Dags för småföretagen att trumfas - Ut på euromarknaden

av Erkki Olin Forum 1992-09, sida 09-10, 18.06.1992

Taggar: Teman: småföretag

Dags för småföretagen att trumfas

Text: Erkki Olin

Småföretagen kan bli Finlands räddning genom sin sysselsättningseffekt. Glädjande nog visar endel undersökningar redan tecken på en tilltagande aktivitet inom denna företagsgrupp, andra åter pekar på den trängda ekonomiska situation gruppen n befinner sig i.

De ansvariga inom statsmaskineriet bör visa prov på prioriteringsförmåga och satsa kraftigt på småföretagen för att inte Finland skall gå miste om sin beskärda del av den offenHig upphandlingen inom EES-området.

irekta internationella allianser D: inte tidigare varit särskilt vanliga inom de mindre industriföretagen. Nu har Liiketaloustieteellinen tutkimuslaitos med finansiellt stöd av TEKES och handels- och industriministeriet gjort en grundlig undersökning om hur det faktiskt ligger till med den saken. (Pk-yritysten strategiset liittoutumat kansainvälisen kilpailun näkökulmasta, januari 1992, publikation nr 31 utgiven av TEKES). Undersökningen har velat klargöra vad det egentligen är som får de mindre företagen att ingå samarbetsavtal, hur samarbetet löper och vilka de problem är som vanligen dyker upp. Undersökningen har noggrant analyserat

FÖRUN, 92/199 de erfarenheter företagen haft av samarbetet och den har ägnat speciell uppmärksamhet åt internationella allianser.

Undersökningsmaterialet har bestått av 14 case-granskade företag och av 500 mindre företag, som studerats på basen av erhållna enkätsvar. Underlaget kan m.a.o. anses representativt.

Bioteknik och elektronik de mest utlandsinriktade

Resultaten gav vid handen att 76 procent av de undersökta företagen idkade samarbete med andra företag i någon form. Mest var det naturligtvis fråga om underleverantörsavtal. Före EES-avtalets ikraftträdande 1993 innebär att det nu definitivt blir grönt ljus för all anbudsgivning. Finland har inte råd att missa den marknaden.

tagen inom branscherna bioteknik och elektronik hade de flesta utlandskontakterna.

En intressant detalj just i fråga om utlandskontakterna var att finska företag vanligen var ute efter marknadskunnande som de ville få i utbyte mot sitt produktkunnande. Särskilt de minsta företagen visade en benägenhet att etablera samarbete alltför lättvindigt utan någon egentlig utredning — men samarbetsavtalen var nog som regel skriftliga. Innehav av andelar i företag och samägda företag — joint ventures — förekom rätt sällan som samarbetsform.

Två av tre har samarbetsproblem

Undersökningen visade att två tredjedelar av företagen hade stött på problem i samarbetet. De oftast förekommande problemen berodde på oförenliga funktionssätt inom företagens or ganisationer. Undersökningen gav också belägg för att samarbetsförhållanden bland vän de mindre företagen är en tilltagande endens.

En undersökning som den Liiketaoustieteellinen tutkimuslaitos utfört är både betydelsefull och aktuell. Betydelsefull är den med tanke på behovet av konkreta åtgärder för utveckandet av den mindre och medelstora industrins villkor — aktuell i den mening att den europeiska integrationen nu håller på att förverkligas även för Finlands del. Ån mer verkningsfull blir undersökningen sedd i förening med vissa andra fakta.

Exportstödet växer

En statistik som handels- och industriministeriet nyligen tagit fram visar tydligt att de mindre företagen i allt större grad går in för marknadssatsningar utomlands. Exportstödet i årets budget på 300 miljoner mark är till stor del redan fördelat bland företagen.

År 1989 anhöll 1 202 företag om exportstöd. År 1991 var antalet uppe i 1456 och i år fram till slutet av april var ansökningarnas antal 669. vilket är 25 procent fler än året innan. I år har stöd beviljats 464 företag, varav 120 stöd berörde helt nya företag. Av de senare ingick 40 procent i gruppen maskin- och övrig mekanisk industri.

85 procent av stöden har beviljats

En övervägande del, 85 procent, av exportstödet har dirigerats till företag med en omsättning på under 150 Mmk.

företag med en årsomsättning under 150 miljoner mark. Statistiken visar slutligen att andelen understödda företag med en omsättning under 10 miljoner mark i år har stigit till 29 procent från 24 procent under motsvarande period i fjol.

En sak som det ännu är skäl att överblicka i sammanhanget är hur recessionen inverkat på de mindre företagen.

Handels- och industriministeriets rapport ger vid handen att läget håller på att bli kritiskt. Att situationen verkligen är alarmerande framgår av uppgifter om 200 företag som handelsoch industriministeriets sk. konditionsgrupp i år hunnit granska. Gruppen, som består av omkring 80 företagsanalytiker och konsulter, skall i år ännu hinna gå igenom ytterligare 600 företag och för vart och ett uppgöra ett skräddarsytt åtgärdsprogram.

Bland de 200 redan granskade företagen hade omsättningen sjunkit i snitt med en fjärdedel. Anpassning till marknadsläget — läs nedskärning av arbetsstyrkan — hade skett i alltför liten utsträckning med den påföljd att lönsamheten rasat.

Fastän driftsbidraget ännu varit positivt för 71 procent av företagen, drog

EXEMPEL PÅ NYTTAN AV ALLIANSER MELLAN FÖRETAGEN

MÅL FÖREMÅL MEDEL FÖR ATT NÅ MÅLEN Produktens Bättre tidsan- Samfälld planering värdeökning passning Nya egenskaper Samfälld planering Ökat värde Försäljningssamarbete för kunden Större produkt- Gemensam produktuturval veckling och försäljning av samarbetspartnerns produkter 1 räntekostnaderna ner resultatet så att nästan 70 procent gick med förlust. Det var alltså skuldbördan som tyngde ner företagen. Möjligheten att få lån hade radikalt beskurits, i och med att säkerheterna redan blivit fullt utnyttjade i 9 av 10 företag.

När handels- och industriministeriets konsulter sedan gjorde en närmare analys av verksamheten, visade det sig kanske något överraskande att marknadsföringen varit den mest eftersatta funktionen, och nu krävde den största insatsen. Därefter var lönsamhetsfrågorna, saneringen, produktionen, 1ogistiken och strategiplaneringen i tur att få en uppryckning.

Samarbete kräver ”god hälsa”

Mindre företag som befinner sig i ett bristfälligt skick har en ganska liten chans att göra en samarbetsinsats.

Av allt att döma är ändå företagssamarbete ett av villkoren för en utveckling bland småföretagen. Vad som kommer att ske efter det pilotprojekt handels- och industriministeriets konditionsgrupp nu håller på med är därför av oerhört stor vikt för hela det finska näringslivets omedelbara framtid.

Offentliga sektorn en enorm marknad

Den finska industrin får vid nästa årsskifte chansen att göra sig gällande som leverantör till den offentliga sektorn inom hela EES-området. EESavtalets ikraftträdande år 1993 innebär att det nu definitivt blir grönt ljus för all anbudsgivning, som därefter av kunden måste behandlas på enhetliga grunder för alla företag inom EESområdet utan att diskriminera någon. Här öppnar sig en marknad av oanade mått, som Finland helt enkelt inte har råd att missa. Den marknaden gäller det nu att aggressivt penetrera med konkreta satsningar. Satsningarna bör underbyggas med ett kraftfullt program som snabbt hugger tag i och undanröjer problemen inom de mindre industriföretagen.

I EES-avtalet stipuleras om anmälningsplikt för offentliga anskaffningar av en viss storleksgrad. Lejonparten av all upphandling kommer dessvärre inte att beröras av den plikten. För de finska företagen gäller det att kunna spåra och komma åt just den ”dolda” delen. Samarbete med inhemska och utländska företag verkar var en framkomlig väg för den uppgiften, vilken av utrikeshandelsminister Pertti Salolainen betecknas som ”en av kärnfrågorna i den europeiska integrationsprocessen.” L 2/19922 FORUN,