Databranschen ökar — men på vilket sätt och hur mycket?

Taggar: Bolag: Nokia Elektronik Personer: Håkan Nordqvist Teman: databranschen

Databranschen ökar — men på vilket sätt och hur mycket?

Databehandling — ett område i säker expansion, men utan säkra siffror om ökningstakten kunde man kanske karaktärisera föllande perspektivskiss. Svårt är det dessutom att mäta de reala framstegen i pengar eller enheter konstaterar ekon.mag. Håkan Nordqvist, informationschef på Nokia Elektronik. Konkurrensen om kunnande med befintlig hardware blir det i alla fal primärt fråga om — expansionen blir en tillämpningsutveckling.

Forum: — Ett säkert påstående är, att databranschen expanderar, men varför är man så försiktig med att kvantifiera ökningstakten när man har en trend?

Svar: — En viktig orsak är att branschen trots allt är väldigt ung; det finns data att bygga på, tex en årstillväxt i datorhyror om vidpass 40 procent under hela 60-talet i Finland eller en årsprognos för 20—30 procents tillväxt inom branschen i Västeuropa under 1971, men underlaget är trots det tunt. Det är kanske heller inte alldeles klart, hur man skall mäta datorexpansionen eftersom antalet maskiner eller försäljningsvärden inte är hela sanningen, Det avgörande är sofistikeringsgraden i tillämpningarna och maskinenheternas kapacitet (ekonomin), men de uppgifterna syns inte i försäljningsstatistiken. Att det finns enormt expansionsrum just här tvivlar få på, särskilt inte de som talar om att vi just nu har tredje generationens maskiner men första generationens system — eller de som påstår, att vi nu har den hardware vi behöver fram till år 2000; det är systemen som skall expandera. En dansk undersökning visar dock att investeringarna i ADB asymptomatiskt närmar sig 7 procent av BNP. Det läget skall nås 1975 och den som söker ett volymmått kan ju hålla till godo med detta.

Forum — Men efter 1975?

Svar: — Sen räknar den danska undersökningen med en stabilisering av tillväxten. Särskilt på 1980-talet ändrar expansionen karaktär och blir en tillämpningsexpansion inom ramen för den allmänna samhällsekonomiska tillväxten. Då kan man ju säga, att ADB-revolutionen är slut och någonting annat blir grmalansfaktor, kanske miljövården, men det är en annan råga.

Forum — Gäller datorexpansionen under den närmaste 10-årsperioden hela det varlerande maskinsortimentet eller är den mera differentierad?

Svar: — Man vågar nog fastslå, att det är de små och de verkligt stora maskinerna som ökar. Detta beror på, att det blir allt vanligare med hierarkiskt uppbyggda system där smådatorer löser lokala problem och där de är anslutna till större enheter i egna eller hyrda datacentraler för lösning av de mera sällan förekommande verkligt avancerade applikationerna. Vis 1 sa källor siar om en kanske 10-faldig expansion för små datorer under 1970—380 jämfört med 1970, medan expansionen inom området stordatorer vore av klassen 5-till 8-faldig. De medelstora datorerna faller klart under dessa tal, och man kan kanske tala om en 4-faldig expansion för deras vidkommande. Toleransgränserna i dessa tal är förstås betydande, Beträffande periferianläggningar kan man dock förutspå en mycket stark ökning,

Forum: — En utbyggnad av datorkontakterna, t ex mellan små och stora, betyder väl en expanslon även Inom dataöverföring?

Svar: — Detta är naturligtvis ett krav; de tekniska förutsättningarna för denna trafik t ex med utnyttjande av det befintliga telefonnätet föreligger redan nu med insats av terminaler och datamodem för transformering av digital information till ljudsignaler och vice versa. En annan sak är att effektiviteten och ekonomin i trafiken bättre kunde främjas genom skapandet av separata datatransmissionsnät i landet. I dessa nät kunde transmissionshastigheterna ökas mångfaldigt jämfört med dem som är möjliga idag. Detta är för övrigt ett centralt internationellt utvecklingsprojekt och tex i Finland har de stora bankerna KOP och NEB tagit initiativ till samarbete på området.

Forum: — Är kommunikationsöverföringen ett lika realistiskt projekt för datorsystem på företagsnivå som på denna, kan man kanske säga riksnivå?

Svar: — Uppbyggnaden av s k MIS-system i företagen är ett problem som i princip är av liknande snitt. Det gäller att skapa ett samspel mellan företagets datatillämpningar och att koordinera dem till ett effektivt styrningsredskap för företagsledningen — i det arbetet, i en hierarkisk struktur, försiggår överföring från t ex processtillämpningar till resultatrapporter genom kommunikation mellan maskinerna. Då har vi ju i princip samma kommunikationsmönster, som i det föregående. Ett annat exempel kunde vara navigationstillämpningar, där maskinerna kommunicerar för lotsandet av fartyg i trånga farvatten precis som lots och kapten.

” Forum 3/71

Forum: — Är den finländska expansionen på området inte egentligen till sin karaktär utländsk, dvs sker den inte genom insatser av utländska maskinleverantörer?

Svar: — Detta är naturligtvis riktigt såtillvida, att någon kommersiell tillverkning av datamaskiner inte sker i Finland. Men om vi nu konstaterar, att en datorleverans består av åtskilligt flera komponenter än hardware, och att tendensen i framtiden går mot leverans av kompletta system inklusive program och installation, kan man nog se en stark kommande inhemsk insats på området.

— Med stigande lönekostnader och alltmer omfattande totalleveranser blir kunnandeinsatsen avgörande på softwaresidan och den egentliga utrustningens relativa andel sjunkande. Ett slags indikator på den utvecklingen kan man ju även anse utgöras av de profetior som säger, att någon signifikant ökning av antalet konkurrerande företag inte är att emotse i fråga om leverantörer till den finländska marknaden; däremot sker en fortsatt skärpning av konkurrensklimatet i fråga om tillämpningar. Forum: — Frågan om datatransmission och volymtillväxt är intressant, vågar man sig på några sifferprognoser?

Svar: — Någonting vågar man väl nog säga om tex datamodembeståndet och antalet stora realtidssystem, I fråga om modem är antalet i nuläget mindre än 300, men man emotser en expansion till kanske 5 000 vidpass till 1975 (Helsingfors Telefonförenings VD Martti Harva den 19 januari 1971). Hur många fungerande riksomfattande realtidssystem vi skall se uppstå under dé närmaste åren är kanske en aning svårare att sia om, vi tippar på fler än 10 till 1980 men förstås utan förbindelse.

Forum: — Om man har svårt att mäta värdet av ADB-tillväxten, kan man väl säga någonting om det nuvarande maskinbeståndet?

Svar: — Det är inte så lätt det heller, för företagen inom branschen är nu inte så väldigt många och informationen om marknadsföringens resultat är inofficiell till sin natur. Vissa sifferuppgifter finns det naturligtvis; år 1968 beräknades ma Forum 3/7 skinparken i landet till ca 180. För perioden 1969—73 projicerar man i vissa källor en ökning om kanske 370 maskiner. Då skulle totalantalet per 1973 vara 550, men att sedan ta detta som ett mått på det reala avancemanget är alltför vågat. Värdet av t ex ett processdatorsystem som återbetalar investeringsutgiften på kanske mindre än ett år med stora multiplikatorverkningar för andra funktioner i företaget, inte minst dess blivande MIS-system, kan naturligtvis inte mätas bara med siffran 1 i tillagda datorer eller i markbeloppet för investeringen, inte heller i dess alternativkostnad som sådan.

Forum: — Underskattar datorbranschen personalfrågan när den projicerar en stark ökning särskilt inom tillämpningsområdet?

Svar: — Man är väl nog medveten om den utbildade arbetskraften såsom varande den kanske största flaskhalsen, men å andra sidan så finns det redan nu ett utbildningsunderlag som kontinuerligt förbättras. Hittills har ADB-personalen rekryterats främst från tekniska högskolor och handelshögskolor, men utbildningen inom universiteten effektiveras nu betydligt. Vissa prognoser talar om, att antalet utdimitterade personer med laudatur i ADB tex år 1975 kommer att stiga till över 50. Även om utbildningen inom andra läroinrättningar än högskolor och universitet inte varit särskilt livligt, kan man nog också i dessa fall förutspå en effektivering. Om man tror på marknadshushållningens lagar, borde ju efterfrågeöverskottet med tyåtföljande löneförhöjande verkan så småningom resultera i en utjämningsprocess.

Forum: — Hur många datamaskiner har vi år 1980?

Svar: — Om vi kallar detta en tankelek, kan vi ju faktiskt föreställa oss att en 20 procents antalsökning under perioden efter 1973 vore rimlig. Utgående från 550 maskiner år 1973 når vi då ett antal på över 2 000 år 1980. Men att förutspå en jämn utveckling på ett innovationsområde som detta i en osäker värld är att våga mycket, först borde man ju egentligen åstadkomma en långsiktsdefinition om vad man bör anse vara att klassificera som en datamaskin — med beaktande av en teknologisk ram som vi idag inte känner till. O 13