»Cirkus ellok» på slutvarvet

Taggar: Personer: Esko Rekola Teman: ellok

FORUM

PORTRAÄTTET

Generaldir.

Esko Rekol »Cirkus slutvarve ellok» p — »Det är sunt att också andra alternativ än beställandet av ellok i hemlandet övervägs. Hela ärendet inleddes med ett stort missgrepp. Genom riksdagens beslut år 1963 att loken skall bli inhemska uteslöts den internationella tävlingen som både moraliskt sett och lön samhetsmässigt är livsviktig.»

Detta säger generaldirektör Esko Rekola, statsjärnvägarna. Han hoppas att »cirkus ellok» nu här gått in på slutvarvet. Redan i vår borde ett beslut i saken fattas. Hr Rekola hoppas för sin del på grönt ljus för elektrifiering.

D Sid. 14

Forum 2/69 13

PORTRAÄTTET

Från sid. 1 »Cirkus ellok» . ..

— Skriverierna i flera tidningar tyder på att folk har missuppfattat den nuvarande situationen. Det är inte nu fråga om antingen diesel eller el. “Kärnpunkten är om vi skall börja använda eldrift vid sidan av diesel, som vi ju har anlitat sedan mitten av 50talet. Vem det är som har spritt uppfattningen antingeneller vet jag inte. Vad säger dieselförsäljarna . .. — Frågan om elloken ligger just nu »över huvudet» på SJ-chefen. Vad är er personliga åsikt, hr Rekola. Vill ni ha inhemska eller ryska lok? Vad är fördelaktigare — Det är ju inte jag som avgör saken, så det är onödigt att jag tar ställning.

Esko Rekola är född i Tammerfors, hjärta i Finlands lokindustri.

— Ja, allra minst vill jag uttala mig i den här saken som tammerforsare.

SJ:s kalkyl

Och ur SJ-synpunkt — Jag hänvisar till den kalkyl som kommunikationsminister Paavo Aitio och jag själv har gjort upp. Enligt den kostar ett inhemskt lok 1,64 miljoner mark och ett ryskt 1,25 miljoner mark.

I de här beräkningarna har vi dock utgått enbart från statsjärnvägarnas = synpunkt. Men då det slutliga avgörandet fattas måste de beslutande ta i beaktande en mängd andra faktorer. Det är inte bara inköp av lok, det här. Hela frågan är egentligen politik: industripolitik, sysselsättningspolitik, handelspolitik.

»Det värsta jag vet, är ordet poet», heter det i en modern dikt. Esko Rekola byter ut or 14 Forum 2/6 det poet mot ordet expert. I ellokskarusellen har expertutlåtanden flugit som grå kattor genom luften.

— 90 procent av de så kallade experterna är experter på ett enda område. Att driva sin egen sak, anser hr Rekola. — Jag hatar dem!

Först en åsikt, sedan argument

Också bland allmänheten har frågan om elloken väckt livlig debatt.

— Fruktbart är nog det sista man kan säga om allmänhetens engagemang. Det verkar som om det stora flertalet först formar sin åsikt, och sedan börjar bry sin hjärna med att försvara den. Det är ett lätt räknat antal som gör sig besväret att först ta del av olika argument och bilda sig en uppfattning sen de väl vet vad det rör sig om…

Men nu har vi lyckligtvis kommit så långt, att ett avgörande är i sikte. Redan i vår bör ett slutgiltigt beslut fattas. Då kan man också få begrepp om hur SJ:s ekonomi kommer att utvecklas i framtiden.

I ett tal för omkring två år sedan ansåg hr Rekola att statsjärnvägarnas förlustkurva är bruten. Håller ni fortfarande fast vid detta — Nja, det var kanske väl optimistiskt sagt. Men då hade under fem års tid, från år 1962 då budgeten var balanserad, underskottet vuxit med ganska exakt 20 miljoner per år. År 1967 växte underskottet med -10 miljoner, och för år 1968 del hoppas vi att ytterligare minska ökningen av underskottet.

— Men det korrektaste uttrycket i fråga om SJ:s ekonomi är nog. att säga att vi har kommit ur spinnen. Men fram till en balanserad budget är det för tillfället mycket långt.

— Målet inför de kommande fem åren är att minska underskottet så mycket som möjligt. Här hoppas jag att elektrifieringen skall komma till hjälp.

Men inte ens den kan — som det har påståtts — på ett kick bättra på SJ-finanserna. Det är en långsam process. Beslut om ett andra elektrifieringsskede kan fattas först omkring år 1973, och sedan dröjer det till slutet av 70-talet innan resultaten börjar visa sig. Andra metoder att förbättra ekonomin är också den rationalisering som fortlöpande pågår inom SJ. På den centraladministrativa sidan råder för tillfället stiltje, sedan den stora anläggningen för ett par år sedan minskade antalet avdelningar vid järnvägsstyrelsen från 8 till 6.

Aktiviteten återfinns på distriktsplanet. Då Rekola tillträdde år 1964 fanns det 9 maskindistrikt och 12 bangårdsdistrikt i landet. Dessa har nu inskränkts så att det finns 7 distrikt av båda slagen. Och mindre omfattande rationaliseringar pågår oavbrutet.

Ny förordning för SJ

Bit ’ för bit har man också avlägsnat sig från statsjärnvägarnas administrativa förordning. Och inte att undra på. Den härrör nämligen från år 1932.

— Ett förslag till ny förordning ligger som bäst hos kom FORU munikationsministeriet. I det förslaget ingår dels sådant som redan har ändrats, samt ett antal nya reformförslag. Men något omstörtande innehåller förslaget inte. Hr Rekola vill modernisera sin järnväg steg för steg.

Den inställningen ger också de gamla ångloken en liten respit.

Ännu går ångloke — Tro inte att vi går omkring med parollen »ut med ångloken». Materielen är inte ännu överårig, och passar bra som komplement till diesel och eventuell el. Men över 70talet lever ångloken inte… Lika avspänd som generaldirektör, lika lugn är Esko Rekola som privatperson. Fast en hel del tystlåtnare . . .

— Arbetstokig är jag absolut inte. När jag stänger kontorsdörren bakom mig är jag ledig, och tar det fullständigt lugnt.

Hur tillbringar generaldirektören sin fritid — Nja, jag gör nu inte just någonting, man borde väl vara mera ute i friska luften, men …

Inga arbetsbekymmer med hem — Nej, inte skall man alltid härja med arbete. . .

Hur är det med »stormännens» favorithobby, fisket? — Intresserar mig inte det bittersta.

Böcker, musik — Jovisst, måttligt.

Om ni skulle få välja, hur ser drömsemestern ut — Jag har aldrig gjort upp några planer för semestern. Den brukar gå som den går, och jag klagar inte…

CS