Danmark har gasproblem

av Sigyn Alenius Forum 1984-09, sida 22-23, 16.05.1984

Taggar: Orter: Danmark Teman: energi

F RUN 9/84 9/84 F RUN

Danmark riskerar ekonomisk gasexplosion!

Av SIGYN ALENIUS

IH DONG köpte gasen i full panik, Det här skedde på 70-talet då varje energiministers framtid hängde på om han kunde skaffa fram någonting att bränna. Vad som helst, bara det innehöll energi — priset var en bisak i sammanhanget.

DONG satte i gång med att bygga ut ett distributionsnät för gasen. Nätets kostnader steg till 18,9 miljarder danska kronor, den största investeringen i dansk ekonomisk historia, dubbelt upp mot den Storabältsbro som danskarna av ekonomiska orsaker aldrig har vågat ta itu med! Investeringen finansierades med lånekapital.

Bolagets ledning satte sig sedan ner och började räkna ut ett konsumentpris för

MH En jämförelse mellan produktioner som styrs med datorer och traditionella är intressant inte bara rent ekonomiskt (i snitt sparar automatiserade styrsystem 2-—5 procent bränsle och råvaror samtidigt som de bidrar till att öka produktionen med 2—7 procent). Saken ligger nämligen så till att de flesta moderna produktionsanläggningar inte klarar sig utan modern datateknik. Sådana i teknologiskt hänseende komplicerade objekt är aggregat till kärn- och värmekraftverk, valsverk för bred grovplåt samt en rad kemiska och petrokemiska fabriker. Inom maskinbyggnadsindustrin förekommer allt fler numeriskt styrda maskiner och industrirobotar. Dessa nyheter i kombination ger tillfälle att helt automatisera hela fabriker, som styrs med hjälp av elektronik och som snabbt kan ställa om sin produktion genom att skifta program. Detta är en för den sovjetiska industrin jämförelsevis ny produktionstyp och tills vidare finns det inte mer än 60 fabriker av detta slag, men de har verkligen framtiden för sig.

En speciell plats i morgondagens högtek 22

Det danska statsägda gasbolaget DONG (Danish Oil and Natural Gas) är i full gång med att, bildligt talat, blåsa upp en gasballong av sådana dimensioner att bara jättelika statliga subventioner förmår hålla den i styr. DONG har helt enkelt förköpt sig. Betalat alldeles för mycket för den Nordsjögas bolaget hade för avsikt att sälja till den danska nationen. Varken de privata förbrukarna, industrin eller elverken är villiga att betala det pris DONG ha satt på gasen.

Nu sitter DONG där med hela sitt väldiga gasledningsnät och massvis med gas — som ingen vill ha. Den ena efter den andra av bolagets ledare har avsatts av regeringen, men inte heller de nya ledarna har funnit någon lösning på problemet.

gasen, ett pris som skulle täcka inköpspriset plus investeringskostnaderna och driften. Priset blev emellertid så högt att ingen idag är intresserad av att köpa gasen, hur förträfflig den än må vara.

På fötter med skattemedel?

Man har blivit tvungen att sänka priset och resultatet är att man saknar de medel som behövs för att klara ekonomin, Ett statsbolag kan man inte bara försätta i konkurs. DONGs förslag är att staten ska pumpa in de medel i företaget som behövs, ungefär 6,8 miljarder kronor från och med 1985 då gasen börjar strömma in från

Nordsjön. Men staten är på kraftig bantningskur. Regeringen har just offentliggjort andra delen av ett omfattande sparprogram vilket bland annat innehåller budgeten för år 1985 och där talas ingalunda om nya utgifter. Tvärtom har staten gått fram hårt med rödpennan och har för avsikt att spara ytterligare 6 miljarder.

Om gasballongen nu spricker är en både ekonomisk och politisk skandal ett faktun. DONG skapades av socialdemokraterna — Anker Jörgensen var statsminister då oljekrisen kom och paniken bredde ut sig. Dansk Undergrunds Consortium (DUC), som har konsession i Nordsjön satte högsta fart på letandet efter bränsle i

Av VLADIMIR MYTARJOV

SOVJETISK MIKROELEKTRONIK

På en internationella mässan sommaren 1983 i Moskva, som gick under namnet Avtomatizatsija-83 (Automation-83), demonstrerades ett brett utbud av nyheter, alltifrån en kokplatta som med hjälp av elektroniskt styrda program sköter om middagsmaten till ugnar som unden en produktionscykel smälter hundratals ton tackjärn och stäl helt automatiskt. Där visades miniräknare och stora datorer som kan betjäna en hel kontinent. Populärast av alla utställningsföremål var enligt experterna de automatiserade styrsystemen (datorbaserade administrationssystemen) som börjar användas inom allt fler områden av mänsklig verksamhet.

nologiska samhälle intar mikroprocessorerna. Idag tillverkas i Sovjetunionen 15 typer av sådana uppsättningar som kan utföra kommandon från 20 till 0,01 mikrose kunder. På basis av dessa mikroprocessorer har man skapat omkring 30 typer av mikrodatorer, kontrollmaskiner och andra apparater. Under femårsperioden 1981—

Nordsjön och lyckan var med bolaget. DUC är den enda parten som nu slickar sig om munnen; det kontrakt som DUC år 1979 gjorde upp med DONG om försäljning av den danska Nordsjögasen är den bästa affär som någonsin gjorts av storredaren A P Möller, som förvaltar DUC. Konsortiet ägs av Möller tillsammans med Texaco, Chevron och Shell. DONG ska, i enlighet med kontraktet, betala ett pris för gasen som motsvarar 85 procent av priset för den mängd olja som har samma energiinnehåll. Priset är bundet till oljepriset och DONG har åtagit sig att ta emot upp till 2,5 miljarder kubikmeter gas per år fram till år 2009. DONG kan alltså inte bara vrida fast kranarna bara för att gasen inte går att sälja. Det står alltså svart på vitt att gasen är köpt och därtill kommer ytterligare investeringskostnaderna på nästan 19 miljarder kronor, som bokstavligen har kastats i havet om inte gasen nu kan avsättas.

Gas säljs på rea!

Nu har man börjat sälja gas på realisation. Industrin fick första erbjudandet att köpa gas till subventionerat pris. Industriföretagen skulle enligt detta bud få köpa gasen till samma pris som de betalar för den energi de använder i dag. Det tackade industrin kollektivt nej till. Företagen har olika utgifter för sin energi; en del har moderna anläggningar som kan leverera energi till lägre kostnader än för andra företag med äldre anläggningar. Erbjudandet skulle låsa skillnaderna i energikostnaderna och i längden leda till en snedvride 1985 kommer produktionen av datoriserade styrorgan att 20-dubblas. Sovjetunionens industri förser idag folkhushållet med mikroprocessorer av högsta klass både vad beträffar sortiment och kvantitet.

Var står överhuvudtaget den sovjetiska elektroniska industrin i internationell måttstock och på vilken nivå befinner sig de sovjetiska mikroprocessorerna?

Snabb utvecklin;

För tre år sedan uttalade sig Sovjetunionens minister för elektronikindustrin, A Sjokin, om kvalitén på Sovjetunionens datorindustri — I början av femårsplanen 1976—80 skrev amerikanerna att vi ligger 8-—-10 år efter dem på det mikroelektroniska området. Naturligtvis gladde de sig över detta. Emellertid svalde de skrattet mot slutet av 70-talet. Sedan de noggrant granskat några av våra integrerade kretsar, bedömde amerikanerna att vi låg 2—3 år efter. År 1981 krev den amerikanska tidskriften Electronics — som anses vara mycket ve konkurrenssituation. Efter diverse förhandlingar fick DONG ge efter. Industrin har nu fått ett kollektivt avtal som ger den gas till ett lägre pris än DONG ville ha.

Nästa i turen var de privata hushållen och egnahemshusen. De vill inte heller. I dag finns det olja och oljans pris har hållits något så när stabilt. Har man ett fungerande oljevärmeaggregat så är det definitivt nej tack till ändringar. De enda som eventuellt är intresserade är de villaägare som i alla fall är tvungna att byta ut sitt aggregat. Gas är i så fall för dem ett lika bra alternativ som olja, men naturligtvis inte till något överpris.

Elverken tvingas köpa?

Så återstår då elverken. Dem försöker DONG nu påtvinga gasen, Elverken i Danmark är kommunala, men står under statlig kontroll. Statsbolaget DONG har alltså vissa möjligheter att styra elproducenternas val av energi. Men elverken har som mål att leverera energin till konsumenterna till ett rimligt pris. De har räknat ut att de kan betela 60 öre per kubikmeter gas för att gasen ska kunna konkurrera med stenkol, det bränsle som i dag används för elproduktion i Danmark. Oljan avstod man nämligen från i samband med oljekrisen. Det gaspris som DONG har föreslagit ligger på 1:70 kronor per kubikmeter, alltså nästan tre gånger högre!

DONG kämpar för sitt liv Den borgerliga regeringen är inte intresserad av tvångsåtgärder. Hade socialdemokraterna regerat nu, skulle lösningen möjligen helt enkelt ha blivit att konsumenterna, uta derhäftig inom detta område — såhär: “Den teknologiska basen och teknologernas kunnande ger Sovjetunionen möjlighet att framställa integrerade kretsar med nästan samma prestanda som vi i USA” I fortsättningen sammanfattar redaktionen: “Troligen återspeglar inte de kretsar vi undersökt de allra senaste nyheterna i Sovjetunionen på detta område, Integrerade kretsar, som används i Sovjetunionen för eget bruk, kan tekniskt sett vara ännu modernare; — Vi har ingen anledning att förneka dessa slutsatser, slutade ministern.

Datorer på export =

Samma år — alltså 1981 — firade den sovjetiska — utrikeshandelsorganisationen Elektronorgtechnika (ELORG) sitt tioårsjubileum. Den sysslar med export och import av datorer, kringutrustning och software till dem, kontorsmaskiner och radiokomponenter. Under tio års verksamhet på världsmarknaden har nykomligen klarat konkurrensen från japanska och ameri att egentligen veta varför, så småningom hade fått betala så mycket mera för sitt nuvarande bränsle att DONGs pris skulle ha blivit konkurrenskraftigt, eller att pristillägget skulle ha betalat DONGs underskott, Nu har emellertid hela eländet kommit i ljusan dager för hela nationen som har ytterst svårt att begripa varför elenergin ska beläggas med ett överpris när den kan produceras billigare med andra bränslen,

Bolaget ska räddas

Regeringen och socialdemokraterna har kommit så långt i sina förhandlingar att man är överens om att DONG ska räddas. Naturgasen finns i Nordsjön, ledningarna är dragna och leveranserna börjar på senhösten. De nödvändiga 6,8 miljarderna kronor måste på ett eller annat sätt skaffas fram, Elverken har erbjudit sig att betala en engångsavgift för att sedan slippa använda gasen! De är nöjda med sina stenkolsaggregat och har inte lust att göra onödiga omändringar. Emellertid tar det på DONGs ära, fast det inte har sagts klart ut, att samhället ska betala för att slippa köpa gasen. En ny skatt har man också diskuterat, men det finns redan en särskild energiskatt i Danmark och gasen är befriad från denna skatt just på grund av DONGs problem.

Förhandlingarna fortsätter och gasballongen blir större och större. Det enda som är helt säkert är, att de danska konsumenterna ännu en gång kommer i kläm: vilken lösningen än blir så är det konsumenterna som får betala.

kanska firmor, som traditionellt dikterar modet inom elektroniken. ELORG har exempelvis sålt något mer än 700 datorer till 18 länder i världen, I början, då det alltså gällde att skapa sina egna maskintyper, fick Sovjetunionen och andra socialistiska länder börja från ”noll”. Det var aldrig tal om industriellt och vetenskapligt samarbete med väst inom detta område. Man förbjöd t o m försäljning av moderna elektroniska maskiner genom att ta dem med på listan över ”strategiska varor”. Innan de moderna sovjetiska datorerna kom ut på den internationella marknaden skedde ett samarbete mellan Sovjetunionen och de övriga socialistiska länderna då det gällde att ta fram och använda hela datorsystem. I enlighet med detta program finns nu maskiner inom två enhetliga system — ett för stora och medelstora maskiner och ett för mikrodatorer. Sju länder i det socialistiska lägret framställer sådana maskiner.

ELORG erbjuder sina handelspartners i hela världen datorer av olika storlek, ap paratur för datorstödd företagsledning och — —]— k 23