Byråkraternas paradis

av Björn Sundell Forum 1983-08, sida 11-12, 27.04.1983

Taggar: Orter: Geneve Teman: ekonomi

fem största bankerna sin balansomslutning med 10 procent —- delvis som en följd av valutakursförändringar och de flesta bankerna uppvisar också ökande vinster. Eftersom ekonomiska problem i andra länder leder till att kapital söker sig till Schweiz, kunde bankernas fjolår likaväl betraktas som rekordartat, men dylika starka uttryck ingår inte i de diskreta och hemlighetsfulla bankernas vokabulär.

Schweiz har också relativt väl klarat av de problem som vissa utvecklingsländers och öststaters skuldsättning och betalningssvårigheter gett upphov till, detta genom att bara en bråkdel - några procent - av de sammanlagda schweiziska krediterna gått till ifrågavarande länder.

Negativ tillväxt

Om man betraktar bruttonationalprodukten var 1982 inget gott år för Schweiz. BNP föll med 1,5 procent och det är främst de dåliga internationella konjunkturerna och den höga franckursen som fått bära skulden för de dåliga tiderna. Sysselsättningen minskade med 1 procent.

I ett decennium har schweizarna löst sitt arbetslöshetsproblem genom att minska på antalet gästarbetare. Av de 1,1 miljoner som bodde i Schweiz 1974 finns nu bara hälften kvar. Numera räcker denna säkerhetsventil inte till och i flera branscher, bland dem maskin- och urindustrin har man infört förkortad arbetsvecka för vissa anställda. Arbetslösheten ligger dock på en avundsvärt låg nivå, bara 0,7 procent.

Liksom i Finland ser man fram emot bättre tider i slutet av 1983 när uppsvinget i USA, Västtyskland och England börjar påverka exportefterfrågan. Ändå ser det ut som om man heller i år inte kunde undvika negativ realtillväxt och prognoserna utlovar -1 procent för 1983. Fortsatt lågkonjunktur en tid framåt, alltså.

Vad Schweiz beträffar utgör lågkonjunkturen dock ett relativt begrepp. Landets höga levnadsstandard och låga arbetslöshet gör att man kan säga, att Schweiz mer eller mindre klarat de gångna årens internationella recession med blotta förskräckelsen. Det klaraste undantaget är Schweiz” traditionella stolthet, urindustrin, som får finna sig i att dess dominerande position klart och tydligt tillhör det förgångna.

8/83 | FÖRUN

Röda Korset hörde till de första internationella organisatonerna som placerade sitt högkvarter i Geneve.

Av Björn Sundell —- Geneve

GENEV - byråkraternas paradis

Om någon stad har klarat sig undan världsrecessionens klor de senaste åren, så är det Geneve. Trettiosju olika internationella organisationer med tiotusentals anställda säkrar staden och dess invånare en trygg utkomst. Den internationella byråkratin är stadens viktigaste inkomstkälla.

EH Vid stranden av den vackra Cenevesjön ligger staden med sina 150 000 invånare. Luften är klar och ren, för det finns knappast någon förorenande industri att tala om. Gatorna myllrar av kostymklädda tjänstemän och av personbilar försedda med CD-registerplåtar. Trots att staden i och för sig är liten, präglas den av en internationell atmosfär; människor av ett hundratal — nationaliteter — spankulerar längs strandpromenaderna, sitter på de små krogarna och går ut och in genom dörrarna till de stora organisationsbyggnaderna med tentakler som sträcker sig ut över hela världen.

Av staden Geneves invånare är en dryg tredjedel utlänningar; av kantonen Geneves 350 000 invånare bär 31 procent utländskt pass. Geneveborna själva, alltså de som är födda här, betraktar utlänningarna med blandade känslor. Somliga ser dem som inkräktare, en klass som lever för sig och som berövar schweizarna deras jobb —- och som dessutom tar sig extra friheter i skydd av sin diplomatstatus. Andra, åter, fäster mera vikt vid all den valuta utlänningarna hämtar till landet och som de använder för uppköp i staden med omnejd.

11

F JORUN 8/83

Staden Geneve lockar årligen tiotusentals rmötesdeltagare till de 6000 konferenser som arrangeras av de många internationella organisationerna. På bilden den internationella patentorganisationen Wipo:s högkvarter.

Ansenliga summor

De ekonomiska beloppen är inte oansenliga. Utländska organisationer och multinationella bolag hämtade 1,8 miljarder franc (4,8 mrd mark) till Geneve år 1981, vilket inte är någon struntsumma med tanke på att kantoners egen budget ligger kring 2 miljarder franc.

En av de första internationella organisationer som satte upp sitt högkvarter i Geneve var Röda Korset som kom till landet redan under det förra århundradet. Nationernas Förbund lät bygga sitt högkvarter år 1919, och efter det andra världskriget har många av Förenta Nationernas underorganisationer = stationerats i Geneve. Här finns Världshälsoorganisationen WHO, Internationella arbetsorganisationen ILO, patentorganisationen WIPO; här finns Unctad, Gatt, WMO, ITU och ett trettiota v— — = I nruonount ÖT TE L 1 andra. Vid sidan av dem har multinationella bolag upprättat sina högkvarter i staden, här har byggts forskningscentra som engagerar sig i bioteknologi och atomforskning, och här har 116 länder ambassader, handelsekreterarkontor m m.

Krympande industri

Samtidigt som organisationernas betydelse ökar för stadens ekonomi, minskar industrins. I tiderna producerades lokomotiv i kantonen, så icke längre. Den små och mellanstora industrin, som ännu år 1960 sysselsatte 40 procent av den arbetande befolkningen, svarar nu för bara dryga 20 procent av arbetsplatserna. Jordbrukets betydelse har halverats. I stället blomstrar servicenäringarna liksom också bankverksamheten. Det är inte nog med att de utländska tjänstemännen tillför staden valut och ekonomisk välfärd. Möten och konferenser hör till dagordningen inom de internationella organisationerna, och årligen besöker 30000 utländska mötesdeltagare de 6000 konferenser som arrangeras i staden, vilket inbringar hotell- och restaurangbranschen ett välkommet kapitaltillskott.

Vidare får Geneve besök av en ansenlig mängd turister som styr sina steg till bla det ståtliga FN-högkvarteret som är beläget i en enorm park på 25 hektar, eller till någon av de tillbyggnader som vuxit upp i takt med att byråkratin svällt ut. Dessutom anländer även utländska journalister till staden för att avge rapport om de många mötena, något som visserligen är besvärligt då de flesta konferenser hålls bakom lyckta dörrar, men som i varje fall inbringar staden ytterligare likvida medel.

Blandade känslor

Schweizarnas inställning till den internationella atmosfären i Geneve är som nämnt aningen ambivalent. För att antalet utlänningar inte skall öka okontrollerat, är myndigheterna försiktiga med att bevilja nya arbetstillstånd. Ä andra sidan vill man heller inte bli av med de internationella organisationerna, något som klart märktes då Förenta Nationernas förre generalsekreterare Kurt Waldheim för fem år sedan föreslog att några enheter skulle flyttas till Wien av ekonomiska skäl. Då protesterade de kommunala myndigheterna liksom också de anställda, och av utflyttningen blev intet. Hönan som värper guldägg ville staden inte bli av med. En studie som den schweiziska banken Union Bank of Swizerland gjorde i fjol, visade att lönenivån i Geneve hör till de högsta i världen, vilket är betydelsefullt med tanke på den köpkraft som kommer schweizarna till godo.

Paradozen i det hela är att miljonerna för FN-byråkratin flyter in till Schweiz trots att landet självt inte är medlem i världsorganisationen och därmed inte bidrar till dess kostnader. Ar 1984 planeras visserligen en folkomröstning gällande Schweiz inträde i FN, men fram till dess kan man säga, att inget land kan dra så stor nytta av det utvecklingsbistånd som kanaliseras genom Förenta Nationerna som en av världens rikaste stater: Schweiz. Och detta utan att landet självt behöver bära någon del av bördan. [mj