Byggmästarna firade fyrtio

av Ragnhild Artimo Forum 1992-07, sida 25, 14.05.1992

Taggar: Organisationer: byggmästareförbundet

Bygg astarn firade fyrtio

Byggmästareförbundet begår i dagarna sitt 40-årsjubileum med att blicka framåt: fokusfrågorna den närmaste tiden är förbundets ekonomi och branschens utbildningsfrågor.

venska Byggmästareför bundet i Finland (eller

SBF som det står bl.a. i Kalendern) är ett av Forums medlemsförbund och en av tidskriftens grundare. SBF begår sitt 40-årsjubileum i anslutning till vårens förbundskongress 16—17 maj i Pedersöre — men egentligen infaller födelsedagen 22 maj.

— Byggbranschen kämpar med oerhörda svårigheter. konstaterar SBF:s ordförande sedan 1987, Valdemar Svens. — Det är naturligt att detta återverkar också på förbundet och dess verksamhet. Även om vi inte är ett fackförbund. påverkas vår egen ekonomi av att många byggmästare idag är arbetslösa eller permitterade. Och den ekonomiska ramen och våra verksamhetsmöjligheter har givetvis en koppling. Hur vår ekonomi fungerar har betydelse för förbundets hela existens.

SBF har haft speciellt besvärligt med förbundets fastigheter, vilka enligt förbundssekreterare Leif Eriksson stod outhyrda och tomma i månader 1990—91 — men nu funnit hyresgäster. Med dagens prisnivå är dock fastighetssektorn inte vad den varit, framhåller Eriksson. Han har varit förbundssekreterare sedan 1980.

Utbildningsfrågan är vad som bekymrar Leif Eriksson mest idag — också den påverkar nämligen förbundets framtid och existens.

SBF vill avskaffa byggnadsteknikerexamen (byggmästar är en titel man får efter avlagd byggnadsteknikerexamen) och i stället införa en produktionsingenjörsexamen med fyraårig utbildningstid. Examen skulle formellt vara jämställd med de nuvarande byggnadsingenjörsoch byggnadsarkitektexamina. Vid Vasa tekniska läroanstalt eller yrkeshögskola inleddes hösten 1991 en dylik utbildning inom ramen för yrkeshögskoleförsöket. I Vasa har man alltså en fyraårig produktionsingenjörsutbildning i stället för den gamla treåriga husbyggnadslinjen och en treårig byggnadsteknikerutbildning på linjen anläggningsteknik (tidigare kallad väg och vatten), Tekniska läroanstalten i Ekenäs utbildar husbyggnadstekniker utgående från en studentbascrad och en icke studentbaserad linje, och startar inkommande höst — byggnadsarkitektutbildning.

Trenden i dagens samhälle har redan länge varit alt man skall vara akademiskt utbildad, diplomingenjör eller arkitekt, för att kunna få en tjänst, säger Leif Eriksson. Detta gäller såväl statliga, kommunala som privata tjänster även om det är mest framträdande på den kommunala sidan (ett tokigt förslag framfördes på privat håll för något år sedan, att VD för en byggnadsentreprenörfirma måste vara diplomingenjör). Byggnadsteknikerutbildning är dock den utbildning som bäst svarar mot arbetsuppgifterna. Det här gäller t.ex. byggnadsinspektörstjän Valdemar Svens —— sterna, kontrollanttjänster o.s.v. och inte att förglömma, 3/4 av alla byggnadsfirmor är byggmästarcägda eller -ledda.

Om trenden fortsätter, betyder det, att för en byggmästare kvarstår endast cn uppgift — nog så viktigt — att vara arbetsledare för olika grupper av byggnadsarbetare (fast på sistone har man allt oftare kunnat läsa om företag som klarar sig helt utan arbetsledare). För att undvika att denna negativa trend fortsätter bör utbildningen förbättras så att den motsvarar ingenjörsutbildning. Skräckbilden är att teknikerutbildningen hänförs till ”ungdomsskolan” — det ursprungliga betänkandet förutsatte att en del av de tekniska skolornas, numera läroanstalternas utbildning, skulle hänföras till ungdomsskolan och dagens undervisningsminister tycks vara av samma åsikt eftersom hon i ett brev daterat den 23.3. meddelat att teknikerutbildningen inte får tas med i yrkeshögskoIeförsöken.

Det som eventuellt kan ändta på saken är Finlands anslutning till EG. Redan EES-aytalet förutsätler cn harmonisering av utbildningen. Finland är enda land i Europa som har en utbildning med fyra nivåer, alla andra länder har endast tre nivåer. Man gör ingen skillnad mellan tekniker och ingenjörer, alla är ingenjörer. Dock finns även här ett problem, ingenjörsutbildning — förutsätter studentexamen som grundutbildning.

Leif Eriksson

Eriksson konstaterar att ett scenario som kan bli aktuellt är en allians med Driftingenjörsförbundet i Finland, DIFF, där SBF skulle tillgodose byggnadsingenjörernas behov då DIFF av hävd inte har tradition och erfarenhet på den sektorn. Men det här är en fråga på framtiden.

SBF har idag sex medlemsföreningar och 728 medlemmar. Svenska Byggmästareföreningen i Helsingfors är äldst — grundad redan 1907! — och dess ordförande är Per-Olof Träskelin, som också är SBF:s representant i Forums redaktionsråd. De övriga föreningarna är Vasa Byggmästareförening, OF Leif Lundström; VästNyländska Byggmästarcföreningen, OF Eva Grönroos: Norra Österbottens Byggmästareförening, OF Carl-Göran Henriksén, Östra Nylands Byggmästareförening, OF Göran Sjöström, samt = Abolands Byggmästareförening, OF Stig-Göran Hildén.

På nordisk nivå samarbetar SBF framför allt med det svenska broderförbundet, Svenska Byggingenjörers Riksförbund.

Valdemar Svens betonar också EG-effekten i förbundets nuvarande och framtida verksamhet — Inom = byggbranschen kommer inverkan av EG att vara speciellt markant, och en av våra uppghifter är därför att hålla våra medlemmar informerade om dessa frågor.

RA 0