Datorgrafik - vad kan den göra för dig?

av A Peter Hamilton Forum 1981-03, sida 12-13, 18.02.1981

Taggar: Teman: datorgrafik

DATORGRAFIK vad kan de göra för dig?

Datorgrafik tilldrar sig allt mera uppmärksamhet av yrkesmän både på affärslivets och teknikens område. På 70-talet ingick datorgrafik i allmänhet i stora och dyra, ofta specialiserade, system och endast ytterst sällan vissa mindre och billigare system. I början av 80-tale sker en genomgripande förändring då datorgrafiken kommer allmänt i användning och till lägre kostnade än förut blir tillgänglig för en stor del av dem inom hande och industri som behöver den. Ö Wldskärmsgrafik kommer alt fas ut på hobby, yrkes, bordsdatorers och små centralenheters terminaler. antingen inbyggt eller som ett tillägg till nominellt pris. Utrustning för grafisk in- och utmatning kommer att vara tillgänglig med ett pris-prestations förhållande som motsvarar datorernas, till exempel 10 000 mk för små skrivare som är kopplade till yrkes- eller hemdatorer och 120 000 mk för stora skrivare för minidatorer som utför högklassiga ritningar.

För att förstå vilken betydelse datorgraliken kan ha för värt eget arbete, är det viktigt att få en uppfattning om dess vidsträckta tillämpningsområden som är: databildskärmsgrafik. realtidsbildskärmsgrafik och planeringsgrafik.

Databildskärmsgrafik karakteriseras av benämningen ”diagramgrafik” — framställning av affärs- och tekniska data i diagramform för att underlätta uttofkning och analys. Att använda diagram är ett utmärkt sätt att i en kortfattad visuell form lättfattligt framlägga numerisk information om trender och förhällanden. Data kan visas på en videoskärm eller CRT-terminal eller med hjälp av olika slags hårdkopieutrustningar, såsom i punktmatris- och radsom med fotografiska kopieringsapparater.

Realtidsbildskärmsgrafik karakteriseras av ”bilder” och sammankopplas ofta med modellering och simulering, Den kan vara till nytta bäde vid affärsmässiga och tekniska tillämpningar även om de flesta exempel gäller tekniska tillämpningar. Som exempel kan nämnas processövervakning, flygsimulering och kontroll med radar och ekolod.

Planeringsgrafik kan bäst beskrivas som uppfattandet, planerandet och dimensionerandet av olika objekt. De 1 inkluderar ofta CAD:CAM (datorstödd planering/datorstödd tillverkning) tilllämpningar och den används i allmänhet inom stora industriföretag. Den störst koncentrationen av planeringsgrafiska tillämpningar finns inom områdena för elektrisk-. maskin- och byggnadsplanering.

Trots att tillämpningsområdena för vart och ett av dessa grafiska marknadssegment är mycket olika, har de ett gemensamt drag; grafikens nyttiga effekt på produktivitetsökningen både inor> affärslivet och tekniken.

Emedan grafiken kan förbättra samarbetet mellan mänska och dator. har den rönt ett stort intresse inom hela datorindustrin. Flera industri- och affärstidningar ser datorgrafiken som en av de snabbast växande marknadssektorerna inom industrin.

Försäljningen under år 1980 av grafisk utrustning. programvara och system har uppskattats överstiga 6 miljarder mark. Marknaden växer med över 25 procent i året.

Grafiken — arbetsredskap eller gimmick?

Den visuella informationens betydelse har varit känd sedan grottmännen började rita bilder på grottans väggar. Kung-fu-tses berömda konstaterande att en bild är mera värd än tusen ord får idag en dramatisk betydelse då modern orskning som berör informationsbehandling och den mänskliga hjärnan visar att en enda bild ibland kan innehålla mera material än 1 000 skrivna sidor.

Medan datorerna kan vara idealiska ör alfanumerisk anslutning, visar en amerikansk neuropsykologisk undersökning att människohjärnan mera effektivt kan tillgodogöra sig en grafisk

Inom några år kommer både ekonomer och ingenjörer allt mer att använda sig av datorgrafik — ett snabbt och effektivt sätt att framställa, analysera och förstå den information Som användare inom såvä teknik som affärsliv är beroende av.

I detta och följande nummer av FORUM presenteras datorgrafik och dess tillämpningar i två artiklar. ”Datorgrafik — vad kan den göra för dig?”, det är frågan. I vidstående artikel behandlas några av dess tillämpningsområde inom affärslivet och i FORUM nr 4/81 tas de mest betydande tekniska tillämpningarna upp; processövervakning, automatisering av mätningar och datorstödd planering/datorstödd tillverkning (CAD/CAM). I den senare artikeln granskas även utrustningens prisutveckling och vissa framtidsutsikter för datorgrafiken.

Artiklarna är skrivna av försäljningschef A Peter Hamilton vid HewlettPackard Co i USA.

Grafik till stöd för beslutsfattande gör det möjligt för företagsledningen att få relevant information tex i form av stolpdiagram som kodats i olika färger.

framställning. Hjärnans två skilda uppfattningssäl symbolisk följdbehand lingsfunktion och grafisk parallellbehandlingsfunktion – behandlar infor mation olika och utnyttjar på skilda sätt den visuella kanalens kapacitet. Den symboliska funktionen — det verbala och skrivna språkets funktioner, matematiska färdigheten, och andra operationer som innefattar logisk behandling och tolkning av symboler använder minimalt den visuella kanalens kapacitet.

Den grafiska funktionen — förmågan till scenisk uppfattning, förmågan at tillägna sig speciell information och känna igen mönster eler inbördes relationer i fråga om grafiska data — tuillgodogör sig mycket bättre den visuella kanalens kapacitet och tillåter oss att snabbt motta och analysera grafiska data.

Forskningen har emellertid visat att det uppenbarligen mellan dessa två funktioner existerar ett samband som kan inverka på hur vi tolkar alfanumerisk datorinformation. Om vi tex i värt medvetande har en föreställning om ett visst objekt. kan läsandet av en beskrivning av deta objekt leda till att nämnda föreställning raderas ut. Det kan förklara varför vi så ofta tycker att det är så svårt att bilda oss en föreställning om trender, mönster och inbördes förhållanden då vi läser numeriska data i tabellform. Om

FORUM 3/8 man studerar siffrorna i en tabell för att kontrollera ett eventuellt mönster leder det till att varje föreställning som har bildats ytterligare förkvävs. Då samma information presenteras i form av en kurva gör den emellertid trender och information om mönster genast lättare att förstå.

Det är den mänskliga förmågan att snabbt behandla visuell information som gör grafiken till en så viktig datoranslutning, i synnerhet när grafiksystemet möjliggör en direkt växelverkan med datorn. Växelverkande grafik gör det möjligt att använda datorer för att bestämma det bästa framställningsstättet för både affärsmässig och teknisk information, lika väl som för specifika planeringsuppgifter, då det är möjligt för planeraren att åskådliggöra framställningen och sedan ändra på den. I affärsmässig grafik kan t ex en ljuspenna eller en datainmatningsskiva användas växelverkande för att utveckla det bästa framställningssättet — ett stolpdiagram t ”kakschema” eller ett trenddiagram — för att framhäva det karakteristiska, i en sådan form att läsaren möjligast lätt kan erhålla den önskade informationen.

Genom att inkludera grafisk dataframställning både i in- och utmatningsfunktionerna kan man märkbart förbättra växelverkan mellan människa och dator. Ett effektivt dataframställningssätt bör maximalt utnyttja de medfödda informationskanalerna och de mentala processerna. Det alfanumeriska framställningssättet består av skriven text och numeriska tabeller. Detta medför en utskrivningshastighet av kanske 50 ord i minuten för en god maskinskriverska och en inläsningshastighet om 200—350 ord i minuten vilkas innehåll en genomsnittsläsare kan uppfatta.

Den visuella processens förmåga att motta ursprungsinformation uppskattas till över 40 miljoner ord i minuten. Fastän bokstäver och siffror kan vara användbara i vissa funktioner, utnyttjar detta

FORUM 3/81

Inom affärslivet finns otaliga grafiska tillämpningar, t ex grafik till stöd för beslutsfattande, grafik till stöd för finansiell planering samt grafiska framställningar.

sätt att framställa mformation dock endast en liten del av den visuella kanalens inmatningskapacitet. I all mänsklig aktivitet som syftar till att lösa problem, ingår ett behov att analysera och kommunicera både symbolisk och grafisk information. Det datorsystem som innehåller de båda dataframställningssätten motsvarar = bättre den mänskliga hjärnans inre byggnad och funktion än ett system med bara det ena framställningssättet. Datorgrafiken förbättrar således kontakten mellan människan och datorn och gör datauppfattningsprocessen snabbare.

Affärsmässiga tillämpningar

Inom affärslivet finns otaliga grafiska tillämpningar men här behandlas endast tre: grafik till stöd för beslutsfattande, grafik till stöd för finansiell planering samt grafiska framställningar.

Många företag märker nu att den periodiska finansierings- och verksamhetsinformation som beskriver företagets eller en avdelnings resultat mera effektivt och snabbare kan framställas med datorgrafik än i tabellform.

Tidigare gavs informationen i form av siffror i rader och kolumner i en packe datalistor. Tillfälligtvis kunde någon önska det grafiskt framställt men detta skedde sällan emedan det måste göras manuellt eller av en konstnär till en betydande kostnad. Nuförtiden möjliggör grafiken till stöd för beslutsfattande tillgång till och analys av information på några få minuter. Denna rapportering och strategiska analys för företagsledningen håller på att bli mycket populär — ledningsgruppen kan snabbt upptäcka potentiella problem utan att behöva vada i en massa numerisk information eller utföra beräkningar.

Genom denna bearbetade information kan man skapa fungerande informationssystem för ledningen (MIS). I framtiden kan den interna informatione också kopplas ihop med externa informationskällor och då kan man bygga exempelvis modeller för prognoser, simulering os v.

Grafik till stöd beslutsfattande gör de möjligt för företagsledningen att få den information som bäst motsvarar behoven. Den kan tex användas till att visa försäljningen regionsvis eller av en viss produkt i förhållande till kvoten. Detta gör det möjligt för ledningen att snabbt upptäcka de områden inom vilka en kvot icke uppnåtts eller överskridits eller de som varit framgångsrika visavi en produkt men icke visavi en annan. Dessa data kan framställas i form av ett stolpdiagram som kodats i färg för att bättre framhäva olika regioner och produkter. Grafik till stöd för finansiell planering kan innehålla ekonometrisk planering, förutsägelser och historisk information som kan framställas, manipuleras och utskrivas för att bestämma variablernas inbördes relationer. Bättre finansiell planering leder i allmänhet till bättre ekonomiskt resultat. och grafiken kan i betydande grad underlätta denna proCesS.

I form av trendkurvor kan grafiken utnyttjas vid planering av produkters årsförsäljning eller för att bestämma ändringshastigheten för att visa exceptionellt snabba eller långsamma tillväxtperioder, eller ”kakdiagram” för att utvisa marknadsandel — kanske i färg för att framhäva de olika konkurrenterna.

Grafisk framställning är visuell framställning som skall hjälpa framställaren att kommunicera med sin publik. Det kan ske med hjälp av ljusbilder eller 35 mm:s diabilder. Grafiska framställningar kan skapas på en CRT-skärm och utvecklas innan de utskrivs på en flerfärgsskrivare. De kan fotograferas med hjälp av flera olika kameror direkt från CRT-skärmen eller kopieras med kameror direkt kopplade till datorn.

Det är viktigt att förstå att ingen av de ovannämnda affärsmässiga tillämpningarna fordrar ett system speciellt anpassat till att producera grafiska framställningar. I de flesta fall kan det befintliga datorsystemet eller en fristående terminal och en hårdkopieutmatningsutrustning producera de affärsmässiga grafiska framställningar som stöd för beslutsfattande. finansiell planering eller grafisk framställning. Det finns även små persondatorer och bordsdatorer. i vilka grafiska egenskaper ingår för affärsmässiga tillämpningar. I vissa fall är dessa datorer prismässigt fördelaktiga för enstaka specialtillämpningar. I andra fal är kostnaden sådan, att grafiken skal granskas endast som en integrerad del ien generell processeringsförmåga.

A Peter Hamilto 13