Därför halkar Finland efter
av Johan Hultkrantz Forum 2013-11, sida 10, 28.11.2013
DEBATT
Skicka din debattartikel til feedbackQforum.f.
Vi välkomnar även kortare texter.
Därför halkar Finland efte Även om det går dåligt för Finland, är det alltid en tröst ifall det går sämre för Sverige!
Xx Så tänker många finländare, halvt skämtsamt, vare sig det gäller ishockey, affärslivet eller ”Oy Finland Ab” versus ”Sverige AB” Jag har skrivit ett flertal jämförande kolumner om länderna för Forum, bland annat om köpkraften och landskampen i beskattning.
Denna gång vill jag jämföra fyra olika förmåner bland anställda. 1) Lönenivån 2) Antalet arbetstimmar 3) Semesterpenningen (på finska ”lomaraha”; tidigare ”lomaltapaluurtaha”) 4) Sjukdagpenningen.
- I Finland var medianlönen inom den privata sektorn 3 026 euro per månad i oktober 2012, enligt siffror från augusti 2013. I Sverige var motsvarande lön för samma period 31 400 kronor, eller 3 580 euro med dagens valutakurs (cirka 8,77).
Det är värt att notera är att den svenska lönenivån ser ut att vara hela 20 procent högre än i Finland. Samtidigt skall man minnas att kronan har blivit 30 procent starkare sedan år 2009. Då var 1 euro var värd i medeltal 11 kronor, och mätt på det viset skulle dagens svenska månadslön vara tusen euro lägre.
- I Finland är en normal arbetsvecka 37,5 timmar medan man i Sverige jobbariregel 40 timmar. Kanske låter skillnaden liten, men i praktiken blir det närmare 11 timmar per månad eller 110 - 115 timmar per år.
Antalet sysselsatta i Finland i juli 2013 var 2567 000. Om alla i Finland arbetade 2,5 timmar mer per vecka skulle det bli rentav 290 miljoner ar betstimmar till per år, Med en total arbetskraftskostnad på 30 euro per timme i snitt, så blir värdet runt 8,7 miljarder euro per år! I praktiken innebär det att du kommer på jobb en kvart tidigare och åker hem en kvart senare varje dag — är det verkligen för mycket begärt 3) I Finland är semesterpenning vedertagen praxis, men inget som lagen kräver.
Premiens storlek varierar beroende på kollektivavtal, och motsvarar vanligen 50 procent av semesterlönen. I praktiken handlar det om cirka 2,5 veckas extra lön för noll arbetsprestation, något som Jussi Järventaus, vd för Företagarnai Finland, lyfte fram i somras.
I Sverige talar man om semesterttillägg på cirka 20 procent av semesterlönen (varierar enligt kollektivavtal). Lönen utbetalas för en knapp vecka, vilket betyder att man får 60 procent mindre än i Finland 4) I Finland lyfter man som sjukskriven normal lön för de första tio vardagarna. Efter det får man som medelinkomsttagare ungefär två tredjedelar av lönen. FPA betalar utsjukdagpenning för maximalt 300 vardagar. Inom de flesta bransche 10 FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK MBT1201 betalas lön för sjukdomstiden enligt kollektivavtalet, ofta med betydligt bättre förmåner än vad lagen föreskriver.
I Sverige införde man redan den 1.4.1993, en så kallad karensdag, som innebär att man lyfter noll kronor ilön för den första sjukdagen. Därmed blev svenskarna självklart ”betydligt friskare” våren 1993.
Dag nummer två till 365 lyfter man 80 procent av sin lön i sjukpenning. Det innebär att den som är sjuk aldrig lyfter full lön i Sverige. Här åt njuter den finländska arbetstagaren betydligt bättre förmåner, vilket försämrar konkurrenskraften.
Den generella slutsatsen är att det är betydligt bättre att vara arbetsgivare i Sverige och arbetstagare i Finland.
Vi borde på allvar fundera på hur viktigt det egentligen är att vi arbetar 115 timmar mindre per år än svenskarna, varför vår semesterpenning är 150 procent högre, och varför vi har fulllönitio dagar när viligger hemma i sängen och är improduktiva! Trots att Sveriges export hämmas av en stark krona rullar landet på rätt bra.
Men hur konkurrenskraftiga vore de svenska företagen om de aspekter sor lyfts fran ovan skulle tillämpas också i Sverige? m
Johan Hultkrantz är placeringsmäklare i Helsingfors.
“Viborde påaallvar fundera hur viktigt det egentligen är att vi arbetar 115 timmar mindr per år än svenskarna”
ANSVARSBEGRÄNSNING: Pågrundav varierande nationell lagstiftning, diverse branschvisa kollektivavtal och statistik så kan det råda olika tolkningar av uppgifterna och siffrorna ovan. Om duhar Synpunkter, såhör av digpå feedbackÖFforum.A