CERN-samarbetet skall gagna finländska företag

av Bjarne Nyman Forum 1991-02, sida 18-19, 07.02.1991

Taggar: Organisationer: CERN

Cronhjort…

ge är det naturligtvis inte möjligt att göra någon meningsfull tidsuppskattnin. Tvingad att gissa, satsar jag på minst den dubbla projekttiden, d vs ATW-processen skulle kunna vära kommersiellt tillämpbar tidigast år 2020!

Vilka blir de primära avnämnarna av processen? BC: — Den kommersiella kärnkraftindustrin och producenter av sällsynta grundämnen, exempelvis rutenium (Ru).

Blir ATW för dyr för att effektivt jämna vägen för kärnkraft, av fissionstyp?

BC: — I många länder finns det dagligen växande problemet: Hur skall man ta hand om kärnkraftens avfall? Så kallad mellanlagring av det använda bränslet, ehuru tillfredsställande för stunden, innebär dock ingen slutlig lösning. Genom olyckor, eller i samband med naturkatastrofer, krig eller terrordåd, kan det mellanlagrade bränslet komma på avvägar och därvid komma att utgöra ett allvarlig hot mot människor och miljö. Om vi inte kan ta hand om avfallet — ja, då kan kärnkraftkritiker med fog kräva att reaktorerna avvecklas så fort som möjligt — Personligen uppfattar jag ATWkonceptet som en löfte för framtiden. Kanske — kanske. kan ATW vara den lösning vi hoppats finna för kärnkraftens avfallsproblem. En framgångsrik ATW-teknologi skulle. tror jag, kunna bli en av såväl allmänhet som forskare accepterad metod för att ta hand om kärnkraftens avfall. Mot den bakgrunden torde, menar jag, snart sagt inget pris vara för högt. Quality is remembered long after price is forgotten. (Joseph Lucas, industriman, 1834—1902).

Finns det synpunkter att anföra ”anti” ATW?

BC: Det gör det säkert! Att styra och reglera energiflöden av ordningen 500 MW är varken lätt eller riskfritt. Vid utveckling av ATW-processen kommer ingenjören att ställas inför svåra val av material och konstruktioner, ofta i relation till nödvändiga krav på säkerhet. De med ATW-konceptet relaterade miljöproblemen kommer att vara svåra att lösa. Man måste räkna med visst såväl radioaktivt som giftigt processavfall. Emellertid har man, tycker jag, anledning att tro att mängderna och/eller farligheten hos avfallet kanske kan komma att vara minst en par tiopotenser mindre än för andra alternativ att ta hand om kärnavfallet.

18

FRÅN SNÅLSKJUTS

TILL AKTIVT MEDLEMSKAP

CERN-samarbetet skall gagna finländska företag

Text: Bjarne Nyma ledande magneter.

dig medlem i det europeisk kärnforskningscentret CERN i Geneve. Det innebär förpliktelser i form av medlemsavgifter. men kan också, utöver direktkontakt med forskning på toppnivå, ge utdelning i reda pengar. Centret gör nämligen massiva materialanskaffningar för cirka en miljard mark om året.

— Det är en kaka, som finländska företag skall vara med om att dela, anser Jukka Teräs, VD för Cerntech Ov, en nybildad länk mellan CERN och finska företag.

Fr är sedan årsskiftet fullvär Delphi upptakten

Idén om ett företag som länk mellan CERN och Finland föddes under andra hälften av 80-talet bland forskarna vid Helsingfors universitet institutionen för högenergifysik. Forskargruppen hade då fått i uppdrag att planera och förverkliga en betydande del av mätstationen Delphi i LEP-acceleratorn i CERN (LEP = Large Electron Positron Collider).

LEP-gruppen skapade kontakter till industrin, som utöver direkta utrustningsleveranser, även erhöll en rad

Flygfoto av den 27 km länga LEP-acceleratorn vid CERN. Måttstocken är Geneves flygfält i förgrunden. I samma tunnel planeras nu en LHC-aceelerator, som bygger på supra närliggande projekt, där det gemensamma kunnandet kunde utnyttjas.

När det år 1989 blev klart att Finland blir medlem i CERN. var tidpunkten mogen för att grunda länken. Det blev Cerntech Oy, som bakom sig har /nnropoli, Helsingfors universitets holdingbolag. Forskningsinstitutet för högenergifysik (SEFT), Tekniska högskolans stödstiftelse, Sitra och VTT Technology. Företaget grundades sommaren 1990 och DI MBA Jukka Teräs tillträdde som VD senaste höst.

— Vår idé är att förmedla kunskap och kontakter mellan finländska företag och CERN för att företagen bättre skall kunna delta i de stora projekt forskningscentret kontinuerligt genomför, berättar Jukka Teräs. Vi vill bli det ledande expertföretaget när det gäller teknologiprojekt i anslutning till elementarpartikelforskning och en faktor att räkna med även i andra internationella teknologiprojekt.

Massiva investeringar

Det bakomliggande incitamentet är CERN-centrets massiva investeringar på cirka en miljard mark årligen. Jäm 2/1991 F RUN förelser mellan olika länders medlemsavgifter och de andelar av anskaffningarna som pått till medlemsländerna visar nämligen att det finns utrymme för korrigeringar. Men då gäller det att hålla sig framme, annars går oproportionerligt stora andelar av anskaffningarna till de närliggande länderna, främst Frankrike. Schweiz och Tyskland — vilket för närvarande är fallet.

Vid horisonten glimmar också LHC-acceleratorn (Large Hadron Collider, en proton-proton accelerator). som under detta decennium skall installeras i den 27 kilometer långa LEP-tunneln. Totalinvesteringen för LHC-acceleratorn uppgår till någonting mellan fem och tio miljarder mark.

Cerntech har av dessa orsaker goda kontakter till anskaffningsavdelningen vid CERN. men inte enbart till den avdelningen.

— Vår uppgift är att kontinuerligt samarbeta med hela vetenskapssamfundet i CERN. För detta behövs ett kunnande. som huvudsakligen står att finna i finländska forskningssammanslutningar, dvs Cerntech Oy:s bakgrundskrafter, säger Jukka Teräs. — Inte ens för ett storföretag är det lönsamt att på egen hand upprätthålla de kontakter, som behövs för att ro olika CERN-projekt i land. nn nn:

Vy från LEP-tunneln. Finsk industri har goda möjligheter att delta i konstruktionen och tillverkningen av ny forskningsapparatur.

a företag har tidigare levererat datainsamlingselektronik och strälningsdetektorer HH mätrstationen. Delphi tbilden) i LEPtunneln. Medlemskapet i CERN ökar möjligheterna för Finland att få sin beskärda andel av anskaffningarna. ÅAS

Cerntech har kontor i Ornäs Teknologiby och en forskare stationerad vid CERN.

Ring av företag

Enligt en marknadsundersökning. som Cerntech gjort och på basen av erfarenheter från Delphi-projektet är det inte bara små utan också medelstora och stora finska företag som har behov av förmedlingstjänster och teknologiöverföring. De viktigaste branscherna är elektronik och metall.

En av Cerntechs viktigaste uppgifter är att bygga upp en ring av företag. som mot medlemsavgift erhåller kontinuerlig information om CERN-aktiviteter, utbildningstjänster och företagsspecifik information.

En annan uppgift är att erbjud konsultservice för företagsspecifika projekt. Här har Cerntech hjälp både av sina bakgrundskrafter och utomstående konsulter. Det kan röra sig om projektutredningar, förberedelser vid CERN. kanalisering av offertförfrågningar, produktspecifikationer. projektledning. mm.

Enligt Jukka Teräs är ett av Cerntechs mål även att bidra till ny högteknologisk industri i Finland genom att kombinera nya forskningsrön, fasta contakter till vetenskapssamfundet och kännedom om finsk industri.

Sju i starte — De finska företagen har tagit emot vår verksamhet med glädje. Vi har nu efter några veckors direktmarknadsföring redan sju företag i ringen, både stora företag som IVO, Rauma Ov och Outokumpu, och mindre företag som Elektrobit i Uleåborg. Informationsspridningen = till den finska industrin sker framför allt via CERN-dagarna,. som arrangeras på olika håll i landet. Hittills har fem CERN-dagar hållits, främst på de orter som har egna teknologibvar. Finlands medlemsavgift till CERN är för i år sju miljoner mark och kommer att stiga så att den är 1995 uppgår till över 40 miljoner mark. Om Cerntech lyckas i sin verksamhet kommer en stor del av dessa medel att kunna återbördas till finländsk industri samtidigt som kunnandet I Finland kan hållas på en internationellt sett acceptabel nivå. LJ