Databanker ger tillgång till globalt vetande

Taggar: Teman: databanker

24

FORUM 4 : 76

Databanker ger tillgång till globalt vetande

Krutet uppfinns på nytt, brukar man säga. Tyvärr ligger det lite sanning i det. Det bedrivs en bel del dubbelforskning i världen. Den här överlappningen, som det kallas på ”svengelska”, blir dyr. Bara i Finland beräknas onödig forskning kosta cirka 20 miljoner mark i året!

Det finns ett sätt att undvika det här: att känna till allt som skrivits om ett ämne innan man sätter i gång att forska och söka patent. En omöjlig tanke?

Nej, inte i dag. Ingen människa kan visserligen behärska hela kunskapsmassan ens inom sitt eget område. Men det är faktiskt möjligt att känna till den.

Datatekniken klarar det som människan inte klarar. Att uppbevara, organisera och plocka ut den information som annars skulle hota att växa mänskligheten över huvudet. Nu lagras det samlade vetandet i databanker världen över.

Och vad bättre är: tillgång till dem är från och med senaste sommar vardagsmat också i Finland. Då installerades nämligen vid informationstjänsten i statens tekniska forskningsanstalt on-lineterminaler till de stora databankerna ute i världen. Vem som helst kan ringa upp informationstjänsten och få tillgång till hela världens tekniska vetande, praktiskt taget i alla fall. Och till mycket måttliga kostnader.

Hur det hela fungerar var FORUM nyligen imponerat vittne till. Informatikern lyfte en alldeles vanlig telefonlur, slog ett nummer, väntade på datorns ”svar”, knackade ned sökorden på terminalens tangenter och — på en bråkdels sekund kastades förfrågningen över till en databank i Californien. Inom ett ögonblick började terminalen rassla ned uppgifter om vad som skrivits i ämnet.

Industriföretagen är informationstjänstens flitigaste kunder. Men ännu är det många som kanske inte känner till vilken modern sciencefiction teknik som har gjort sitt intåg också i Finland. Vänta bara tills flera upptäcker att de har all världens teknik inom räckhåll!

Informationstjänstens chef, Sauli Laitinen, var FORUMSs guide under ronden i den nya flotta informationscentralen ute i Otnäs.

1. En förfrågan/order kommer in till informationstjänsten, per telefon, eller som här via telex. Ibland frågar kunden bara efter ett visst specificerat dokument, tex en tidningsartikel. Men ibland är uppdraget mera omfattande, man önskar en översikt över forskningen inom ett visst område.

2. Informationssökandet börjar. Referenser kan ploc kas från kartotek, indexpublikationer, handböcker eller liknande. Den fullständigaste reterensförteckningen får man emellertid från databankerna. Av ett femtiotal tänkbara databa ser utväljs den lämpligaste. Sökprocessens svårast uppgift är att utforma sökstrategin och den utförs av en informatiker som vanligen är ingenjör med specialskolning.

3. I enklaste fall tinns referenserna lätt tillgängliga i informationstjänstens arkiv. Tex en tidskrift, in natura eller mikrofilmad.

4. En kopia tas här av den efterfrågade artikeln. I andra fall beställer man in materialet från bibliotek och institutioner inom eller utom landet.

FORUM 4 : 7 2 rr rr | 5. Materialet sänds till kunden per post. I brådskande fall, som här, sker överföringen genom telekopiering: Tjugutre av informationstjänstens stadiga kunder har redan en telekopieringsanläggning.

=» Då Forum besökte informationstjänsten vid statens tekniska forskningsanstalt var informatikern just i färd med att ta direkt online kontakt med en databank. Kundens fråga var föl jande: Vad finns det för patent som gäller impregnerat pappe och vilka användarkategorier är tänkbara för en sådan produkt?

Databasen var fastställd. Sökorden (”papper” och ”impregnering”, samt ”användarkategori”) var färdigt inspelade på kassett för att spara tid.

Informatikern, magister Ulla Hirvensalo satte sig vid terminalen, lyfte telefonluren och slog numret till dataknutpunkten i Haag. För enkelhetens skull finns knutpunkternas telefonnummer också färdigt inprogrammerade, det går snabbare och man slipper felslagningar. Det kan nämligen ibland dröja ett tag innan man får kontakt, vilket hände också nu.

Nu var Haag-datorn inte riktigt i form och informatikern gick vidare till Bryssel. Där var datorn för tillfället upptagen, så hon slog om till London. Här gick det vägen, datorn ”svarade”. Ja, hur låter en datorröst? Är man snäll, kan man kanske kall den för sopran. Närmast alltså ett högt pipande som visar att kontakt har etablerats. Nu matades sökordet in från kassetten, Datorn i London, en sk NOD vars enda uppgift är att styra datortrafiken, valde att kasta över ”samtalet” till en databank i Californien. Där meddelade datorn först lokal tid, kl 0.48.38 på natten. Californien-datorn fann dock sektorn papper-impregneringanvändare alltför snäv, så informatikern fick försöka på nytt med den gemensamma sektorn för papper/impregnering. Databanken meddelade då via terminalen att det fanns 1038 referenser för olika impregneringspatent och 2275 för papperspatent inregistrerade. Därefter frågade informatikern på nytt efter användarsektorn, och nu uppgav datorn att det här fanns 1568 olika referenser på konsumenter av impregnerat papper. Genom att kombinera de tre sökorden gav databanken sedan sammanlagt 77 olika referenser. Datorn fick nu i uppdrag att utarbeta informationen offline. Fullständiga svar behöver alltså inte tas in vid direktkontakten. Det blir billigare så. Den viktiga preliminära sökprocessen var i alla fall unSet 115: select inf 2 comhine 1 aA 3 2 tvpE3/5/4- 4

ID NO.- AACO1 LIOQUIDITY. ““TGHT, ROB

ABI/INFOR select. accoun danstökad och den tog totalt tre minuter och fyrtiofem sckunder. Kostnaden för kunden belöpte sig till 17 mark per minut för datoranvändningen. Relativt dyrt, kommenterade Laitinen, eftersom det i detta fall var ett kommersiellt företag som upprätthöll databanken. Därut över betalar kunden det ar- .

vode som informationstjänsten uppbär för sitt arbete, som dock endast motsvarar självkostnadspriset.

Mest är det tekniska frågor som kommer in. Men databaserna innehåller också en hel del ekonomisk dokumentation. Med den ”tvärvetenskaplighet” som Forum försöker ha som varumärke ställde vi också datorn en ekonomisk fråga. Den löd så här: Vad finns skrivet om inflationens effekt på boksluten? (Laitinens kommentar: Det har många frågat efter.) Hur svaret såg ut kan studeras i bild 6.

Några större formaliteter för att använda informationstjänsten finns alltså inte. Ett telefonsamtal räcker. Och kostnaderna är måttliga: genomsnittsarvodet för en order var senaste år 160 mark. Tills vidare har man inga ”stående prenumeranter”, kunderna använder informtionstjänsten vid behov. Informationsteknik är en

Items Desarintioa 1976-02 at ion (2 1200 INFLATION (538 1Kccount 275 1 AND 2 6038482 038482 ERT F.

växande sektor. Det finns bla redan ctt femtiotal företag i Finland som har cgna informationsenheter för sitt specialområde, och egna informatiker. De största av dem har egen direktkontakt till databankerna. I förhållande till dem beskriver Sauli Laitinen forskningsanstaltens informationstjänst som = ett slags partihandel.

Den rent vetenskapliga informationsservicen ges av tekniska högskolans bibliotek. I Laitinens butik svarar man på frågor som gäller tillämpad forskning. . Helt utanför faller databanker för vissa områden som tex den medicinska forskningen, för att nu bara ta ett omfattande exempel.

Borde man bygga upp en egen allround databank i Finland? Till detta svarar Sauli Laitinen i princip nej. De inhemska rönen går in i de stora internationella bankerna. Men inom ett område lönar det sig faktiskt att bygga upp en inhemsk databank; nämligen byggnadsbranschen. Vid informationstjänsten = följer man kontinuerligt med ett hundratal inhemska byggtidningar plus vissa andra skriftserier i branschen. Byggnadsbranschen är nämligen så ”pationell” att det är motiverat med en egen databank.

ANTAL

REFERENSER

Bild 6. På Forums fråga om inflatlonens Inverkan på boksluten gav datorn I Californien först antalet referenser för sökordet Inflatlon och därefter för boksluten. Slutligen kombinerades dessa båda och vi fick sammanlagt 275 referenser som svar på vår fråga. Sökprocessen tog under fyra minuter, och svaren kastades över Atlanten (antingen vla satelllt eller kabel) via ”trafikdatorn” I London till on-line terminalen vid sta tens tekniska forskningsantalt I Otnäs.