Dags att skrapa rutorna i genlotteriet

Vem har fått snabba muskelceller, immunitet mot vinterkräksjukan, celiaki eller anlag för övervikt? De flesta känner till många av sina egna nedärvda fysiska förutsättningar, men det finns mycket som ännu ligger dolt i generna.

Ibland har man tur. Medan vänkretsen plågas av vinterkräksjukan lutar man sig tillbaka och tackar sin muterade FUT2-gen, som gör att man är immun mot norovirus. En femtedel av befolkningen i Europa och Nordamerika har nämligen genmutationen som inte medför andra kända negativa sidor än att städfördelningen hemma blir väldigt given när spysjukan slår till. Om man inte haft magsjuka i vuxenålder kan man vara ganska säker på att genetiken varit gynnsam på den fronten. För att vara riktigt säker kan man beställa ett gentest och skicka sin saliv per post för analys.

”Testet kan även ge viktig information till en arbetsgivare, som erbjuder sin personal att frivilligt testa sig. Resultatet kan utgöra ett värdefullt underlag för planering av personalresurser vid utbrott av vinterkräksjuka”, skriver svenska DNA-testbolaget Dynamic Code på sin webbshop.

Bolaget erbjuder en lång rad olika gentest, med mer eller mindre övertygande argument. Bland annat kan den som vill veta huruvida barnen kommer att bli OS-medaljörer i 100 meter eller maraton ta ett prov med vaddpinne och få reda på vilken variant av ACTN3-genen de bär på, snabba eller uthålliga muskelfibrer.

Förbjudet i Frankrike. Det finns också mer livsviktiga genetiska arv som kan vara bra att känna till. DNA-testet Fett och hälsa visar om testpersonen bär på anlag för sådan övervikt som kan motverkas med fysisk aktivitet.

”Jag förhåller mig positivt till gentest som kan visa upp en förhöjd risk för multifaktoriella sjukdomar. Om ett gentest kan få någon att ändra sin livsstil och bli mer hälsomedveten är det bara bra”, säger Ann-Christine Syvänen, professor i molekylär medicin vid Uppsala universitet.

Hon medger att hon inte är insatt i vilka kommersiella gentestprodukter det finns på marknaden och tror inte att efterfrågan är så stor. I Sverige är utbudet större än i Finland. I USA växer marknaden snabbt, medan Frankrike förbjudit kommersiella gentest, eftersom de anses skapa oro hos befolkningen och belasta läkarkåren.

”Visst finns det en risk för att informationen i gentest kan orsaka förvirring och onödig oro om den inte tolkas av professionella läkare. Inom forskningen lär vi oss hela tiden nya saker om arvsmassan och på sikt kommer DNA-forskningen att ge oss mycket ny medicinsk kunskap”, tillägger Syvänen.

Jag sa ju att jag är sjuk. För den hypokondriskt lagda kan det vara frestande att få bekräftat att det i kroppen faktiskt finns farliga sjukdomar som bara väntar på att få bryta ut. Men ibland kan kunskap faktiskt öka smärtan.

”Proteinet ApoE4 har i studier kopplats ihop med Alzheimers sjukdom, men den som får ett positivt svar i ett ApoE4-test behöver inte nödvändigtvis drabbas av Alzheimers. I ett sådant fall finns det risk att informationen har negativ inverkan”, säger Sirpa Soini, direktör för biobanken på Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Hon nämner ett annat exempel från USA, där livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA godkänt bolaget 23andMe:s bröstcancertest.

”Problemet är att det finns ett stort antal olika varianter av ärftlig bröstcancer, men bolagets BRCA-test identifierar endast tre varianter som inte ens är de mest allmänna. Det innebär att en testperson som inte har någon av dessa tre mycket väl kan bära på ärftlig bröstcancer, men invaggas i falsk trygghet.”

Den etiska diskussionen om hur människans genkarta ska användas har böljat ända sedan kartan presenterades 2001. Sedan 2015 har ett nationellt genomcenter i Finland planerats och en genomlag är under beredning på social- och hälsovårdsministeriet.

”Det är bra att vi får ett genomcenter och klarare riktlinjer i lagen om hur vi ska använda genetiken i samhället”, säger Soini.