Där ekonomin möter ekologin

av Betty Marschan Forum 1991-16, sida 21, 12.12.1991

Text: Betty Marschan

Vilket värde har koltrastens sång för kommande generationer?

Hur kan vi garantera en ökad produktion och högre levnadsstandard utan att minska på våra redan knappa resurser vå frågor av tusentals som tvingT: våra moderna välfärds- oc nyttotcorier på knä. Minns ni det ekonomiska kretslopp (bild 1) som presenterades i mikroeckonomins ABC-bok? I sin utvidgade form fick den kartlägga också statens kapitalrörelser samt utrikeshandeln. Men i övrigt uteslöt den allt svårdefinierbart. För vem kan värdera korrekt en björkhage, några m” ren luft eller ”någon annans” regnskog?

Miljön skall inte ses enbart som ett utbud av resurser (råvaror och energi) samt tjänster, utan också som en mottagare av avfall. Vi vet inte exakt hu marknad

Bild 1: Der ekonomiska kretsloppet en mycket produktionsrester vi kan dumpå I naturen (i luften, vattnet, jordgrunden) utan alt skapa bestående skador. I viss mån kan man räkna ut kritiska värden för hur mycket utsläpp ett område kan svälja och fortfarande äterhämta sig. Men en oundviklig osäkerhetsfaktor gör att resultatens validitet inte kan garanteras. Naturen är dynamisk och förhållandena förändras ibland radikalt.

Hållbar utveckling är ett uttryck som, likt ”ballittu rakennemuutos”, närapå förlorat sin substans i alt ideligen refereras till. Men dess innebörd — att varje individs totala reella välmående ökar med tiden — får en allt större betydelse. Variablerna för ”väl F RUN 16/199 mående” är dock oändligt många och, vad värre, baserade på subjektiva uppfattningar.

En struktur av olika miljöideologier utvecklades i början av 1970-talet. Indelningen i två block, det teknocentriska och det ekocentriska, försöker förklara de så avvikande synerna på miljön och miljöekonomi.

Exploativ resursanvändning samt tillväxt baserad på rent materiella värden kan ses som en ytterlighetsform inom det teknocentriska blocket. En mjukare variant är dock den ”administrativa” hållningen till naturen. Detta innebär en strävan till att sköta naturen vid sidan om de ekonomiska framstegen. Det är här professionella ekonomister av idag kan tänkas placera sig.

Den ekocentriska synvinkeln poängterar människan som en del av miljön. Biologisk mångfaldhet är grunden för ett friskt ekosystem. Detta bör garanteras på bekostnad av den materiella tillväxten. De moderatare rösterna pläderar för ett bibehållande av naturresurser i en ursprunglig form, samt för ett decentraliserat samhälle. Den radikalare åsikten talar för

Under år 1992 kommer Forum att presentera ‘grönt” tänkande inom teknisk produktion, företagsekonomi och forskning, med avsikt att följa med såväl inhemska som utländska trender och beslut på området. Men först en liten introduktion.

Vetskapen om att tex enorma områden regnskog i Sydamerika kontinuerligt röjs för en bevisligen mer olönsam boskapsskötsel, har sporrat — aktivistorganisationer till intensifierat arbete. Men fortfarande brinner ”jordens lungor” med en takt av Hollands ytareal per år. Helt ekonomiskt kunde dock Amazonas utnyttjas på ett mycket förnuftigare och hållbarare sätt.

deindustrialisering och t ex organiskt lantbruk.

Vad tillväxt beträffar fokuserar ma fortfarande på bruttonationalprodukten som en av de populäraste makroekonomiska indikatorerna. Men kritikerna påpekar att produktionstillgångarnas värdesänkning med tiden bör subtraheras från BNP för att resultatet skulle motsvara verkligheten. Och inte bara det; också kostnaden för de skador produktionen förorsakar naturen bör tas i beaktande. Andra påstår att sänkt produktivitet, och därmed lägre inkomster, redan innefattar ett pris för förstörd miljö. En ekonomisk styrning av miljöskydd kan genomföras huvudsakligen på två sätt: genom införande av miljöskatter och avgifter på förorening, eller genom att ta i användning utsläppskvoter (och handel med desamma). Oenighet har dock uppstått om formen av genomförandet. Skall förorenaren betala hela reningsverksamheten”? Överförs skatterna och kostnaderna till konsumentpriserna i en öppen ekonomi? Kan en global uppdeining av fasta utsläppskvoter någonsin bli helt rättvis?

Miljöekonomin som vetenskap söker estimera omgivningens totala värde (i ekonomiska termer). Då det existerar ett förhållande mellan iakttagaren och objektet talar man om ett verksamt värde hos objektet (”instrumental value”). Påtagligare problem får man då ett inre, eget, värde (“intrinsie value”) skall ges objektet: då jakttagaren inte har någon som helst kontakt med det fenomen som skall cevalueras. Men att översätta allt i reda pengar blir kanske aldrig möjligt… eller ens nödvändigt. LJ

Förf. har år 1991 organiserat en fördjupad kurs i miljöekonomi vid Svenska handelshögskolan i Hfors.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."