Danmark vill höja profilen

av Sigyn Alenius Forum 1990-06, sida 38-39, 05.04.1990

Taggar: Orter: Danmark

Statsminister Schliiter menar att Danmark ligger väl till geografiskt för europeiska investeringsbanken, för EG:s miljöorganisation…

Text: Sigyn Alenius

Danmark vil höja pr filen

Köpenhamn skall bli Nordens New York. Statsminister Poul Schläter sadlar sin stridshäst; Stockholm vill nämligen också vara det. Nordens finans- och kraftcentrum nu när Östeuropa öppnar sig, och Östersjön åter — liksom på Hansatiden — blir den nordiska handelns och trafikens dynamo.

öpenhamn har en trumf i en superK modern börs med en obligationshandel som i dag är världens sjunde största till volymen. I februari kastades det första finska obligationslånet ut på Köpenhamnsbörsen, utställt av Fastighetsbanken i Finland Ab och lokalt arrangerat av Privatbanken.

— Vi räknar med stigande omsättning genom att bli kända i Köpenhamn. säger Fastighetsbankens VVD Göran Bärlund. Köpenhamn är vår startstation — sedan går vi ut i andra länder

Statsministern Poul Schliter har en konkret strategi. Och han har täckning för sina expansionsplaner i den ekonomiska kurvan i Danmark som äntligen vänt uppåt. Det går bra för Danmark nu. Exporten ökar — 17 procent uppåt de senaste tre åren, medan importen bara ökade 4 procent under samma treårsperiod. Det har naturligtvis haft en god verkan på de 3 danska ekonomins urgamla akilleshäl, bytesbalansen. För första gången på 17 år var utlandsskulden senast årsskifte mindre än året förut: 295 miljarder DKK = 38,4 procent av BNP. mot 40,8 vid årsskiftet 1988—89.

— Det sporrar oss till nya ansträngningar, säger finansminister Henning Dyremose (konservativ, liksom statsministern).

Det är ministerns budskap till den ständigt överoptimistiska danska nationen: den benhårda finanspolitiken, som danskarna kan tacka uppsvinget för, måste fortsätta.

— Denhär gången ska vi inte som så ofta förr göra misstaget att lätta tygelgreppet vid första ljusning, säger Dyremose. — Fortsätter vi såhär, så får vi bukt också med arbetslösheten. Den är i dag 10 procent — med strama tygler får vi ner den till 6 procent om två, tre år.

De traditionella rollerna var ombytta på

Danmark skall satsa på trafiken utåt, och Kastrup hållas i toppskick. Trafiken in till ”byen” skall klaras med T-bana.

Nordiska rådets möte i Reykjavik. Svenskarna och finländarna, Nordens politiska och ekonomiska underbarn, hade för Sveriges del regeringskris och därav följande ekonomisk nedgång att rapportera; Finland fick redovisa väldiga lönekrav och en besvärlig bankstrejk. Medan danskarna på sitt håll kunde berätta att facket ser ut att ha fattat vad det är fråga om: att överdrivna lönekrav drar med sig inflation och försämrar konkurrenskraften utomlands, med hela skalan negativa effekter som följd. Lönerna i Danmark steg under senaste år knappt 3 procent.

Poul Schläter har inte varit sen att dra nytta av situationen. Hämningslöst kallade han nyligen vid ett möte de andra nordiska länderna ”småskurna nationalister”, som väljer segrar för stunden i stället för att ”satsa stort, internationellt och på lång sikt”.

Öppningen på östfronten ger Norden en viktig chans. Järnridån har dragits upp, Östersjön blir åter ett förenande och förmedlande hav, inte ett vatten som skiljer åt. Nu börjar kampen om rollen som dynamo för detta kraftfält. Kandidaterna är många: Stockholm, Helsingfors, Liibeck, Rostock, Gdansk, Tallinn — och Leningrad. De ligger alla i startgroparna, då vi är befriade från det onaturliga läget som rått med en i det närmaste obefintlig handel mellan de västliga Östersjöstaterna och de nu nyvaknade öststaterna. — Vi skall starta här och nu, med detsamma, menar Schliäter, om vi ska slå rivalerna i loppet.

För Danmarks del räknar ekonomerna med en kraftig exportökning österut. Jordbruksteknologi och miljöteknik är områden danskarna behärskar — och de står nu i fokus. Flera öststater har redan hört sig för om vindkraftteknologi att ersätta nedsmutsande brunkolskraftverk och efterhand defekta kärnkraftverk.

”Det ska bli roligare att vara dansk”, var Schliters slagord då han tillträdde som statsminister 1982. Så hundraprocentigt lyckade har de nu dryga sju åren av borgerlig regim inte varit. Men nu ljusnar det. Regeringsekonomernas optimism får stöd både hos den danska riksbankschefen Erik Hoffmeyer, som alltid brukar vara realistisk i sin bedömning, och i utländska ekonomiska instanser, bl a OECD.

Men ska Köpenhamn hinna först i mål gäller det att trampa gasen i botten. En fördel är att Danmark redan har båda benen i EG. Som Schläter nyligen påpekade i samband med EFTA-EG-förhandlingarna om EES: Vad EG är, vet vi. Österrike, Östtyskland och flera andra europeiska öststater är i full gång med att förhandla sig in. EES däremot är ett ännu inte klart definierat begrepp. Man vet vad man har, men inte lika entydigt vad man kan få.

Tre huvudområden ska byggas upp i Köpenhamn, enligt Schläter: trafiken utåt, världshandeln — som inte bara Stockholm utan också aktiva, livliga Hamburg är ute efter — och allt det som går under den gemensamma definitionen kultur. Ut 6/1990 FÖRU ställningslokaler skall byggas, konferenscentra etableras, kultur drar med sig utveckling och uppsving — det är inte bara vice versa, kulturen som följer uppsvinget i spåren. Danska regeringen arbetar för högtryck för att få härbärgera den planerade europeiska investeringsbanken och EG:s blivande miljöorganisation. — Vi ligger väl till geografiskt, säger Schläter, och miljö kan vi.

Trafikframstöten ska omfatta de två andra fasta förbindelserna som har diskuterats i åratal: Öresund och Fehmer-bält. Finansieringen är säkrad. Inte bara nordisa banker och andra kreditinstitut har erbjudit pengar; också Japan och Västtyskand har lagt fram konkreta projekt. Västtysklands största bank Deutsche Bank har ör länge sedan erbjudit sig att finansiera Fehmer-förbindelsen.

Tekniken erbjuder inte heller något problem. — Vi ska sätta igång med bägge projekten nu, menar Schliiter. 6 000 dansar jobbar med Storabältsbygget, som ska vara klart 1993 (järnvägsförbindelsen) respektive 1995 (bilbron). Dessa yrkesarbetare kan bara flyttas över till ”nästa” broygge — de är utbildade och kan sin sak, bara att köra igång. Flygfältet i Kastrup ska kontinnerligt hållas i toppskick, och en snabb förbindelse med Köpenhamns centrum klaras med tunnelbana.

Den internationella handeln skall lockas till Köpenhamn med en splitterny och ultramodern världshandelscenter utrustad med nyaste telekomtekniken och en hel armé välutbildade, språkkunniga (oc snygga) sekreterare. Dessutom kan Köpenhamns börs redan nu erbjuda fördelar inget annat nordiskt land har. Aktiehandeln i Köpenhamn är inte i världsklass, men Köpenhamnsbörsen är världssjua i obligationshandeln. Större är bara New York, Tokyo, de västtyska börserna sammanlagt, de italienska, samt Paris och London. Att obligationshandeln i Danmark har blivit så omfattande sammanhänger med att finansieringsunderlaget för både Jantbruk och industrin, inklusive varvsindustrin, plus hela bostadssektorn bygger på obligationer. Realkreditinstitutionerna utställer här obligationer medan andra länder i stor utsträckning använder banker och sparkassor. Obligationsmarknaden i Danmark har därför alltid fungerat utmärkt, och de senaste åren effektiverats kraftigt genom att man infört moderna system med sekundsnabb dataregistrering av köp och försäljning — och därmed också kursändringar. Det är evigheter sedan börsmäklarna i Köpenharnon satt med gåtfull min och räckte upp ett finger då och då när ett köp lockade, och i övrigt knappast vågade ha ögonkontakt med börsledaren av fruktan för att noteras för ett köp eller en försäljning de inte önskade. Köpenhamnsbörsen har också utvecklat nya instrument för kapitalmarknaden, speciellt Futop-marknaden, d vs Futures och Options. I Finland har obligationsmarknaden varit stängd för utländska placerare de sista fem åren, och först nu öppnats i februari, påpekar Köpenhamnstidningen Bersen — Vi räknar med stigande omsättning genom att bli kända i Köpenhamn, säger Göran Bärlund, Fastighetsbanken. EEE som har intervjuat Fastighetsbankens Göran Bärlund. Han säger till Bärsen: ”Vi vet att svenska och norska realkreditinstitutioner har ökat sin omsättning och sin likviditet avsevärt efter att deras obligationer har börjat noteras i Köpenhamn. Det är det vi också räknar med!”

Det obligationslån som nu som första finska sådant kastats ut på den danska börsen, och som för övrigt kommer att kunna förhandlas i FIM, är ett femårigt stående lån. Tidningen Bgrsen betecknar den finska obligationsmarknaden som ”smal och föga likvid”. Privatbanken i Köpenhamn som förmedlar lånet väntar att flera andra realkreditinstitutioner i Finland följer efter. LÅ

Strömfors — en föregångare.

Strömfors Bruk, som utgör en del av Ahlströmkoncernen, är Skandinaviens ledande utvecklar och tillverkare av elinstallationsmateriel.

Vi är en föregångare. Det vi gör nu, gör de andra om en tid. På fem år har Strömfors tagit fram fem nya, breda sortiment. Först kom Domino, därpå Vakio, Studio och Ruukki. Och 1989, nya Oktavia 90 -serien, som är gjord för 90-talet och som används ännu på 2000-talet.

É ”

Le COA Z | Z Za

Al RDS rida

ELMATERIEL

A. Ahlström Osakeyhtiö, Strömfors Bruk Försäljningskontor: Växel (90) 503 911

FÖRUN, 6/199 39