Chips laddar för konkurrens
av Peter Nordling Forum 1987-20, sida 48, 17.12.1987
C hlps-koncernen, som är Ålands största industriföretag med totalt ca 400 anställda, har hittills fått operera rätt ostört på den inhemska snacksmarknaden Sedan starten med potatischips år 1969 har företaget arbetat upp sig så att det idag behärskar ca 75 procent av den inhemska snacksmarknaden som beräknas ha ett totalvärde kring 130 Mmk
Fish & chips
Snackstillverkningen ingår i företagets potatisdivision som, förutom potatischips och ostbågar, tillverkar popcorn, djupfryst potatismos, och olika ugns- och kokfärdiga potatisprodukter. Dessutom förädlar man lök. Snackssortimentet är kompletterat med andra tillverkares salta stickor och dito nötter. Divisionen beräknas i år omsätta ca 80 Mmk.
Bolagets andra starka ben är fiskdivisionen som skall svara för 135 Mmk av den budgeterade totalomsättningen på 245 Mmk. Enligt Chips VD Sture Carlson var det mera en tillfällighet att man gick in i fiskbranschen. Det skedde genom att köpa det konkursmogna åländska företaget Frigo Alandia år 1982. Men det var inte fisken Chips var ute efeter utan företagets bergslager som också lämpade sig för potatislagring.
Fisken gav emellertid mersmak och resulterade i att Chips fram till idag har köpt majoriteten i ytterligare fem fiskföretag, Fiskkompaniet, Hätälä, Kalakarl, Kallen Kala och Kurnlinge Frys. Dessutom har Kalaliike Luukka köpts och fusionerats med Fiskkompaniet.
Piast och trading Diversifiering ingick i den ursprungliga strategin och för två år sedan köpte Chips upp den åländska plastfabriken Plasto som tillverkar leksaker och förpackningar. Senare har plastdivisionen kompletterats med danska Bambola International, som tillverkar flickleksaker medan Plastos produkter kanske mera riktar sig till pojkar. Plastdivisionen, som i år beräknas omsätta ca 30 Mmk, är den enda enheten in | — En del av emissionspengarna används till nya före + tagsköp avslöjar VD 4 Sture Carlson. Troligt är att Chips också satsar en slant på internationalisering.
Det är kring potatisen Chips-koncernens verksamhet vuxit upp. Den långa, varma åländska hösten garanterar en god råvara.
Chips laddar -för konkurrens
OIC-aktuella Chips-koncernen tänker dra dubbel nytta av sin emission. Parallellt med emissionen satsar man kraftigt på reklam och sponsorskap för att göra bolaget känt både bland placerare och konsumenter. Men i bakgrunden finns också ett hot i form a konkurrenten Estrella.
om Chips som exporterar sina produkter. Omkring 80 procent av marknaderna finns utanför Skandinavien.
Vid årsskiftet kompletteras organisationen med Fazers tradingenhet som Chips köpt för att marknadsföra och sälja snacksprodukterna. Tradingdivisioen säljer också sina tjänster åt andra företag.
Som en extra liten kassakossa har Chips också snurrat en aktieportfölj.
Liten blir stor
Som helhet går koncernen inte heller dåligt. I delårsrapporten för årets åtta första månader visar Chips ett resultat på 17,3 Mmk före bokslutsdispositioner och skatter. Det är 7 Mmk mera än för hela fjolåret. Driftsbidraget var 30,6 Mmk mot 27,7 Mrmk för hela fjolåret och omsättningen knappt 178 Mmk mot drygt 184 Mmk. Investeringarna uppgick till 42 Mmk och avkastningen på det investerade kapitalet var 19 procent. Ekonomin tyngs dock något av en skuldbörda på ca 135 Mmk.
Chips emission, som inleddes förra veckan (och som troligen redan är fulltecknad) ger bolaget 87 Mmk i nya friska pengar. Sture Carlson säger först, smått kryptiskt, att pengarna används till att stärka kapitalbasen, men småningom kryper det fram att nya företagsköp inom de nuvarande affärsområdena är att vänta. Dessa sker troligen i första hand på fisksidan där snabb distribution är ett måste. Eventuellt betalar man också bort en del av skulderna.
En del pengar behövs säkert också då företaget inleder in internationaliseringsprocess på livsmedelssidan. Carlson bekräftar att man också på Chips börjar se Norden som en hemmamarknad. I första hand går blickarna till Sverige. Men vad som är på gång vill han inte ännu avslöja.
Enligt Carlson kan den sovjetiska markanden också bli aktuell. För två år sedan var Chips med om att bygga upp en fabrik för djupfrysta potatisprodukter i Moskva.
— Någon form av samföretag är tänkbart. Vi har faktiskt fått förfrågningar, men vill ännu vänta en tid för att se hur samföretagsidén utvecklas, säger han.
I övrigt söker Chips tillväxt genom nya, längre förädlade produkter.
Snackskrig
Om Chips inte haft några egentliga konkurrenter på snackssidan tidigare blev konkurrensen desto hårdare efter att Paulig i samarbete med svenska Marabou-koncernens Estrella för några dagar sedan inledde tillverkning av potatischips i Dagsmark nära Kristinestad.
Öy Estrella Ab marknadsför och säljer också andra snacksprodukter men de importeras åtminstone tillsvidare från Sverige.
— Trots detta tänker vi behålla vår position. Jag kan inte tolerera att Estrella tar en del av min marknad, säger Pekka Tikka, direktör för tradingdivisionen.
Han har i god tid inlett motoffensiven med några nya produkter, bl a större ostsnacks, ackompanjerade av en massiv reklam i tidningar, TV och I lokalradio I huvudstadsregionen. Som en ytterligare gardering kompletterar Tikka med ett omfattande sponsoreringsprogram för lifestylesporterna freestyle, golf och amerikansk fotboll. Reklam- och sponsoreringsprogrammet går löst på några miljoner mark. De här åtgärderna syftar samtidigt till att höja bolagets profil och till att föra in det i medvetandet både bland konsumenter och placerare.
— Och räcker inte detta har vi flera kort i rockärmen, försäkrar Sture Carlsson.
Trots höga bidrag tror han inte på ett priskrig. Med tanke på att konsumtionen av snacks per capita fortfarande är mycket liten i Finland räknar han t o m med att få en viss draghjälp av Estrella. Finländarnas årliga konsumtion ligger kring knappt 500 g, medan svenskar och norrmän kör i sig 2 respektive 3,9 kg per år.
I liknande banor tänker Oy Estrella Ab:s VD Peter Schulman.
— Vi måste redan under det första året få en andel på 10—20 procent av den nuvarande marknaden. Men då konkurrensen ökar växer säkert marknaden. Ingen behöver alltså förlora då kakan växer, säger han och lovar att inte förstöra marknaden genom priskrig. e 20/1987 FORUN,