Byggprocessens förnyelse tema för Nordisk Byggdag
Forum 1971-09, sida 11-12, 12.05.1971i
Byggprocessens förnyelse tema för Nordisk Byggdag
Med derta menar arrangörerna att målet bör vara en process som fullt utnyttjar teknikens möjligheter att lösa byggnadsuppgifterna utan att slutresultatets funktions- och miljökvaliteter eftersätts. För att nå därhän behövs bl a nya former för bestämmelser och normer, nya metoder för programarbetet och nya organisationsformer.
Framförallt behövs nya attityder av samtliga medverkande och en uppriktig vilja att inordna sig i helheten, säger arkitekt Packalén.
Han påpekar vidare att en förutsättning för att frågorna skall bli nyanserat och allsidigt belysta är ett livligt deltagande i byggdagen från alla grupper i byggprocessen, allt från konsumentkretsar, myndigheter och byggherrar över planeringskonsulter till byggare, tekniska installatörer och materialtillverkare.
— Hur skall då allt detta genomföras i praktiken — Vi har i grova drag gått in för fyra inledningsföredrag som uppföljs av diskussioner. Temata för föredragen är Byggprocessens förnyelse av överborgmästare Teuvo Aura, premisserna av jur.kand. Niels S alicath från Kobenhavns Al Forum 9/71
Arkitekt SAFA Rurik Packalén har sedan hösten -70 varit tjänstledig från Arkitektbyrå Ålander—-Packalén—Korsström. Orsak: generalsekreterarsysslan för Nordisk Byggdag i Helsingfors i juni 1971. Kongressen försiggår i Dipoli. Temat för Nordisk Byggdag (NBD) är ”Byggprocessens förnyelse”.
mindelige Boligselskab, programmet, av arkitekt MNAI P.A.M. Mellbye från Oslo samt processen, av arkitekt SAR Olof Eriksson teknisk dir. i Byggnadsstyrelsen, Sverige. Huvudföredraget om byggprocessens förnyelse ger en total överblick över temat och ställer det in i större sammanhang. De övriga föredragen behandlar i korthet följande ämnen: Premisserna — kvantitativa krav, optimal användning av resurserna, de ekonomiska och juridiska förutsättningarrna samt översiktlig planering och markpolitik. e Programmet — omvärderingar av målsättningarna, bla kvalitet, miljö och flexibilitet. Vidare behandlas programmets betydelse och form, framtidens krav, framtidsforskningen samt nya tänkesätt och visioner. e Processen slutligen tar upp ansvarsfördelningen och organisationen, projekterings- och produktionsformer samt produktionsutveckling, kontroll, marknadsföring och export. En närmare titt i programmet visar att diskussionsrubrikerna efter föredraget om premisserna upptar ämnena framtidens byggbehov, byggresurserna, samhällsplanering och markpo litik samt nordiska byggbestämmelser. NBD:s andra dag inVän nn
Aktiva
Ordinära tillgångar Finansieringstillgångar 37 239,87 1627 000, 39 146 386,63 42 572 383,5 6 570 462,8 - 22149 431,14 Material 2830 951,75 31550 845,78 Anläggningstillgångar Tomter -.. 12 323 100,25 ökning . 3430 102,12 minskning - 1700,— 15 751 502,37 Byggnader . 37 190 707,44 ökning 472 450,74 avskrivning: - 2 766 391,03 34 896 767,15 Vägar och hamnar 4 326 886,62 ökning enas 54 083,39 avskrivningar 113 545,54 4 267 424,47 Maskiner 24 225 426,97 ökning … 3 303 006,21 avskrivningar 2 466 829,28 minskning … 3 749,— 25 057 854,90 Inventarier 1036 680,53 ikning … 743 133,67 avskrivningar 493 954,2 minskning .. 133 300,— = 1 152 559,93 Nyanläggningar under uppförande . 2 182 782,81 Värdepapper 13 036 066,52 REesultatregleringsposter .. 45 478,12 Värderingsposter 252 120, mk 170 765 785,55
Ansvarsförbindelser mk 3 340 420,—
Kostnader Ordinära kostnader
Löner -. sena 15 075 078,24 Sociala kostnader . 4'197 939,28 Hyresutgifter 475 937,35 Ränteutgifter 4 626 059,73 Skatter 1519 815,26 Avskrivningar . 5 840 720,12 Övriga ordinära kostnader .. 997 932,72 Räkenskapsårets Vist .ssossoossosossssrsr error see sea 3 935 217,2 mk 37 268 699,90
Omsättning mk 196 887 857,65
FINSKA SOCKER AKTIEBOLAGET
BALANSRÄENING DEN 31 DECEMBER 1970
RESULTATRÄKNING FÖR TIDEN 1. 1, 1970—31. 12. 1970
Passiva Främmande kapital Kortfristigt Växelskulder 42 330 484,04 Bankskulder 1316 872,99 Kontoskulder 30 641 046,20 Förskottsbetalningar 11 162 822,62 Obetalda skatter 144,— Oinlösta dividender 34 984,10
Lån > 2000 000,— 87486 353,95 Långfristigt
Inteckningslån 6 388532, Övriga lån 10 749 466,32 17 137 998,32 Resultatregleringsposter . - 4375 143,78 Eget kapital
Aktiekapital 39 600 000,— Reservfond ….. 250 000,— Dispositionsfond . 13 850 000,— Skattefond 3 705 204,— Vinst Saldo från föregående år ee 425 868,30 Räkenskapsårets vinst …….. - 3 935217,20 4361 085,5 mk 170 765 785,
Intäkter
Ordinära intäkter Intäkter av rörelsen . 34 383 665,31 Hyresintäkter 812 982,65 Ränteintäkter 958 290,70 Intäkter av värdepapper 384 457,05 Övriga ordinära intäkter 729 304,1 mk 37 268 699,9 leds med de två övriga föredragen »programmet» och »processen» och de efterföljande diskussionerna har rubricerats metodik för programarbetet, framtida behov och krav, krav på byggnad och miljö, konsumenten och byggprocessen, nya organisationsformer — ansvarsfördelningen, projekteringen och produktionen samt byggprocessens tekniska förnyelse, nya metoder och hjälpmedel.
På Forums fråga om vilket eller vilka diskussioner arkitekt Packalén själv var mest intresserad av gav han inget svar. Han påpekade dock att arkitekterna kanske främst intresserar sig för kräv på byggnad och miljö samt ansvarsfördelningen vid nya organisationsformer. Teknikernas intresse riktas väl främst på byggresurserna och produktionen vid nya organisationsformer. Kommunalmännen åter finner närmast sina egna problem besvarade av framtidens byggbehov, samhällsplanering och markpolitik samt metodik för programarbetet.
— Nu går flera av diskussionerna på varandra, man kan alltså inte närvara vid samtliga diskussionstillfällen, varför? — Det varken vill eller orkar någon, säger arkitekt Packalén. Dessutom är diskussionerna av så skild art att deltagarna väljer ut de ämmen som närmast berör hans eller hennes eget fack.
1 — På tal om deltagare, hur många beräknas besöka NBD? — Totalt väntar vi ca 1200 deltagare av vilka ca 950 är egentliga kongressdeltagare och de övriga följeslagare. Förra gången Finland stod som värd 1955 var deltagarantalet uppe i 1721 medan Stockholm har rekordet från år 1964 med inalles 2008 deltagare. — Vem skall bekosta kalaset? — Vår budget är uppe i drygt 350 000 mark. Störst på inkomstsidan är deltagaravgifterna medan utgifterna delas fiftyfifty på förberedelse- och kongresskostnader. NBD har i detta nu 39 medlemsföreningar, allt från byggnadsfirmor till högskolor, universitet, kommuner och byggnadsstyrelser. För att nå ett så brett lager som möjligt har NBD:s styrelse för tillfället förstärkts och vi har haft flera möten sedan de egentliga förberedelserna igångsattes på hösten 1970. NBD har visserligen arbetat i över tre år på dessa byggdagar men först i fjol kom vi igång på allvar med kongresskansliet.
I samband med byggdagarna anordnar Finlands Mässa en byggutställning på uppdrag av NBD. Byggdagarna anordnas 9—11 juni medan mässan hålles öppen 8—14. 6.
IS Forum 9/71