Utgiven i Forum nr 1998-03

Datanät mellan sjukhusen ger bättre, billigare vård

av Ragnhild Artimo Forum 1998-03, sida 24-25, 26.03.1998

Taggar: Teman: datanät

Datanät mellan sjukhusen ge u mn a håller problemfallsnöten som videokonsultationer med Satakunda centralsjukbus. ÅUCS" patolog granskar ett värnadsprov i mikroskopet, bilden Överförs med videokamera till | SATCS så att alla experter ser provet samtidigt, Mik ce i Ö roskopbilder kan r - 14 r ) också överföras , ven ; B fe I som stillbitder fö extrem bildskärpa.

VIDEOKONSULTATION KOPPLAR SAMMAN GEOGRAFISKT SPRIDDA SJUKHUS TILL ETT STORT KUNSKAPSNÄT. PATIENTER OCH LÄKARE HAR TILLGÅNG TILL BREDARE EXPERTIS, SOM GER SNABBARE DIAGNOS OCH EFFEKTIVARE VÅRD.

| Y atanät för bild- och ljudöv || erföring mellan sjukhus ger || ) nya möjligheter att snabbt de LA finiera skadans eller sjukdomens art och välja rätt vårdplats, Information är lättare att transportera än patienter och specialister. Telemedicin går ut på att tillämpa informationsteknik för att effektivare utnyttja de befintliga sjukvårdsresurserna för bättre patientservice.

Åbo universitets centralsjukhus, ÅUCS, har hunnit först med videokonsultation med bredbandsteknik som ger dubbelt så stor dataöverföringskapacitet som ISDN, och därmed bl.a. bättre bildkvalitet. Bredbandsnätet sammankopplar de olika sjukvårdsenheternas egna närnät, och länkar ÅUCS med regionsjukhusen i Salo, Loimaa, Reso, Nystad och Åboland, samt med Ålands och Satakunda centralsjukhus. Målet är att också få videoberedskap i ambulanserna för effektivare initialvård av olycksoffer och akutfall.

Martti Kormano, ÅUCS’ överläkare och professor i diagnostisk radiologi, konstaterar att videokonsultation är telemedicinens basverktyg och att den nya tekniken ännu är under utveckling ”För de regionala enheterna betyder nätet att patient och läkare vid behov kan få specialistutlåtande utan att besö ka ÅUCS Här används nätet Såbär ter sig mikroskopbilden av ett bröstkaäncerprov sett ribution av undersökningsresultat och tidsreservering. Videobiten är ny och skall i initialskedet användas för kardiologiska, alltså hjärtkonsultationer mellan ÅUCS och SATCS, och vi utvecklar också nya tillämpningar. ÅUCS’ radiologiska resurser är betydande och kunde utnyttjas på bredare bas. ÅUCS och regionalsjukhusen är förenade med ett 2 Mbit/s datanät vars fasta månadsavgift totalt är 25 000 mk. Datorerna videouppgraderas med kretskort och en liten videokamera för cirka 30 000 mk. Det lättanvända programmet fungerar iWindows-miljö. Nyinvesteringarna vid ÅUCS har gått på cirka 100 000 mk. Finlands Akademi har delfinansierat projektet, men merparten har gått ur den radiologiska enhetens egen budget.

Jobbig ”orkestrering”

Att trampa upp nya stigar är jobbigt. ÅUCS’ videokonsultationsnät har inte varit en byggsats klar att sättas ihop och tasianvändning Att få av olika tillverkare levererade hård- och mjukvarubitar att spela samma melodi har varit knepigt.

”Speciellt programsidan har varit jobbig”, säger Kormano. ”För japanska mjukvarujättar står inte ett finländskt centralsjukhus högst på prioriteringslistan! En svårighet är bristen härhemma på experter på ny teknik. Att anpassa produkterna till våra förhållanden och standarder tar ett par år innan systemets hela potential kan utnyttjas.”

Videokonsultation inom hälsovården kan utnyttjas för konventiella videomöten (talande huvuden"), samt överföring av bl.a. hjärn- och hjärtfilm (EEG/EKG)., röntgenbilder, labbresultat och mikroskopbilder av prover.

ÅUCS har senaste år testat linje- och anläggningstekniken inom radiologi, klinisk neurofysiologi, och patologi. Ålands centralsjukhus saknar egen patolog. Vävnadsprover har hittills skickats per post (!) till Åbo. Videokonsultation möjliggör diagnos av provet ‘i rutan t.o.m. under pågående operation, vilket kan onödiggöra ytterligare ingrepp.

”Utöver dessa specialomri - - - - - videorutan i ÅUCS" nät. Videokonsultation mellan ÅUCS och den ser vi potential för teknikfrämst för administration, dist- — regionalsjukbusen ger möjlighet till bredare expertbas.

en bl.a. inom dermatologi,

FORUM NR 3/9 ÅUCS patologer

Foto: Pertti Itkonen/AUC “För de regionala enbeterna Innebär det nya nätet att patienter och läkare kan få Sspecialistutlåtande utan att besöka ÅUCS”, säger professor Martti Kormano.

gynekologi, kirurgi och psykiatri”, säger Marianne Maass, forskare vid radiologiska enheten, ”Videokonsultation skapar mervärde inom många av sjukhusets tjänster. Största nyttan är eliminerandet av onödiga patienttransporter samt inbesparingar i resekostnader”

Direkt patientkontakt viktig

Med telemedicinens frammarsch - blir patienten reducerad till labbresultat och röntgenbilder? Tvärtom: bättre resursutnyttjande frigör vårdkapacitet och videotekniken överbryggar avstånd och skapar helt nya dialogmöjligheter patient-läkare.

”Telemedicin ger en arsenal nya verktyg, men är ett medel, inte ett mål”, säger Kormano. ”Ingenting kan ersätta den direkta kommunikationen mellan patient och läkare ansikte mot ansikte. Den nya tekniken gör det möjligt för en specialist i Åbo att per video diskutera med en patient i Mariehamn om symptom och vårdbeslut, vilket ger ett bättre underlag för valda åtgärder. Patientens sjukdom är mer än bara provvärden?”

I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är flera hundra mikrodatorer anslutna till bild- och datanätet som hittills använts för teamarbete, tillämpningsprogram, internet osv. Dessa datorer kan alla uppgraderas till videokonsultationspunkter med ovannämnda kretskort/videokamera i takt med investeringsmöjligheter. För att utvärdera den nya teknikens verkningar och utveckling har man vid ÅUCS startat ett uppföljningsprojekt som sjukhuset finansierar med statliga specialanslag.

”Bredbandsepidemi” ÅUCS bredbandsnät har alltså varit det första i sitt slag i hela landet, men bl.a. Helsingfors vniversitetscentralsjukhus HUCS, Uleåborgs universitetscentralsjukhus, Kuopio universitetscentralsjukhus och Kuusamo hälsocentral har liknande bredbandsteknikprojekt på gång.

Vid HUCS leds projektet av Kalevi

FORUM NR 3/98

Somer, administrativ biträdande överläkare. 1997 startade HUCS ett PACSprojekt (Picture Arcading Communications System): man hade redan erfarenhet av digital behandling av radiologiska undersökningar och bildöverföring mellan tre HUCS-sjukhusenheter med ATM-teknologi (Asynchronous Tranfer Mode).

”PACS-projektet tar sikte på stegvis övergång till helt filmfri radiologi där röntgenbilder behandlas, överförs och arkiveras digitalt”, säger docent Somer.

Till startenheter valdes Tölö sjukhus (inriktat på bl.a. ortopedi, neuro- och plastikkirurgi) samt Kliniken för cancersjukdomar. Tölö sjukhus är ett akutsjukhus med omfattande kirurgisk verksamhet, varför de radiologiska undersökningarna har stor betydelse.I första skedet anskaffades ett digitalt bildarkivsystem och bildbehandlingsprogram. Röntgenavdelningarna har utrustats med bildterminaler och videoprojektor för bilddemonstrationer. I år byggs bildöverföringen ut till bl.a. intensiv- och neurokirurgiavdelningarna, och det digitala bildarkivets kapacitet utökas.

”Projektet med en totalbudget på cirka 12 Mmk har bakats in i investe Bredband?!

Mer och snabbare dataföringskapacitet är vad bredbandsteknik handlar om, Bredband ger internetaccess med minimihastigheten 2 Mb (megabit) per sekund, eller 50 gånger snabbare än dagens modem.

Bredband är ett måste för distansarbete, videomöten och andra rörliga bilder via telekomnät. För avsnittet från stamnät till enskilda användare finns olika tekniker.

Man kan använda det existerande kabeltv-nätet (fiber- eller koaxialkabel, eller telefonnätet kompletterat med ADSL-teknik (Asymmetrical Digital Subscriber Line). Båda alternativen är billigare än fasta anslutningar helt baserade på fiberteknik.

Ett tredje alternativ för snabbare datakommunikation är ISDN (Integrated Services Digital Network), som dock inte representerar bredbandsteknik utan ger max 128 kilobit/s. Källa: Ny tekni ringsplanen för åren 1997-2000”, säger Somer. ”Startenheterna har valts för röntgenutrustningens höga digitaliseringsgrad och det befintliga ATM-nätet. Projektet skall byggas ut steg för steg i takt med erfarenheterna av den nya tekniken. Det är med nödvändighet en lång process att bygga ut nätet till HUCS i sin helhet, som omfattar åtta olika sjukhus. & Ragnhild Artimo

TDM-mål: effektiverad: hälsovård

Teknologiska utvecklingscentralen Tekes startade senaste år ett utvecklingsprogram för effektivering av hälsovården med hjälp av digitala media. TDM (Terveydenhuollon digitaalinen media) 1997-99 har en estimerad totalbudget på 240 Mmk; av första årets budget på ca 100 Mmk har Tekes svarat för 40 Mmk och de hittills engagerade 46 företagen och forskningsinstitutionerna för resten. Programchef är tekn.dr Hanna Pohjonen vid Tekes, som verka 7 år som datanätsingenjör vid HUCS.

”Målet är en integrerad vård- och tjänstekedja”, säger Pohjonen. ”Det förutsätter en patientfokuserad vård i stället för nuvarande organisationscentrering som bollar patienterna lösryckt mellan olika vårdorganisationer. En nyckelutmaning är att patientuppgifterna — personuppgifter, undersöknings- och provresultat, röntgenbilder etc. - förmedlas flexibelt och effektivt mellan hälsocentraler, sjukhus, vård- och serviceinrättningar och den personal som ansvarar för öppen vård och hemvård, så att inte hela arsenalen data måste produceras p nytt vid varje tröskel.”

Dagens informationsteknik möjliggör ett obrutet informationsflöde.

”Vad det kräver - förutom en attitydrevidering mot större tjänstesmidighet — är informationssystem och datanät som förenar de olika tjänsteproducenterna”, säger Pohjonen. “Dessutom behövs koordinerade arbetssätt och standardisering av rutiner.”

TDM-programmet skall utveckla telemedicin, -vård och -tjänster; hembaserade tjänster för äldreomsorg och egenvård; social- och hälsovårdstjänster och -system; och digital informationsbehandlingsteknik. TOM är avsett för företag som betjänar social- och hälsovårdssektorn och dess kunder, och siktar på teknologisk konkurrenskraft och internationella marknader. Typföretag är anläggningsieverantörer, operatörer och tjänsteproducenter samtsystem- och programleverantörer. Flera företagsklusterprojekt har startats; inom de viktigaste kunskapsområdena arrangeras symposier för effektivare obh bredda samarbete.

Företag med intresse för programmet hittar mer information om det på nätadresserna http.//www.tekes.fi/ohjelmat/info/dme/ och http:/iwww.vtt.fiftte/welfare cluster/ €& RA

Utgiven i Forum nr 1998-03

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."