Dansk skattereform
av Sigyn Alenius Forum 1985-14, sida 34-35, 25.09.1985
Dansk skattereform ska ge mera rättvisa
Ska regeringen Schlöter i Danmark bevara sin trovärdighet? Ska den länge utlovade skattereformen genomföras nu? Danskarnas skattesystem i dag är varken funktionellt, etiskt eller praktiskt. Det uppmuntrar till otilltalande skatteplanerande. Det har kryphål för glistrupska operationer som gagnar de sluga. Och först som sist är inkomstbeskattninge helt enkelt för hård.
egeringens tanke — då den utarbeR tade reformen — var att effektivt lät ta trycket på marginalinkomsterna, och samtidigt göra låntagning så mycket mindre frestande att man den vägen kunde sanera bort osunda mMmanipulationer på gränsen till det kriminella.
Politiskt är stämningen principiellt för en sådan reform. Majoritet för sin ekonomiska politik — och för skattereformen i stora drag också — har Schiliter i sin egen koalitions tyra partier plus det centerliberala Radikale. En reform på ett område som i så hög grad berör hela nationen kan emellertid inte fås igenom med majoritetsbeslut.
Socialdemokraterna i oppositionen ska vara med. Annars riskerar reformen att bli kullkastad så fort de borgerliga på Christiansborg får vika för nästa socialdemokratiska statsminister. Samma logik får oppositionen — som själv i femton år har sysslat rmed skattereformplaner — böja sig för.
Kort sagt: ska skattereformen få någon reell betydelse, ska de borgerliga och so 3 cialdemokraterna komma överens. Det har de gjort på många punkter. Men avgörande slutförhandlingar pågår nu.
Målet nåddes inte
En radikal sänkning av inkomstskatterna så, att de för de allra flesta stannar vid 50 procent, var regeringens mål då förhandlingarna med socialdemokraterna inleddes i våras. Det målet har inte nåtts. Det blir 56 procent för majoriteten, och 68 procent för de högst beskattade. Detta lämnar marginalskatteproblemet delvis olöst, men är dock väsentligt bättre än nuvarande 60—365 procents beskattning av inkomsterna på mellannivå, och upp till 73 procent för storinkornsternas marginaler. Att målet inte kunde nås beror självsagt på socialdemokraterna. Partiet Radikales insats består huvudsakligen i förbättring av barnfamiljernas ekonomi: Från den 1 januari 1987, då reformen träder i kraft, får alla barnfamiljer, oberoende av inkomst, 5 000 kronor om åre per barn under 18 år. Det är dubbelt mera än de får idag.
I detalj ser det nya systemet ut såhär:
Gränsen för skattefria inkomster höjs till 23 800 kronor om året. Idag går gränsen vid 22 700 kronor.
Därefter, och upp till 200 000 om året betalar man 50 procent och för inkomster därutöver 62 procent i skatt. Idag betalar danskarna 49 procent för inkomster som ligger mellan skattefrihet och 111 500 kronor om året, 63 procent upp till en årsinkomst på 18 000 kronor, och därefter 73 procent.
Den förbättring på 13 procentenheter av beskattningen för inkomsterna på mellannivå, som därmed skulle uppnås, och på 11 procentenheter för de högre, kunde socialdemokraterna emellertid inte svälja. De genomdrev, under förhandlingarna, att det skattefria grundbeloppet ska sänkas, börjande vid en årsinkomst på 130 000 kronor. För varje krona som tjänas utöver detta subtraherar man sex kronor från det skattefria grundbeloppet. Marginalskatten fö 14/1985 FORUM den mellersta inkomstaruppen åker på det viset upp till 56 procent, vilket går stick i stäv med regeringens målsättning, som var en klar och rejäl gräns vid 50 procent. För den högre inkomstgruppen, som regeringen önskade beskatta med 62 procents inkomstskatt, blir denna i stället 68 procent.
Okiar fortsättning
Oklart är ännu om den sålunda uppnådda högre skatteprocenten för de högre och högsta inkomsterna ska fortsätta att gälla också efter att det skattefria grundbeloppet helt och hållet förbrukats. Det sker vid en årsinkomst på 328 333 kronor. Socialdemokraterna kräver det. De borgerliga däremot vill, trogna mot sin gamla målsättning att ”fridlysa” marginalskatterna, att man rån 328 333-gränsen återgår till 62 procent. För de borgerliga är socialdemokraernas krav — som de hittills har hållit benhårt fast vid — ett tjockt streck i räkningen. Samtidigt med de här ändringarna minskar reformen den fördel som höginkomstagarna med stor låntagning har haft under det nuvarande systemet. Det ger alla rätt att subtrahera räntorna i deklarationen. Denna rätt betyder i praktiken att en höginkomsttagare med ränteutgifter, som följd av låntagning, får sin skatt nedsatt med ett belopp motsvarande 73 procent av ränteutgiferna — sagt på annat sätt: staten betalar 73 procent av räntorna på hans lån.
Poul Schiiter har fått majoritet för sin skattereform — men en så genomgripande reform kan inte fås igenom endast med majoritetsbeslut.
Denna fördel blir nu för alla, oberoende av inkomstens storlek, begränsad till 50 procent. Detta kommer — det är regeringen helt övertygad om — att medverka til! en välbehövlig sanering: mindre låntagning, ökat sparande och färre möjligheter att skatteplanera
Retormens pris — de sänkta inkomstskatterna — betalar inte statskassan. De har från början varit helt klart avtalat mellan regeringen och socialdemokraterna att reformen inte får kosta den på förhand hårt belastade statskassan pengar. En del av de pengar som reformen kostar beräknas komma in genom den reducerade avdragsrätten, resten ska näringslivet betala. Bolagsskatten har redan i år höjts från 40 till 50 procent. Under detta och nästa år går dessa tio procent till att finansiera en sänkning av arbetsgivarnas socialskyddsavgifter. Från 1987 ska de ingå som delfinansiering av skattereformen. Om arbetsgivarnas socialskyddsavgifter ska höjas igen efter 1987 eller — som regeringen äskar — ska förbli på den nu nedskurna nivån är inte avgjort — därom förhandlas. Priset för reformen -— de som följd av skatteändringarna minskade inkomsterna för den offentliga förvaltningen — blir enligt regeringens beräkning 5,4 miljarder DKK (2 miljarder FIM) eller 3,5 procent av de nuvarande inkomsterna till stat och kommuner. Därtill kommer de höjda barnbidragen. Om reformen, efter de ändringar som $ocialdermokraterna har trumfat igenom, får den önskade effekten att öka lusten att arbeta och tjäna pengar och samtidigt öka sparandet vill regeringen inte uttala sig om. Målet var en långt mera radikal ändring än den som uppnåtts. Men riktningen är den rätta.
Sigyn Alenius 9
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fördringar hos Finlands Bank Specialdepositioner i Finlands Bank
Fordringar hos andra banker kredit
Krediter i utländsk valuta Betalningsförmedlin Övriga linansieringstillgångar >…
Utländska fordringar I utländsk valuta . I mark Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebre Övriga omsättningstillgångar —
Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar . …
Fastigheter och fastighetsaktier ……… Anläggningstillgångar och övrig utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar… .
Fastigheter och fastighetsaktier —……..
Maskiner och inventarier ….
Ovriga antäggningstillgångar « och putaitte med lång verkringstid . Skatter …..
Löner och sociala utgilter Övriga utgifter
För direktionen Jaakko Lassila — E.J. Kilpi
FÖRUN 14/1985
Månadsbalans den 31 augusti 1995 Passiva Främmande kapital Inhemska skulder Checkråkningar ….. Depositioner .
503 361 878,39 1875 036 800.— 521 159 554.44 1.559 074 679,15 710 649 031,65 22 904 546 593,71 8054 111 990.99 928 944 315.08 385 630 418.77
Skulder till staten .. Debenturelå Övriga skulder. . .. Utländska skulder 16 160 819 927,98 362 056 305, — I mark ooc00s Debenturelån 34 574 540.908 1637 306 680.851 18 503 873.583
Reserveringar ….
Eget kapital Aktiekapital Feservfonder Värderegleringsfond Dispositionsfond . Vinst från tidigare år .
4 303 919 870.66 230 611 500,— 391 340 690.6 1019 864 955.51 2273 220 656,02 221 407 328.8 535 652 547.23 46 855 117,6 527 129 184,5 = 241613 66783 65447 392 109.868
Depositioner I utländsk valuta . . Skulder till Finlands Bank. …. Skulder till andra banker. . . . .. .
Betalningsförmedling. . I utländsk valuta ……….. ss
Fäntor och övriga inkomster .
2709 875 641.79 18 694 501 567.38 2134 760 869,87 2939 B45 047.01 327 599 928.41 84 705 459,9 200 000 000.— 1.826 568 391,36 5 449 315 788,3 22 623 546 641,19 757 052 293.36 2025 525 004 — 1329 328 133.22 1112 402 940.4 2.100 000 000, — 491 571 010.09 562 424 322,5 76 569 264,68 1499 210,2 65 447 392 109.86
Ansvarsförbindelser 22 794 984 BI5,—
För lörvaltningsrådel Markku Mannerkoski Martti Harv 35