Utgiven i Forum nr 1974-06

Chockhöjningen på oljan hade inte stöd i prisutvecklingen!

Forum 1974-06, sida 10-11, 03.04.1974

Taggar: Teman: oljepriser

ee

Regeringens chockhöjning av oljepriserna den 25 januari — vilken i praktiken ännu gäller bara med den skillnaden att staten har minskat sin egen andel av oljepriset — var int motiverad av den faktiska prisutvecklingen på den importerad råoljan och de importerade färdiga produkterna i fjol och början av detta år. Tullstyrelsens statistik ger ett klar bevis härpå.

Den prisutveckling, som regeringens beslut ser ut att grunda sig på finner vi endast på mindre partier färdiga produkter, som har importerats från Holland, Belgien/Luxemburg och Västtyskland. Dessa avspeglar i sin tur den våldsamma svängen uppåt i Rotterdamnoteringarna, och om dessa spelade någon roll i förhandlingarna med Sovjet när dessa stod i topp, så kan man förstå regeringens panik.

Chockhöjningen på oljan hade inte stöd I prisutvecklingen!

Det kan i detta sammanhang vara viktigt att notera, att både Rotterdamoch Arubanoteringarna gäller färdiga produkter och att det inte finns någon färdig mekanism som binder t ex den sovjetryska råoljans pris till de färdiga produkternas pris. :

I detta nu ligger Rotterdamnoteringarna under Arubanoteringarna med c 20 dollar (c 75 mark) per ton för den lätta brännoljan och över dem med c 3 dollar (drygt 11 mark) per ton för den tunga brännoljan. Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer Rotterdamnoteringarna att också på denna punkt ligga under Arubanoteringarna i april, upplyser överdirektör Kalervo Hentilä på handels- och Industriministeriet.

Importen av färdiga produkter från Sovjetunionen är för hela året bundet vid Rotterdamnoteringarna. Däremot är råoljepriset öppet. Det är alltså än en gång skäl att betona, att råoljans prismekanism inte är bunden till priserna på färdiga produkter.

Denna artikel är ett försök att klarlägga prisutvecklingen under fjolåret och i början av detta år. Den bygger på tullstyrelsens statistik.

10

Vi håller oss här till råoljan samt de färdiga produkterna, tung och lätt brännolja. Av fjolårets totalimport av råolja på 9,5 miljoner ton kom drygt 2/3 eller 6,6 miljoner ton från Sovjetunionen.

Av de färdiga produkterna utgör den tunga och lätta brännoljan mer än 3/4 av vår totala oljekonsumtion; år 1972 exempelvis 8,6 av 11,4 miljoner ton.

Av Nestes produktion utgjordes sammanlagt 67 procent av tung (45 “/o) och lätt (22 9/0) brännolja. Av försäljningen utgjordes mer än 2/3 av tung och lätt brännolja (6,2 av 9,0 miljoner ton).

De uppgifter över priser och mängder, som anförs i det följande bygger på tullstyrelsens statistik. Priserna är cif-priser, i vilka transporterna till finländsk hamn ingår (enligt tullstyrelsens uppgift).

Iran var först med prishöjninga År 1973 inleddes med en tämligen jämnt liggande prisnivå. Råoljepriset varierade mellan 92 och 111 mark per ton, med Sovjet lägst och Saudi-Arabien högst. Genomsnittspriset låg vid ec 95 mark. Under årets lopp steg i synnerhet den iranska oljan, så att denna vid årets slut var mer än dubbel så dyr som årets början: 196 mark mot 94 mark per ton i början av året.

Sovjetunionen följde efter i en något långsammare takt: från 92 till 132 mark per ton.

I januari i år inträffade inga väsentliga förändringar i prisnivån annat än att den saudiarabiska oljan steg från 122 till 189 och den sovjetryska från 132 till 174 mark per ton.

Chockhöjningen hade ingen täckning i prisutvecklingen

Regeringens chockhöjning i slutet av januari, då bla priset på tung brännolja höjdes med 180 procent till 59,13 penni per kilo (590 mark per ton) hade inte täckning i denna prisutveckling. Genomsnittspriset per ton importerad råolja låg i januari vid 175 mark eller inte ens dubbelt upp mot januari 1973 och endast 55 mark högre än i november och c 20 mark högre än i december.

Från denna synpunkt kan man hålla med direktören i Finlands Bank Päiviö H etemäki, när han säger att regeringen fjäskade i väg när den fastställde prisnivån på färdiga produkter,

Vad denna ”panikhandling” byggde på kanske kan få sin förklaring i det följande. I alla fall kan sägas, att priset på

Forum 86/7 den sovjetryska råoljan för i år alltjämt är öppet och att januari månads-prisnivån därför kan vara missvisande på denna punkt.

Tung brännolja

Priset på importerad tung brännolja låg i början av år 1973 kring 80 mark per ton. Sovjetunionen låg lägst med 74 mark och Storbritannien högst med 85 mark. Medelpriset 79 mark per ton. I september hade medelprisnivån åkt upp till 89, i oktober till 91, i november till 94 och i december till 148 mark per ton. Prisnivån hade stigit tämligen jämnt för alla leverantörers del, men i december kommer Västtyskland in i bilden med hela 277 mark och Belgien/Luxemburg med 321 mark per ton.

Den sovjetryska tunga brännoljan stiger inte mer än med 12 mark från december till januari i år (från 129 till 141 mark per ton), och priset på den norska oljan förblir tämligen konstant.

Våldsamma prisstegringar noteras däremot på den nederländska och engelska tunga brännoljan. Holland har ett cifpris på inte mindre än 521 mark per ton och England 267 mark. Månadens genomsnittspris är 219 mark per ton. Det är mot bakgrunden av de holländska prisen och Rotterdamnoteringarna som regeringens prisbeslut i januari skall ses. Vår tabell ger dock vid handen, att höjningarna inte var motiverade av prisutvecklingen. Däremot antagligen av sovjetryska krav på bindning vid Rotterdamnoteringarna, vilka i det skedet såg mycket alarmerande ut.

I februari var dessa dock nere i ungefär

Tung brännolj 285 mark per ton och fortsätter att sjunka.

Lätt brännolja

Prisutvecklingen på den lätta brännoljan visar en liknande utveckling. Från en medelnivå på 156 mark per ton i januari 1973 steg medelpriset till 375 mark per ton i januari i år. Den våldsammaste stegringen visar åter den nederländska oljan, som i oktober ligger på 228 mark och i januari 1974 på hela 713 mark per ton. Sovjetoljan steg från 178 till 346 mark på ett år och den rumänska från 156 till 310. De engelska kontingenterna är så små att de knappast behöver noteras — bara 292 ton i januari i år. Också här har alltså Rotterdampriserna gått i spetsen för prishöjningarna, liksom de även ser ut att gå i spetsen för prissänkningarna.

Det kan m a o sägas, att regeringen hade för bråttom från alla synpukter. Prisbeslutet synes ha tillkommit närmast i panik.

Råolja

Utrikeshandelsminister Jermu Laine medger indirekt detta, när han förklarar, att de sovjetryska priskraven rörande råoljan låg så högt i januari, att Neste meddelade, att statsbolaget inte kunde producera färdiga produkter ens till de då fastställda Rotterdambundna prisen på färdiga produkter. Vilket kan jämställas med en vägran att betala det begärda råoljepriset. Neste förhandlar nämligen ensamt om priset,

Det har här också sitt intresse att notera Arubanoteringarnas utveckling.

Arubanoteringarna jämförda med Rotterdamnoteringarna januari och december 1973 samt mars 1974, tung och lätt brännolja (gasolja):

Aruba Rotterdam mk/ton mk/ton

Januari 73 tung brännolja 41:30 58:90— 61:7 lätt brännolj (gasolja) 127::00 —137:75—142:50 December 7 tung 126:96 494:00—532:0 lätt 290:24 570:00–646:00 Mars 7 tung 238:73 236:6 lätt 430:36 368:60—383:80

Priserna är räknade enligt en dollarkurs på 3:80. Råoljan har sin egen prismekanism, men det kan påminnas om att råoljepriset under en stor del av året i fjol låg över den tunga brännoljans pris.

Rotterdamnoteringarna = gäller liksom också Arubnoteringarna — färdiga produkter .Eftersom de har karaktären av ett slags börsnoteringar för små partier är de mycket instabila och kan växla nästan från dag till dag.

Sverige kunde under den gångna oljekrisens dagar utnyttja denna möjlighet. Därav de förmånligare svenska priserna på bla brännolja. Men i det långa loppet är det ändå säkrare med egen raffinering av råolja, menar minister Laine.

Januari 1974

Januari November December Hela året Värdei | Per Värde i | Per Värdei | Per Värde i | Per Värde; | Per Land Ton mk ton Ton mk ton Ton mk ton Ton mk ton Ton mk ton Norge 9270; 762102] 82 | 854721 B169136] 9 | 46119 6019 685) 131 296984] 28848427] 97 | 20401] 2782040] 135 Nederländerna | 33 343] 2675 795] 80 - - - - - - 33343] — 2675795] 80 | 197850 424827] 527 Storbritannien 21.369] 1824533] 85 | 25753] 2867063) 111 | 19704] 2657 688) 139 76028] —8221845] 108 | 67917/18128 sog] 267 Sovjet 38 889] 2885168] 74 J112632110193 966] 91 | 75882] 9811006] 129 | 983950) 88405 611] 89 | 50-428) 7141 385] 141 Panama 5756| 485618) 84 - - - - - - 16167] — 1364023] 86 - = Polen - - — | 21456] 1941 851] 90 | 32088) 3596298] 112 | 425970) 36788674) 86 | 26644] 405B 625] 152 Sverige - - - = = = - - - 15871] — 1504046] 94 - = = Venezuela - - — | 281111 2429902] 89 - - - 184270] 16218454] 89 - = Västtyskland - - - - - — | 11437] 3156458] 277 11437] 3156-458] 277 = = Belgien/Luxemb. | — - - - - -— | 202211 6482073) 321 20221] — 6482.073] 321 = - Nederl. Antill. = - - = = = | 62391] 7156 719] 115 62391] 7156719| 115 | 38659] 5347 774] 139 Totalt 108 627| 8633 216| 79 | 273 424[25 651 918] 94 | 267 84238 879 921] 148 | 2253-472] 212 668242] 94 |223834|47 BB3 159) 219 Råolja Januari November December Hela-året Januari 1974 Per N Per Por Per Per Land Ton | Värde | ign | Ton | Värde ton | TON Värde I ion | Ton | Värde ton | TON Värde | ton Sovjet 480 841144 175 148] 921 593617] 61139 592] 103 — | 346711] 45861 614] 132 | 6593 957| 657 678 827| 99:70 | 607 547| 106 666 363] 174 Egypten 123 050112 566 466) 102 | — - = - - — | 123050] 12566 466) 102 - = Saudi-Ar. 132 428114 674 276] 111 | 168668] 20396 089) 120 60775] 7449 552] 122] 647982] 72154749] 107 38304] 7148 608] 189 Irak 84597| 8738 241 103 | — - - = - = 84597| — 8738 242) 103 - - Iran 155 453114 646 382] 94) 495080] 74204406] 150 — | 253623] 49725 206) 196 | 4916 748] 231 289 538) 120:70 | 337 797| 58072 345) 172 Venezuela - - = - - = - - - 66131] 6295 748] 95 - = = Totalt 976 36994 800 514] 95 | 4257 365] 155 740 087] 120:30 | 661 109] 103 036 372] 156 | 9459 515 988 723 570] 104:50 | 983 648] 171 887 316] 175 Forum 6/74 1

Utgiven i Forum nr 1974-06

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."