Dataförbundet presenterar ADB-politisk målsättning

av Ralf W Saxén Forum 1974-04, sida 33, 06.03.1974

Dataförbundets jubileumsskrift representerar inte de enda ansatserna att skapa ramar för vår datautveckling. I mars— april i år väntas finska datapolitikkommittén, som statsrådet tillsatte i början av år 1972, ge ut sitt betänkande om grunderna och målsättningen för en. finländsk datapolitik. I förslaget behandlas primärt de industri- och utbildningspolitiska åtgärder som ett rationellt datorutnyttjande och en eventuell inhemsk datorindustri förutsätter. I huvuddrag kommer rapporten att innehålla en prognos ning och personal fram till 1980, en värdering av förutsättningarna för tillverkning av datorutrustning och programprodukter i Finland under 1970-talet samt ett ställningstagande i utbildningsoch forskningspolitiken.

En av de bärande idéerna i betänkandet är, att vi på grund av vår ringa hemmamarknad bör koncentrera vår eventuella framtida datorindustri till vissa smala sektorer inom vilka vi besitter systemkunnande och inom vilka själva systemet — inte utvecklingen i sig själv — är det primära.

Förutom datapolitikkommittén sitter det och har suttit ett flertal andra statliga kommittéer, Den mest omskrivna av dessa är den sk Jyränki-kommittén, som under året väntas framlägga bla sitt förslag till datalag beträffande integritetsskyddet.

Ett par andra kommittébetänkanden, vilka hann framläggas redan under 1973, och vilka kan komma att ha betydande konsekvenser för ADB-utvecklinge “Forum 4/7 över utveckling av datorutrust-.

Tvåhundra riksdagsmän toppar den lista på personer som under början av år 1974 tillställs Finska Dataförbundets häfte om förbundets ADB-politiska målsättning. Skriften har tillkommit i samband med Dataförbundets 20-årsjubileum i november i fjol och omfattar sju frågor; policy för utnyttjande av ADB, forskningspolitik, utbildningspolitik, individens integritetsskydd, industripolitik, regionalpolitik och datakommunikationspolitik. Dataförbundets skrift förtjänar även såtillvida en större uppmärksamhet då den är det första försöket att ge en sammanfattning av de flesta aspekterna av datorise ringens påverkan.

inom den offentliga sektorn under 1970talet kan det vara skäl att ägna några rader.

I betänkandet om den statliga ADB:s maskinoberoende framlägger kommittén förslag till åtgärder att minska bindningen till maskinleverantörerna. En centraliserad upphandling, undvikande av sådana egenskaper i datorerna som är specifika för vissa märken samt användning av mer problemorienterade programmeringsspråk såsom COBOL, FAS och FORTRAN i utvecklingsarbetet rekommöenderar kommittén för den statliga sektorn. Kommittén betonar även vikten av att man i undervisningen i universitet, högskolor och institut mer bör behandla databehandlingens och programmeringens principer och metoder än färdighet i att skriva program i ett bestämt språk.

En plan för utveckling 1974—78 av rättsväsendets informationssystem samt mer allmänna riktlinjer för utvecklingen av hälsovårdens ADB under 1970-talet är ytterligare två betänkanden som visar vilken stor uppmärksamhet statsmakten i dag ägnar åt databehandlingen oc dess konsekvenser för vitala samhälls- sektorer.

Nykomlinga och samarbetsavtal

Men det är inte enbart den offentliga sektorn som är händelserik, Under fjolåret gjorde två nykomlingar på den finska marknaden sin entré: Xerox och Singer Business Machines. De två fin ländska datortillverkarna, Nokia och

Strömberg grundade ett gemensamt försäljningsbolag för <processdatasystem med det något otympliga namnet “Oy Nokia Strömberg Control Ab, och Valmet slöt avtal med Datasaab om tillverkning av terminaler.

Sedan några månader är även Finland genom Nokia Elektronik anslutet till det världsomfattande time-sharing systemet Mark II, Systemets fysiska centrum ligger i Cleveland, USA, vilket genom otaliga kabel. och satellitanslutningar är anslutet till användare i snart sagt all världens hörn. Ett fascinerande exempel på en synergistisk effekt av datakraft och rymdteknologi kan man konstatera. Och genom att användarna är spridda över världens alla tidszoner har centret garanterat en någorlunda jämn belastning.

Mark III kan stå som ett exempel på rationellt utnyttjande av stora datorer, men i övrigt kan man förutspå att trenden mot system uppbyggda på små och minidatorer kommer att förstärkas under 1974, Som ett exempel kan nämnas det platsbokningssystem som statens järnvägar kommer att ta i bruk under sommaren. Förutom ett stort antal terminaler med en viss intelligens (databehandlingssystem) består systemet av sex minidatorer.

Export av know-how finsk-ryskt samarbete Som ett bevis på att finländskt datakun nande skattas högt även internationellt : Vänd 33

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."