Dagspressen under lågkonjunkturen

Taggar: Teman: dagspressen

Dagspressen under lågkonjunkturen

Den pågående lågkonjunkturen har tärt på dagstidningarnas lönsamhet. Företagens inskränkta reklambudgeter och den nästan totala frånvaron av platsannonser har inneburit kännbara annonsbortfall. I genomsnitt 75 procent av dagstidningarnas totalintäkter härrör sig från annonser. Totalupplågan har kontinuerligt stigit — vilket visar att allmänheten har förtroende för dagspressen — men rent ekonomiskt har detta betytt föga. ay Den grafiska industrins omsättning 1976 har uppskattats till drygt 3 miljarder mark, samtidigt som den sysselsatte ca 30000 personer. Dagstidningsföretagens sammanlagda omsättning uppgick åter till 1,2 miljarder mark, varav 0,9 miljarder utgjordes av själva tidningsrörelsen och. resten av civiltryckeriarbeten. Samtidigt hade dessa företag ca 11600 heltidsanställda och ca 5 700 deltidsanställda, främst tidningsutdelare. Man kan följaktligen säga att dagstidningsföretagen utgör drygt en tredjedel av hela grafiska branschen. Med dagstidning avses i Finland tidning som utkommer minst tre gånger i veckan. För tillfället fyller 88 tidningar definitionen.

DAGSTIDNINGARNAS ANNONSVOLYMINDEX (1969=100 1969 100 1974 135,8 1970 114,8 1975 180,8 1971 113,8 1976 122,0 1972 116,8 1977, I-IV 121,0 1973 131,8

Fig 1

Finlands totalupplaga hälften av Afrikas

Dagstidningskonsumtionen i Finland är förhållandevis hög. År 1976 uppgick upplagan per 1000 invånare till 571. I världsstatistiken placerar sig Finland på femte plats. Det är bara Sverige, Japan, DDR och England som uppvisar större tidningskonsumtion. Som en kuriositet kan nämnas, att dagstidningarnas totalupplaga i Finland uppgår till nästan hälften av hela den afrikanska kontinentens totalupplaga. Antalsmässigt finns i Afrika endast fyra gånger fler tidningar än i Finland.

75 procent annonsintäkter 25 procent upplageintäkter

I genomsnitt 75 procent av dagstidningarnas totalintäkter härrör sig från annonser. Dagstidningarnas annonsvolym har — som en följd av det allmänna ekonomiska läget — minskat sedan år 1975, nämnda år med 4,2 procent och 1976 med 6,2 procent. I år beräknas minskningen uppgå till ca 2 procent. Annonsvolymens utveckling sedan 1969 framgår ur fig. 1 och utvecklingen under början av år 1977 närmare ur fig. 2.

Nedgången i annonsvolymen har svårast drabbat dagstidningar som utkommer i Helsingfors. Under årets sex första månader var nedgången för dem 7,2 procent, medan motsvarande siffra för landsortstidninga med upplagor över 30 000 var 1,0 och under 30 000 3,4 procent. I fjol tappade huvudstadstidningar 11,6 procent av annonsvolymen jämfört med föregående år.

Dagstidningarnas annonsintäkter beräknas år 1976 ha uppgått till ca 604 miljoner mark. Enligt en uppskattning som Oy Mainos Taucher Reklam Ab gjort för publikationen World Advertising Expenditures uppgick hela annonseringen nämnda år till 850 miljoner mark. Som jämförelse kan nämnas att TV-reklamen 1976 uppgick till 165 miljoner mark och direktreklamen till 145 miljoner mark. Dagstidningarna är följaktligen det överlägset största reklammediet. Marknadsmässigt har dagstidningarna bla vunnit marknader av veckopressen. Av tidningsannonseringen stod dagstidningarna år 1970 för 70 procent och tidskrifterna för 30 procent. 1975 var motsvarande siffror 79 procent och 21 procent. Utvecklingen av dagstidningarnas genomsnittliga annonspriser framgår ur fig. 3. Under de senaste tio åren har rätt kännbara nominella höjningar (kurva B) inträffat, men om dessa korrigeras med levnadskostnadsindex (kurva A) märker man att realhöjningar verkställts endast under åren 1974—1976. Under sistnämnda år steg även tidningarnas kostnader kraftigt.

Stabil upplageutveckling

Såsom tidigare nämnts har upplage utvecklingen uppvisat en anmärkningsvärd stabilitet. Totalupplagan har sedan 1972 utvecklats enligt följande:

Uppskattningsvis torde upplagan växa även i år — dock under en procent. Att en del dagstidningar i år haft en negativ utveckling beror främst på att ”dubbelprenumerationerna” i tidningarnas gränsområde 1972 1973 1974 1975 1976 Totalupplaga 2 350 966 2 400 942 2479 234 2479 435 2 544 430 Tillväxt +2.13 Yo +3.26 Yo +09Y0 +2.62 Yo Andel kontrollerad upplaga 7870 77 Yo 7370 20/0 82/0 Antal tidningar 9 92 93 89 83 FORUM 14/7 minskat i antal. Inom kärnområdena har dock de flesta tidningars upplagor ökat, trots redan höga täckningsprocenter. ! Totalupplagan i tabellen omfattar även sådana dagstidningar som inte låtit verkställa officiell upplagegranskning, Sålunda beror t ex frånvaron av tillväxt år 1975 på att experimentet med en andra eftermiddagstidning i Helsingfors misslyckades, med nedläggningen av TIltaset som följd. Samma år nedlades Päivän Uutiset på grund av utgivarpartiets skrala framgång i riksdagsvalet, medan Suomen Uutiset av samma orsak minskade antalet ‘utgivningsdagar från tre till en per vecka och sålunda inte längre räknades som dagstidning.

Upplagan för de tidningar som regelbundet låtit verkställa officiell upplagegranskning — och som bildar kärnan i vår dagspress — har genomgående uppvisat större ökningar än siffrorna i tabellen utvisar. Utvecklingen för det genomsnittliga prenumerationspriset framgår ur fig. 4, Utvecklingen har för dem varit densamma som för annonspriserna. Realhöjningar har förekommit endast under de allra senaste åren.’

Annonsvolymindex januari—-maj 1975—7 1975 1976 1977

I januari 1211 108,8 103,8

II februari 126,0 113,5 106,9 tl mars 141,2 131,2 133,4 IV april 160,0 135,1 125,1 Vv möaj 146,2 140,5 135,6 VI juni 119,3 114,2 113,7 A B c

Fig 2

Jämfört med andra nordiska länder är en dagstidning i Finland billig. I Sverige är det genomsnittliga årgångspriset för en 7-dagars tidning 42 procent högre än i Finland. Mot FORUM 14/7 svarande siffra för Danmark är 86 procent. Genomsnittspriset för en 6-dagars tidning är i Sverige 73 procent, Danmark 128 procent och Norge 78 procent högre än i Finland.

Kostnadsutvecklingen

Dagstidningarnas kostnadsutveckling registreras sedan år 1973 med ett kostnadsindex. Indexet visar hur de direkta rörliga kostnaderna ut DAGSTIDNINGARNAS GENOMSNITTLIGA ANNONSPRISE vecklas för den tekniska -produktionen (per sida), för distributionen (per nummerexemplar) och för den redaktionella insatsen (per sida). Genom att förena dessa delindex fås ett totalindex.

De senaste årens utveckling har varit följande 1973 1974 1975 1976 produktion 100 130,5 196,0 212,9 redaktion 100 126,5 157,6 199,4 distribution 100 130,6 171,0 229,0 totallndex 100 129,3 179,3 = 214,1

Slutliga beräkningar för utvecklingen under första halvåret 1977 föreligger ännu inte, men preliminära uppskattningar ger vid handen att totalindex kommer att stiga med ca 10 procent. Produktionsindex beräk DAGSTIDNINGARNAS GENOMSNITTLIGA PRENUMERATIONSPRISER mk mk, 1976 ärs niv 1968 30,78 74,70 1967 32,26 74,28 1968 34,61 73,30 1969 36,60 75,73 1970 36,90 74,48 1971 39,45 74,74 1972 42,83 75,71 1973 48,07 76,00 1974 55,34 74,62 1975 73,14 83,78 1976 94,34 94,34 B A Fig nas stiga med ca 5 procent, redaktionsindex med ca 13 procent och distributionsindex likaså med 13 procent. :

Lönsamheten

Tidningarnas Förbund har påbörjat en omfattande branschstatistik. Första statistikperioden omfattade året 1976, Att göra en analys av dagstidningsföretagens “lönsamhet på basen av det första årets resultat är dock vanskligt, bla därför att man saknar vetskap om trenderna. Kort kan dock konstateras, att dagstidningsföretagens skuldsättning är hög och att skötseln av upplåningen kommer att bli betungande under kommande år. Samtidigt kommer dagstidningarnas lönsamhet att vara mera beroende av kommande löneuppgörelser än andra industrigrenar. Av tidningarnas kostnader är inte mindre än 60 procent personalutgifter! Håkan Gabrielsson 1”