Datadjungeln dräneras

av Peter Nordling Forum 1986-06, sida 18, 10.04.1986

Taggar: Personer: Elisabet Mickos Teman: data

Nordiska

DATADJUNGELN

DRÄNERAS

Verksamheten med och kring de nordiska databaserna måste koordineras snabbt. Antalet databaser ökar i rask takt och görs ingenting nu blir det snart omöjligt att hinna i kapp utvecklingen. Det här säger informatiker Elisabet Mickos. Hon ansvarar för samordnandet av de nordiska databaserna.

samnordiska projektet Scannet. Hon är chef och springpojke. Som sekreterare fungerar en mikrodator.

Scannet var ursprungligen ett projekt som Nordforsk startade för tio år sedan. Innan de nationella televerken byggde ut sina datanät upprätthöll Scannet ett nordiskt datanät mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland med hjälp av hyrda linjer.

Idag fungerar Scannet som koordinator för de nordiska databaserna och för dem som använder databaserna.

För finansieringen svarar Nordinfo, det nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information. Scannet är för tillfället Nordinfos största projekt, och flyttade i höstas från Stockholm till Otnäs där det verkar I samband med Tekniska högskolans bibliotek.

E lisabet Mickos är enda anställd på det

Frustrerande språkflora

De nordiska länderna förfogar nu tillsammans över ca 200 databaser. De används av informatiker runt om i världen. Här finns nämligen den bästa information man kan få om det som gäller Norden. Men informationssökandet är långtifrån problemfritt. Det finns t ex alltför många olika s k sökspråk. Av dem bedöms en handfull som allmänna.

— Det är rätt frustrerande att vara tvungen att behärska fem eller sex sökspråk för att kunna leta i de nordiska databaserna. Dessutom är det slöseri med både tid och pengar att lära sig flera sökspråk, säger Elisabet Mickos.

Hon tror dock inte att hon kan få databaserna att gå in för ett gemensamt språk. Men hon hoppas att hon åtminstone kan hindra nyetablerade databaser att introducera ännu flera sökspråk.

Elisabet Mickos har ett drygt arbete med att koordinera verksamheten i och kring de nordiska databaserna. — Men, säger hon, arbetet måste göras och göras snabbt, annars bli uppgiften omöjlig då antalet databaser ständigt ökar.

18

Någon patentlösning på problemet kan Mickos inte se.

— Det bästa är, enligt min bedömning, att försöka bearbeta databasproducenterna och det har jag på programmet redan den här våren, säger hon.

Projektet är fortfarande på idéstadiet men genomförs troligen som ett seminarium. Eniigt Elisabet Mickos har alla som blivit tillfrågade varit intresserade.

— Men problemet är att ce inte alltid förstår de svårigheter en informatiker eller en on-line-sökare har, slår hon fast.

Databas om databaser

En annan nyhet i koordineringsarbetet är de redan långt hunna planerna på en databas som innehåller det mesta om de nordiska databaserna. Uppgifterna, som inte inkluderar priser för sökning, finns faktiskt redan till en del i elektronisk form. Till hösten skall allt vara färdigt.

Elisabet Mickos berättar att informationen bjuds ut åt hugade databasvärdar I form av magnetband, som de sedan kan konvertera till det egna sökspråket. Om banden säljs eller doneras är tillsvidare oklart.

För att kunna ro i land det här projektet har Elisabet Mickos en medhjälpare i varje nordiskt land utom på Island där det inte finns några databaser. Dessa samlar in uppgifter om databaserna i respektive land.

I maj räknar Elisabet Mickos med att ha ett konkret förslag till exakt vad databasen skall omfatta. Därefter skall hon tillsammans med medhjälparna bearbeta informationen och besluta vilket sökspråk som skall användas.

Unikt verk

Det kanske mest värdefulla jobb hon hittills gjort för Scannet är att hon färdigställt Nordisk databasguide som var på hälft då hon tog över jobbet. Guiden är ett nästan komplett verk om de nordiska databaserna — nästan unikt med tanke på att det i hela världen finns endast en handfull databasguider. Dessa täcker endast 30 procent av de nordiska databaserna.

— Tyvärr, säger Mickos, kan guiden ha luckor eftersom alla nya databaser inte automatiskt rapporterar sina data.

Hon anser att varje databas borde ge ut egna newsletters, d v s nyhetsbrev med information om vad som finns i basen och hur kunderna kommer åt informationen.

Till Scannets koordineringsarbete hör i viss mån också marknadsföring av de nordiska databaserna. Scannet deltar | mässor så att några nordiska databaser får presentera sig i projektets utställningsbås.

— Däremot försöker vi inte koordinera innehållet i databaserna, konstaterar Mickos.

Hon framhåller att eventuella innehållsmässiga överlappningar endast gör att databaserna tvingas hålla en högre kvalitet på informationen.

Peter Nordling 8/1986 FFRUN,