Datoriserad servering

av Björn Bärnheim Forum 1981-16, sida 29-30, 21.10.1981

Till systemet hör fyra bildskärmsterminaler med vilka man kan få fram systemets alla lagrade data. Med hjälp av dessa kan man dessutom bland annat göra upp statistik, varubeställningar, registrera inkomna leveranser, lagerkontrolter och interna lagertransaktioner.

Datorerna har tjänat mänskligheten de senaste decennierna och blir alltmer allmänna i de mest skiftande miljöer och sammanhang. Från att från början ha varit rena matematikmaskinerna blir de nu allt mer allsidiga ju fler tillämpningsområden som prövas och tekniken samtidigt utvecklas.

e Silja Lines två nya storfärjor mellan Finland och Sverige, M/S Finlandia och dess systerfartyg Silvia Regina, representerar i mångt och mycket det nyaste inom teknologin. När det gäller passagerarservicen i fartygens restauranger, barer, cafeterior och butiker har man lagt ned ett stort arbete på att få allt att flyta smidigt samt att hålla ett lämpligt och anpassat varusortiment motsvarande efterfrågan.

Servering och kundbetjäning underlättas genom att personalen använder datorstyrda kassaterminaler. Terminalerna möjliggör en snabb och smidig service framför allt under högsäsongerna när fartygen, som kan ta ombord upp till 2000 passagerare, är så gott som fullbelagda.

Fartygens betjäningspunkter och butikernas kassafunktioner är koppalde till ett och samma datorsystem. Systemet är unikt i sitt slag berättar Hans Kvickström som varit ansvarig projektledare hos leverantören ICL Finland International Computers Oy i Helsingfors.

Restaurangbetjäningen underlättas

De nya storfärjornas kassaterminalsystem är intressanta också för gemene lekman. Funktionerna kan bäst belysas genom ett exempel.

Vi antar att vi i restaurangen har en passagerare som skall äta middag. Han beställer till en början en aperitiv, en Tournedos Caucasienne samt en flaska rött vin. Servitrisen som tar emot beställningen går till en av restaurangens kassaterminaler. Först trycker hon in sitt eget identifikationskort i terminalen. Kortet öppnar då terminalen enbart för henne. Först registrerar hon kundens bords- och stolnummer samt därefter

FORUM 16/81

Vid trettio olika serverings- och butiksplatser finns det en kassaterminal som är ansluten till systemets dator.

kodnummer för aperitiven, maträtten och vinflaskan. Dessa registreras då automatiskt i centraldatorns minne.

Servitrisen går sedan till en automatisk dispenser, en ”dryckesautomat”, som portionerar drinkarna. Hon kan inte få ut någon drink utan att först ha slagit in dess kod på kassaterminalen. Hon trycker in sitt identifikationskort i automaten som då mäter upp den beställda aperitiven. I datorn finns hela fartygets olika lagers mängder i ”lagerbokföringsregistret”.

Datorn minskar nu automatiskt ”Ilagerbokföringen” med den expedierade aperitiven! I dispensern finns de tolv populäraste dryckerna samt en vattenpistol med vilken man kan späda ut drinken om så erfordras. Dispensern avlastar bartendern som annars skulle få stå och mäta upp alla dessa drinkar under kvällens lopp.

Samtidigt har köket fått uppgifter om matbeställningen på sin ”köksskrivare”. Kökspersonalen börjar tillreda den beställda portionen. Kundens beställning finns nu alltså hela tiden lagrad i datorn minne. Datorn upprätthåller samtidigt lagerbokföringen. Den minskar lagret med de ingredienser som tournedosportionen innehåller, det vill säga 180 g oxfilé, 20 g bacon, 20 g smör, 30 g ris o s v. Ja — ända till och med i princip den sista gurkskivan!

När portionen är tillredd tar servitrisen den. Samtidigt får hon den beställda vinflaskan från baren där beställningen kommit via ”barskrivaren”. Datorn drar nu automatiskt av flaskan från ”lagerbokföringen”.

Samma procedur upprepas sedan när kunden beställer in till exempel efterrätt, kaffe och konjak samt/eller grogg.

Datorutskriven nota

När middagsgästen vill betala notan går servitrisen till kassaterminalen och begär notan för det aktuella bords- och stolsnumret. Terminalen skriver då ut en fullständig specifierad nota som motsvarar det beställda.

På detta sätt fungerar rutinen vid varje enskild restaurangbeställning. Och det blir ganska många beställningar när fartyget som bäst kan ta emot 2000 passagerare och serveringen fungerar under hela resan frånsett några få timmar under natten.

På liknande sätt fungerar även systemet för butikernas kassaterminaler. Centraldatorn upprätthåller också en fullständig lagerkontroll för butikslagren. Naturligtvis skriver butiksterminalerna ut specificerade kassakvitton.

När fartyget så småningom anlöper destinationshamnen kan datorn beordras att skriva ut en lista av vilken det framgår vilka produkter som bör beställas för att man åter skall kunna fylla upp de olika lagren inför nästa resa. Vän 29

Man får en god överblick av systemets omfattning om man tänker på att det på fartyget saluförs tusentals olika artiklar från flera olika lager. Under en resa blir det tusentals s k köprader, d vs det görs många tusen uppköp.

Stort ADB-uppdrag

Det är ICL i Helsingfors som har utvecklat och leveretat detta nya kassaterminalsystem. Företagets försäljningsdirektör Arto Pinomaa berättar att systemleveransen har varit en stor utmaning för företaget — Under ett helt år har fyra personer hela tiden arbetat med den programmering systemet bygger på. En bild av arbetets omfång får man när man tänker på att det ombord på fartyget saluförs tusentals produkter i flera olika förpackningsstorlekar, till exempel, liters-, halvliters-, US Quart-buteljer m m.

— Hela tiden måste systemet vara ”up to date” med situationen i alla de olika lagren ombord. Systemet är som helhet så mångsidigt och vittomfattande att oss veterligen finns det inget motsvarande i hela världen, säger Pinomaa.

Sjöförhållanden ställer stora krav

Att bygga tillförlitliga datoranläggningar på ett fartyg betyder att man ställs inför många specialproblem. Sjögång får ej inverka på anläggningens funktionsduglighet. Detsamma gäller även de starka elektromagnetiska fältet som alstras ombord på ett fartyg samt den rikliga förekomsten av statisk elektricitet i många av de utrymmen där kassaterminalerna finns.

Projektledaren Hans Kvickström berättar att anläggningens funktionsduglighet har provats genom omfattande provdrift.

Bland annat gjorde man en provinstallation ombord på M/S Wellamo under sex veckor hösten 1979. Man hade ett omfattande testprogram för datorn samt undersökte samtidigt dess lämpligaste placering ombord.

Dessutom är systemets tillgänglighet säkrad genom två centraldatorer. Om det skulle uppstå driftstörningar i den ena centraldatorn så kan den andra datorn lätt kopplas in manuellt och systemet är åter i drift.

Systemet är till stor nytta för både passagerarna, personalen, rederiet, varuleverantörerna och myndigheterna. Det innebär att kunderna kan betjänas smidigt och snabbt också under den värsta rusningstiden. Faktureringen är alltid väl specificerad per artikel och kund.

Undertättat arbete Serveringsspersonalens arbete underlättas på många sätt. Bland annat behöver de nu inte springa ut till köket efter varje gjord beställning. Detta spara åtskilliga kilometrar som de slipper gå under ett arbetspass. Den smidiga faktureringen är en annan fördel.

För den personal som är ansvarig för rapportering, statistik, kontroll och anskaffning innebär systemet märkbara fördelar eftersom alla erforderliga uppgifter lätt kan får på bildskärmsterminalerna.

Rederiet får alltid snabbt korrekta och reella uppgifter beträffande försäljnings-, lager- och inköpsutvecklingen. Omsättningshastigheten och försäljningsbidraget följs upp lätt och regelbundet, artikelvis. Lagren kan disponeras och dimensioneras efter det genomsnittliga behovet vilket betyder en inbesparing i kapitalkostnader. Beslutsfattandet underlättas märkbart eftersom realtidssystemet gör att alla fartygets materialströmmar hela tiden kan övervakas.

Operativt har systemet hittills fungerat som man har förväntat sig och inkörningsperioden för personalen har löpt fint, berättar Kvickström. Personalen hade som grund fått en veckas kurs samt en kortare träning på fartygen just innan de sattes i trafik.

Inom sjöfartskretsar har man visat ett mycket stort intresse för detta systemet berättar försäljningsdirektör Arto Pinomaa vid ICL i Helsingfors. Om det kommer att bli fler installationer på kommande färjor eller kryssningsfartyg får framtiden visa. Björn Bärnheim 0

KANSALLIS-OSAKE-PANKKI

Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank .. Special Fordringar hos andra banker . Checkräkningskrediter .. Växlar . Lån … Krediter i utländsk valuta Betalningsförmedling Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar Il utländsk valuta .

Omsättningstillgångar Utländskt mynt … Masskuldebrev Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar .. ene Fastigheter och fastighetsaktier Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fasti Maskiner och inventarier se Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid . Skatter … Löner och Övriga utgifte 11 689 536 227,87 3703 329 782,3 3489 361 030,62

Månadsbalans den 30 september 1981 Passiva

Främmande kapital Inhemska skulder

Checkräkningar . Depositioner .

377 519 096,46 397 903 980,0 91 354 850,57 650 693 660,96 959 390 026,51

Depositioner i Skulder till Fi 1.053 505 882,49 203272775,92

Utländska skuld

Debenturetån 43745 798,04 Reserveringar Eget kapital Aktiekapital Reservfander Värdereglerings 27 168074,72 276385 324,9 895469 125,36 114 604 750,3 241 053 288,70 Vinst från tidiga 301 B78 920,8 1103 339 052,5 113897 823,4 141 337 614,7 28709 354,80 377 965 899,02 132247 219,6 mk 26393 669 560,87

För direktionen Matti Hurme

Skulder till andra banker . Skulder till staten …. Betalningsförmedling . Övriga skulder

I utländsk valuta

Räntor och övriga inkomster

Dispositionsfond ..

2051 569 281,20 10866 332 294,78 745 327 455,08 839 922 459,41 132987 994,42 28464 411,31 1392064 115,60 653 199 077,0 dsk val lands Ban er 6834 088 499,05 151 916 756,32 . 134 730 000,00 . 971 995612,36 577 402 940,4 621 000 000,0 oe 317 346010,0 fond - . 213 000 000,00 - - 61 439 264,68 re år… frreeena 883 389,0 mk 26 393 669 560,87

Ansvarsförbindelser mk 12 608 366 240,00 För förvaltningsrådet

Aarto Heinonen Reino Rossi

Pentti I. Halonen

FORUM 16/81

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."