag behöver mer stöd för att blomstra. Nu förlitar man sig för starkt på enskilda storbolag. Jobben skapas inom småbolag - som belastas med kostnader, skatter och byråkrati, vilket stryper företagsamheten. Det finska utbildningssystemet gynnar inte företagsamhet. Är du framgångsrik och sysselsätter andra så bemöts du med avundsjuka. Inkomstklyftorna bordettillåtas växa, för utan företagsamhet kom WIOHUY3SVI NALSHOL

EXPERT PÅ NORDEN. Från och med 2015 hjälper Kjell Skoglund, 50, små och medelstora finländska företag att ta ett första steg ut i världen via Sverige och Norden, vid Finsksvenska handelskammaren i Stockholm.

mer det inte att finnas någon välfärd att fördela i framtiden.

Blickar det finska näringslivet förbi Norden och Sverige?

Då Finland gick med i EU 1995 tänkte många: “vad skönt, nu kommer vi direkt ut i världen” I och med den ekonomiska krisen har man igen insett att det är tryggt och lönsamt att verka i Norden: en första plattform för att senare tävla globalt.

Återupplivar Ukrainakrisen den nordiska affärsdimensionen?

På sikt kan Ryssland bli allt viktigare för fin ska och svenska företag - förutsatt att man går intillsammans i denna kostsamma och riska bla marknad. De 700 finsk-svenska företagsfusionerna som skett under de senaste 15 åren har samma logik: att tillsammans bli starkare, för att klara av den globala konkurrensen.

Allt fler näringslivsbeslut görs i svensk regi. Relegeras Finland till dotterbolagsstatus? Kanske, men att fusioneras är det enda sättet att bli stark nog för att överleva. Det är att föredra att makten förskjuts till Sverige, ifall man annars skulle gå under. Samtidigt bör regeringen sluta stjälpa småbolagen ute på landsbygden ochiregionerna. Vi behöver en motvikt till de jobb som försvinner ur storföretagen.

Några tankar om stereotyper: ineffektiva fikamöten versus ‘management by perkele? Finländarna har blivit för bekväma. Det är något fel med arbetslivet om det är attraktivt att snabbt gå i pension. Svenskt ledarskap tycks gynnatrivsel på arbetsmarknaden. Det handlar om mentala frågor.

Sverige fixar ålderspyramiden med arbetskraftsinvandring. Missar Finland chansen? Finland borde lära sig att integrera invandrare, ge dem utrymme att skapa en ny identitet, tillvaro och trygghet. Låglönejobb duger inte ens åt finländarna, vi behöver utländsk arbetskraft.

Välfärdsmodellen vacklar. Bör man kräva motprestationer för bidrag?

Den nordiska modellen överlever = om man skapar tillräcklig sysselsättning. Man skall hjälpa dem som verkligen behöver hjälp. Men lever man på bidrag eller förtidspensioneras iung ålder då tappar man känslan av att man behövs i samhällsbygget. Den offentliga sektorn bör effektivera sin administration via IT-lösningar, och öppna för fler privata aktörer inom vården.

Är nordiskt samarbete alltför bekvämt och mysigt, och skyr svåra frågor?

Problemet är konsensusbesluten. Den som vill minst, bestämmer mest. Beslutsfattandet borde göras mer bindande. En nordisk union är en intressant tanke, som framlagt av samhällsdebattören Gunnar Wetterberg.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR10 2014

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."