Byggeri för miljarder saknade finländska utställare

av Sigyn Alenius Forum 1979-05, sida 15, 21.03.1979

Byggeri för miljarder saknade finländska utställare

Sen 1963 har det regelbundet vartannat år hållits generalmönstring för Nordens byggindustrier — jättemässan Byggeri för miljarder i Köpenhamn. Arrangemanget är det danska byggcentrets. Allt flera länder har med åren kommit med — från början var det bara de nordiska. I år var 25 länder representerade. Men inte Finland. Dumt, sa de andra: här är goda chanser att tjäna. Hela världen kommer för att titt och köpa.

Ny” Svenskar, norrmän, danskar dominerade mässan, som stängde för ett par veckor sedan efter tio dagar. De hade alla tiotal egna avdelningar, och dessutom ingick produkter från tiotals fabriker i Sverige, Norge och Danmark i agentutställningar. Från Finland var summa tio firmor överhuvud företrädda, samtliga inbyggda i danska eller svenska agenters utställningar. Inte en enda egen finländsk hörna!

Mässans två bossar, förra bostadsministern i Danmark Ove Hove som nu sitter som det danska byggcentrets VD, och hans utställningsdirektör Erik Hansen, efterlyste: Finland har allt som behövs för att kunna hävda sig och ta hem order i massor, sa de. Finland har trä — det är modernt just nu. Finland har utmärkta metoder att permanentbehandla trä så att det håller — bla till golv som det slits på. Det är en efterfrågad vara. Finland har en mo NV

Utställningsdirektör, arkitekt Erik Hansen, Byggcentrum =<(tv), och byggcentrets VD, arkitekt Ove Hove.

FORUM 5/7 dern och effektiv metallindustri, som producerar komponenter och konstruktioner. Priserna brukar vara konkurrenskraftiga. Finland har design, fantasi, byggtradition. Varför i all världen kommer finländarna inte med? Mässan besöks varje gång av fackfolk från hela världen. 150 000 kom och tittade denhär gången, drygt 60 procent av dem var fackfolk, alltså folk som är med och bestämmer vad som ska köpas.

Dyrt att delta? Dyrare att vara borta, ifall man satsar på export — och vem gör inte det, var uppfattningen på Byggeri för miljarder bland de många som deltog. Att just denna mässa har blivit så populär bland internationella fackmän beror på att man här samlat på ett enda ställe kan se så många länders produkter. Byggbranschen är alltid aktuell. Om tiderha är goda, så bygger man. Är de sämre, så är det därför man bygger. Många länder använder byggsektorn som ett slags konjunkturreglerare. Hus är en vara som alltid behövs, och byggtekniken utvecklas kolossalt.

Mest aktuella sektorer inom byggindustrin just nu är energi och tätortsförnyelse. Energisnåla konstruktioner sågs i massor — sol, vind, spillvärme, returvärme — tex från kökets utsugningsaggregat. En massa värme kan tillvaratas och återanvändas när oset skickas ut i naturen.

Tätortsförnyelsen är byggindustrins mest aktuella utmaning, Gammal bebyggelse förnyas och saneras. Nya kök, nya badrum. Bättre isolering, För tätt byggda kvarter ”tunnas ut”. Lägenheter slås ihop till större. Nybyggnadsindustrin måste jobba parallellt — de utsanerade ska ju också ha nånstans att bo.

Parallellt med dessa två aktuella trender löper just nu kravet på at utforska inomhusklimatet. USA har gått i spetsen, både med elektriska stötar, för torra rum och andra luftkonditioneringsproblem. Nu går amerikanerna i spetsen med forskning. Men vi andra bör inte bli efter. Inomhusklimatet är framtidsområdet nu, det var helt tydligt på denna mässa, att det är där satsningarna ska göras.

Målet för ett rimligt boendemönster förefaller just nu att vara: ett någorlunda rejält rum per person plus ett gemensamt allrum. Och så ska folk vara beredda att betala en rimlig del av sina inkomster för att bo. I Danmark har man haft en tendens att kräva för stora bidrag från de offentliga kassorna, ansåg bl a Ove Hove. Men i hela vårt i övrigt så välordnade Norden saknar vi en förnuftig vägledning för de unga årgångarna, så de lär sig vilka krav de själva kan ställa, och hur de ska prioritera. I stället för allsköns lektioner om sex borde man införa familjeekonomi i folkskolan, ansåg Hove — ett ämne där man lär eleverna den ekonomiska prioriteringens filosofi och teknik. Det finns inte någon allmängiltig siffra som kunde bestämma hur stor del av inkomsten man rimligtvis bör anslå för bostadsutgifter. Därtill spelar för många faktorer in — familjens storlek, lönens, typen av samhälle där man bor osv. Lyx ska folk betala själva, det socialt och mänskligt nödvändiga kan påräkna samhällets ekonomiska stöd.

Så är en intressant fråga givetvis: vad är lyx? Simbassäng, dyrbara importerade material där inhemska kan användas är lyx. Men också här blir definitionerna beroende av många yttre omständigheter. Bastu tex är inte lyx i Finland, där man traditionellt anser bastu nödvändig för den normala rengöringsprocessen. Det är lyx i Danmark, där man under alla omständigheter utöver en bastu vill ha andra badformer.

Vad bastu beträffar innebär det området en utmärkt exportpotential för Finland. Bastu håller på att bli allt populärare i allt flera länder. Men i Danmark är majoriteten av de ”finnbad” som saluförs made in Sweden. Västtyska utställare bekräftade: massor av svenska finnbastur.

Sigyn Alenius O 15