Byggnadsarbetena på ISS inleds
av Matti Krank Forum 1998-05, sida 30, 23.05.1998
nin | juni inleds byggnadsarbetena på de -—G internationella rymdstationen IS$ (Inl& » ternational Space Statiom) med att sända Lä upp den första modulen, ryska FGB, i S omloppsbana runt Jorden. Därefte , 4 kommer turen till amerikanska Nod 1, en kopplingsdosa som dockar i ena | ändan av FGB.I december dockar även bostadsmodulen, ryska SM, med FGB,
Ma nu i andra ändan. I januari 1999 sänd den första besättningen för att öppna stationen. Stationen kompletteras sedan med solpaneler. När USA:s bostadsmodul kopplats till stationen i slutet av år 2003 är stationen komplett.
Livet på en rymdstation är inte helt : okomplicerat för människan. Redan under resan till en rymdstation råkar många astronauter och kosmonauter ut för ‘rymdsjuka". Frånvaron av tyngdkraft på stationen leder under de första dagarna av vistelsen i allmänhet till illamående. Det blir svårt för astronau n te = terna att orientera i rätt riktning och pe att styra armar och ben. - Iliamåendet brukar dock försvinna = efter några dygn på stationen. För att = inte flyga hejdlöst omkring i tyngdlöst tillstånd kan astronauterna gripa tag i
Skribenten å informationsche vid Statens tek niska forsknings central VTT.
Boeing, bättre känt som flygplansleverantör, jobbar redan på ISS-sektioner under bögtryck. Bilden visar Node I som skall upp i rymden ännu i år.
Byggnadsarbetena på ISS inled vägghandtag eller sticka fötterna i golvfasta stroppar, som finns utplacerade överallt i stationen.
Att äta på en rymdstation kan i början te sig svårt. Man måste vara försiktig med att sprida omkring sig smulor och vätskedroppar, eftersom de inte faller till golvet utan förblir svävande. Vid tvätt och dusch måste man se till att tvållödder och duschcereme inte kommer utanför duschkabinen. Nämnas kan, att orenheter i andningsluften förorsakade andningsbesvär i den ryska Mir-modulen då modulens solpaneler skadades i samband med ett missöde under en dockning.
Vid toalettbesök går urinet och den fasta avföringen skilda vägar. De sugs med vakuum till var sitt behandlingssystem. Urinets vatten avskiljs och återförs till stationens vattensystem, medan de fasta komponenterna packas i behållare för att återbördas till Jorden.
Vissa uppgifter är lättare att utföra på en rymdstation än på Jorden. Exempelvis verktygsbhanteringen underlättas eftersom arbetsredskapen som viktlösa kan lämnas svävande inom nära räckhåll. Att sova i viktlöst tillstånd kan vara en upplevelse. Man kliver bara in i en sovsäck som är fäst mot en vägg eller en hylla, och voila!
Eftersom människan är skapad för ett liv på Jorden. innebär tyngdlösheten ett främmande element som måste bemästras. Människans hjärta växer i tyngdlöst tillstånd och hela cirkulatiOnssystemet beter sig annorlunda. Blodet börjar förlora plasma och kroppen en del av sitt vatten.
Ett besvärligt problem är att skelettet förlorar kalcium, vilket gör benmas mternationella rymdstationen ISS skall vara fullt utbyggd år 2003, men den första besättningen skall öppna stationen redan i januari 1999.
san skörare. Kalcium kan dessutom utsöndras till njurarna och förorsaka njursten.
På rymdskytteln Columbia under de så kallade Neurolab-flygningen utfördes nyligen experiment med astronauter som provkaniner. Experimenten, som lyckades väl, gick ut på att mer ingående än någonsin mäta människans hjärn- och nervfunktioner i rymden samt bland annat hur blodcirkulationen påverkas Två finländska fysiker, Kari Tahvanainen och Tom Kuusela, hade utvecklat ett effektivt datorprogram ör behandling av de stora mängder mätresultat som erhölls i samband med experimenten. Med på flygningen fanns också ett par tusen försöksdjur, råttor, fiskar, gräshoppor och sniglar. Experimenten med nyfödda råttor avlöpte inte enligt förväntan, eftersom deras mödrar vägrade att ta hand om sina ungar i tyngdöst tillstånd. Detta resulterade i att ett antal ungar dog under resan. Man ville bland annat veta hur tyngdlöshet påverkar balanssinnets utveckling hos djur som lär sig att röra sig i tyngdlöst tillstånd. &
Magnetiska polerna på väg att byta plats?
Enligt amerikanske forskaren Gary Glatzmaier vid Los Alamos-laboratoriet i New Mexico visar numeriska datormodeller vad som försiggår i Jordens kärna, nämEgen att Jordens magnetiska poler är på väg att byta plats. I astronomiska mått räknat är denna företeelse inte märkvärdig, eftersom magnetpolerna åtskilliga gånger tidigare har bytt plats under Jor dens livstid - senast för cirka 700 000 år sedan.
Polbyten sker i snitt vart tvåhundratusende år, varför ett polbyte inom en “nära framtid borde vara rätt sannolikt. Eftersom själva förloppet tar tusentals år, behöver vi inte vara rädda för att vakna upp till en upp-och-nedvänd värld redan i morgon. 8
FORUM NR 5/98