Dataskyddet kommer

av Bjarne Nyman Forum 1983-17, sida 08-10, 02.11.1983

Taggar: Personer: Christoffer Taxell Teman: data

F ORUN 17/83 17/83 F RUN

Justitieminister Taxell:

Dataskyddslagstiftningen kommer under år 1984!

Minister Christoffer Taxell anser att dataskyddskommitténs förslag till personregisterlag är välbalanserad. De olika remissinstanserna har varit ganska eniga vid bedömningen av förslaget

Nästa år kommer vårt land i likhet med en rad andra utvecklade länder att begåvas med dataskyddslagstiftning. Äntligen, kunde man säga, för behovet av dataskydd har diskuterats i tio års tid.

Justitieminister Christoffer Taxell anser, att den kommande lagen - personregisterlagen - blir lindrigare än motsvarande lagstiftning i andra länder. Hos oss kommer lagen nämligen att bygga på anmälningsförfarande och inte på tillståndsbeviljning för upprättande av personregister.

EH Datatekniken har gett oss enorma möjligheter att snabbt och effektivt registrera, lagra och behandla uppgifter om snart sagt vad som helst — också om fysiska personer. Medaljens baksida är att den nya tekniken också kan missbrukas.

Redan idag finns det i vårt land hundratusentals personregister av olika slag och för olika ändamål. Alla är vi registrerade av myndigheter, firmor som sysslar med direktreklam, osv. Utvecklingen tyder på att antalet register kommer att växa kraftigt takt med datateknikens frammarsch.

Samtidigt möjliggör den nya tekniken en allt noggrannare registrering. Allt mera ingående uppgifter om t ex personer kan registreras utan att registret för den skull blir klumpigt att hantera.

Hur skall folk kunna vara säkra på att de registrerade uppgifterna är korrekta? Och om registeruppgifterna av någon anledning måste ändras, hur skall ändringen gå till i praktiken? Vem skall ha rätt att upprätthålla register? Och för vilka ändamål?

Av BJAÄRNE NYMAN

Allmänna principer

Allmänna principer för hur dataskyddet lämpligen skall utformas har utarbetats bla av OECD och Europarådet. Principerna är följande 1. Personuppgifter får insamlas endast om de kan anses nödvändiga för tex ett företags eller en myndighets verksamhet. Uppgifter får insamlas endast med hjälp av lagliga medel och i regel på så sätt att den registrerade personen är medveten om insamlingen.

2. Uppgifterna måste vara korrekta och tidsenliga.

3. Uppgifterna får användas enbart till sådana ändamål som på förhand har definierats. Personuppgifter får ges vidare enbart om den registrerade ger sitt samtycke eller om lagstiftningen annars berättigar registerinnehavaren att överlämna uppgifterna.

4. Den registrerade har rätt at få vet vilka uppgifter som finns om honom/henne i registret, varifrån uppgifterna härstammar och till vilka ändamål uppgifterna kommer att användas. Den registrerade har givetvis också rätt att få felaktiga uppgifter om sig själv korrigerade. Stadsrådets dataskyddskommitté, som överlämnade sitt betänkande i slutet av år 1981, har i sitt arbete använt sig av dessa allmänna principer. Kommitténs arbete utmynnade i ett förslag om en personregisterlag och om en dataskyddsombudsman inklusive en dataskyddsnämnd. Dessutom påpekade kommittén att dataskyddet kräver ändringar i vissa äldre lagar, bla i lagen om allmänna handlingars offentlighet.

Omfattande remissrunda

Under hela senaste år befann si kommitténs betänkande på en omfat- - Ett problem med anmär ningsförfarandet i förslaget till personregisterlag är att det kan missbrukas, anser minister Taxell. Om företag och myndigheter anmäler miljontals register förlorar dataskyddsmyndigheterna sina möjligheter att hålla reda på dem alla.

F RUN 17/8 - Jag tror inte på några orwellska fram tidsvisioner, däremot tror Jag att den nya tekniken kan försvåra det sociala umgän get, säger minister Taxell

Min uppfattning är att antalet utslagna i vårt välfärdssarnhälle är större än i det rurala samhället.

tande remissrunda. Enligt justitieminister Christoffer Taxell existerar inga större skiljelinjer mellan de olika remissinstanserna.

• Alla är övertygade om att det behövs en dataskyddslagstiftning, det är endast kraven på regleringsgraden som varierar något, säger minister Taxell.

Vissa forskningsinstanser befarar att en alltför stark reglering kan komma att begränsa forskningens möjligheter. Samkörning av olika dataregister - ett mycket omdiskuterat problem bla i Sverige - måste kunna utföras tex inom hälsovårdsforskningen.

Näringslivet och den politiska högern vill att regleringen skall vara så minimal som möjligt. En del andra organisationer har krävt en stramare reglering.

Rätt många remissinstanser representerar åsikten att det inte behövs speciella dataskyddsmyndigheter.

10

Kontrollsamhälle?

Enligt minister Taxell har lagstift ningsförberedelserna utgått från två krav. För det första måste lagen skydda den personliga integriteten och för det andra vill man inte åstadkomma någon svårartad byråkrati.

• Personligen anser jag att det nu föreliggande förslaget uppfyller utgångskraven mycket väl, säger minister Taxell.

Skyddet av den personliga integriteten har nu alltså blivit en lagstiftningsfråga. Betyder det här att vi har tagit ännu ett steg i riktning mot ett framtida kontrollsamhälle - Det är uppenbart, att den nya tekniken erbjuder större möjligheter till kontroll av individer än tidigare, säger minister Taxell. Det här gäller oberoende av vem som upprätthåller register. Dataskyddslagstiftningen får inte ses enbart som ett sätt att skydd individen från statsmaskineriet. Lika viktigt är det att den personliga integriteten skyddas också från kommersiella krafter.

Dataskyddskommittén har inte gett frågan om samkörning av olika register någon särskild uppmärksamhet. I stället betraktas varje samkörning som upprättande av ett nytt register och anmälningsförfarandet träder i kraft.

I Sverige där den existerande datalagen kräver tillstånd för upprättande av varje register krävs också tillstånd för samkörning av olika register.

Samkörning har uppfattats av många kritiker som ett raskt steg i riktning mot fullständig kontroll av individens göranden och låtanden. I Sverige samkördes för en tid sedan två register, ett innehöll uppgifter givna i samband med ansökningar om hyresbidrag och det andra innehöll uppgifter som låg till grund för pensionsutbetalningen.

Samkörningen visade att folk överlag hade gett olika uppgifter till olika register - uppenbarligen med målet att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det svenska samhället kunde tack vare samkörningen spara en nätt summa pengar, men kritiken mot myndigheternas handlande blev svidande. Folk insåg vilka stora möjligheter till fullständig individkontroll myndigheterna hade fått i den nya datatekniken. Orwell’s 1984 låg skrämmande nära.

Svår gränsdragning

Dataskyddet aktualiserar också frågan om gränsdragningen mellan individens privata liv och ”offentliga” liv. Enligt minister Taxell är gränsdragningen mycket svår.

• Egentligen är det ju fråga om den mångoratalade förmyndarmentaliteten, konstaterar Taxell. Frihet kontra förmyndarskap. Problemet är det att folk är mycket inkonsekventa på denna punkt. Man talar om samhällets förmyndarmerntalitet samtidigt som man beredd att göra inskränkningar på den privata sfären. Debatten om namnlagen är ett ganska bra exempel på detta fenomen.

Lagen om personregister skulle enligt justitieministeriets ursprungliga planer ha kommit upp till riksdagsbehandling denna höst. Nu har situationen ändrats och lagpropositionen kommer att avges vid lämplig tidpunkt närsta år. Är 1984.