Datorer från Öst
av APN Forum 1984-09, sida 23, 16.05.1984
Nordsjön och lyckan var med bolaget. DUC är den enda parten som nu slickar sig om munnen; det kontrakt som DUC år 1979 gjorde upp med DONG om försäljning av den danska Nordsjögasen är den bästa affär som någonsin gjorts av storredaren A P Möller, som förvaltar DUC. Konsortiet ägs av Möller tillsammans med Texaco, Chevron och Shell. DONG ska, i enlighet med kontraktet, betala ett pris för gasen som motsvarar 85 procent av priset för den mängd olja som har samma energiinnehåll. Priset är bundet till oljepriset och DONG har åtagit sig att ta emot upp till 2,5 miljarder kubikmeter gas per år fram till år 2009. DONG kan alltså inte bara vrida fast kranarna bara för att gasen inte går att sälja. Det står alltså svart på vitt att gasen är köpt och därtill kommer ytterligare investeringskostnaderna på nästan 19 miljarder kronor, som bokstavligen har kastats i havet om inte gasen nu kan avsättas.
Gas säljs på rea!
Nu har man börjat sälja gas på realisation. Industrin fick första erbjudandet att köpa gas till subventionerat pris. Industriföretagen skulle enligt detta bud få köpa gasen till samma pris som de betalar för den energi de använder i dag. Det tackade industrin kollektivt nej till. Företagen har olika utgifter för sin energi; en del har moderna anläggningar som kan leverera energi till lägre kostnader än för andra företag med äldre anläggningar. Erbjudandet skulle låsa skillnaderna i energikostnaderna och i längden leda till en snedvride 1985 kommer produktionen av datoriserade styrorgan att 20-dubblas. Sovjetunionens industri förser idag folkhushållet med mikroprocessorer av högsta klass både vad beträffar sortiment och kvantitet.
Var står överhuvudtaget den sovjetiska elektroniska industrin i internationell måttstock och på vilken nivå befinner sig de sovjetiska mikroprocessorerna?
Snabb utveckling
För tre år sedan uttalade sig Sovjetunionens minister för elektronikindustrin, A Sjokin, om kvalitén på Sovjetunionens datorindustri — I början av femårsplanen 1976—80 skrev amerikanerna att vi ligger 8-—-10 år efter dem på det mikroelektroniska området. Naturligtvis gladde de sig över detta. Emellertid svalde de skrattet mot slutet av 70-talet. Sedan de noggrant granskat några av våra integrerade kretsar, bedömde amerikanerna att vi låg 2—3 år efter. År 1981 krev den amerikanska tidskriften Electronics — som anses vara mycket ve konkurrenssituation. Efter diverse förhandlingar fick DONG ge efter. Industrin har nu fått ett kollektivt avtal som ger den gas till ett lägre pris än DONG ville ha.
Nästa i turen var de privata hushållen och egnahemshusen. De vill inte heller. I dag finns det olja och oljans pris har hållits något så när stabilt. Har man ett fungerande oljevärmeaggregat så är det definitivt nej tack till ändringar. De enda som eventuellt är intresserade är de villaägare som i alla fall är tvungna att byta ut sitt aggregat. Gas är i så fall för dem ett lika bra alternativ som olja, men naturligtvis inte till något överpris.
Elverken tvingas köpa?
Så återstår då elverken. Dem försöker DONG nu påtvinga gasen, Elverken i Danmark är kommunala, men står under statlig kontroll. Statsbolaget DONG har alltså vissa möjligheter att styra elproducenternas val av energi. Men elverken har som mål att leverera energin till konsumenterna till ett rimligt pris. De har räknat ut att de kan betela 60 öre per kubikmeter gas för att gasen ska kunna konkurrera med stenkol, det bränsle som i dag används för elproduktion i Danmark. Oljan avstod man nämligen från i samband med oljekrisen. Det gaspris som DONG har föreslagit ligger på 1:70 kronor per kubikmeter, alltså nästan tre gånger högre!
DONG kämpar för sitt liv Den borgerliga regeringen är inte intresserad av tvångsåtgärder. Hade socialdemokraterna regerat nu, skulle lösningen möjligen helt enkelt ha blivit att konsumenterna, uta derhäftig inom detta område — såhär: “Den teknologiska basen och teknologernas kunnande ger Sovjetunionen möjlighet att framställa integrerade kretsar med nästan samma prestanda som vi i USA” I fortsättningen sammanfattar redaktionen: “Troligen återspeglar inte de kretsar vi undersökt de allra senaste nyheterna i Sovjetunionen på detta område, Integrerade kretsar, som används i Sovjetunionen för eget bruk, kan tekniskt sett vara ännu modernare; — Vi har ingen anledning att förneka dessa slutsatser, slutade ministern.
Datorer på export
Samma år — alltså 1981 — firade den sovjetiska — utrikeshandelsorganisationen Elektronorgtechnika (ELORG) sitt tioårsjubileum. Den sysslar med export och import av datorer, kringutrustning och software till dem, kontorsmaskiner och radiokomponenter. Under tio års verksamhet på världsmarknaden har nykomligen klarat konkurrensen från japanska och ameri 9/84 F RU att egentligen veta varför, så småningom hade fått betala så mycket mera för sitt nuvarande bränsle att DONGs pris skulle ha blivit konkurrenskraftigt, eller att pristillägget skulle ha betalat DONGs underskott, Nu har emellertid hela eländet kommit i ljusan dager för hela nationen som har ytterst svårt att begripa varför elenergin ska beläggas med ett överpris när den kan produceras billigare med andra bränslen,
Bolaget ska räddas
Regeringen och socialdemokraterna har kommit så långt i sina förhandlingar att man är överens om att DONG ska räddas. Naturgasen finns i Nordsjön, ledningarna är dragna och leveranserna börjar på senhösten. De nödvändiga 6,8 miljarderna kronor måste på ett eller annat sätt skaffas fram, Elverken har erbjudit sig att betala en engångsavgift för att sedan slippa använda gasen! De är nöjda med sina stenkolsaggregat och har inte lust att göra onödiga omändringar. Emellertid tar det på DONGs ära, fast det inte har sagts klart ut, att samhället ska betala för att slippa köpa gasen. En ny skatt har man också diskuterat, men det finns redan en särskild energiskatt i Danmark och gasen är befriad från denna skatt just på grund av DONGs problem.
Förhandlingarna fortsätter och gasballongen blir större och större. Det enda som är helt säkert är, att de danska konsumenterna ännu en gång kommer i kläm: vilken lösningen än blir så är det konsumenterna som får betala.
kanska firmor, som traditionellt dikterar modet inom elektroniken. ELORG har exempelvis sålt något mer än 700 datorer till 18 länder i världen, I början, då det alltså gällde att skapa sina egna maskintyper, fick Sovjetunionen och andra socialistiska länder börja från ”noll”. Det var aldrig tal om industriellt och vetenskapligt samarbete med väst inom detta område. Man förbjöd t o m försäljning av moderna elektroniska maskiner genom att ta dem med på listan över ”strategiska varor”. Innan de moderna sovjetiska datorerna kom ut på den internationella marknaden skedde ett samarbete mellan Sovjetunionen och de övriga socialistiska länderna då det gällde att ta fram och använda hela datorsystem. I enlighet med detta program finns nu maskiner inom två enhetliga system — ett för stora och medelstora maskiner och ett för mikrodatorer. Sju länder i det socialistiska lägret framställer sådana maskiner.
ELORG erbjuder sina handelspartners i hela världen datorer av olika storlek, apparatur för datorstödd företagsledning och >
R 23