Datorn — ett växande hot mot privatlivet?
av Hans Rosing Forum 1973-15, sida 15-16, 03.10.1973
Datorn — ett växande hot mot privatlivet 9 När de första kommersiella databehandlingsmaskinerna kom ut i marknaden fruktade många att de nya maskinerna skulle skapa svårlösta problem av många slag, alltifrån arbetslöshet till hyperintelligenta robotar. I allmänhet har de pessimistiska spådomarna kommit på skam. Dagens arbetslöshet kan inte skyllas på datorerna och de hyperintelligenta robotarna lär knappast bli verklighet inom överskådlig framtid.
e Trots detta finns det anledning att se på den nuvarande utvecklingen inom databehandlingsbranschen med en viss oro. Runt om i världen har man allt mera börjat uppmärksamma möjligheterna att ”snoka” i folks privatliv med datorns hjälp. Genom att datorn mycket snabbt kan få fram och analysera information blir den ett idealiskt medium för den som vill få fram uppgifter om folks privatliv, tex inkomster, politiska åsikter, religion, sexuella vanor (t ex otrohet), sjukdomar, skulder, lagbrott, intelligens, utbildning, arbetsförmåga osv.
Än så länge kan det vara mycket svårt att få fram en helhetsbild eftersom informationen finns lagrad på så många olika håll, men med hjälp av de stora databanker som nu planeras eller håller på att sammanställas i många länder blir möjligheterna till intrång i den personliga integriteten mycket stora. När dessutom flera databanker, som är avsedda för olika ändamål och därför innehåller olika slag av information, kopplas ihop-så att information kan överföras från ett datasystem till ett annat oberoende av att de kan befinna sig på mycket stora avstånd från varandra blir möjligheterna till missbruk mycket stora.
Om data får insamlas, lagras, bearbetas och utelämnas utan inskränkningar kan vi inom kort säga adjö till allt vad privatliv och personlig integritet heter. Vi befinner oss då redan inne i Georg Orwells skräckvärld där vi snart inte ens kan dölja våra tankar för den allseende Storebror.
Forum 15/1973 e’Problemet akut i hela världen
Detta problem har på allvar uppmärksammats runt om i vär den under de senaste åren. Naturligtvis blir problemet först akut i länder med en avancerad dataindustri och det är därför inte förvånande att kommittéer tillsatts bla i USA, England och Sverige för att utreda hur allvarligt problemet är och komma med förslag till lagstiftning på området. .
I Sverige inrättades i juli en speciell instans, en datainspektion, vars uppgift är att övervaka alla dataregister, utom statens, och pröva om tillstånd skall ges för nya register.
Det är tydligt att det faktiskt är nödvändigt med en skild kontrollinstans om man i framtiden vill bevära åtminstone någon del av svenskens privatliv. När alla de dataregister som nu planeras’ är fullt utbyggda kommer de att innehålla uppgifter om individens namn, födelsetid, adress, folkbokföringsnummer, försäkringar, inkomst, skatt, straff- och betalningsförelägganden, affärstransaktioner brott osv. När och om dessa register kombineras med varandra så att en given dator kan få fram information från vilket register som helst har den svenska medborgaren knappast några hemligheter kvar för den som har tillgång till registren.
- Haschlishbrukare, mentalsjuka registreras i England
Det hot mot privatlivet som de stora databankerna utgör har flitigt debatterats i vetenskapliga tidskrifter. Den engelska tidskriften New Scientist har noga följt med utvecklingen i England där omfattande dataregister för närvarande håller på att upprättas. Scotland Yard håller på att upprätta ett register över 250 000 personer som är misstänkta för missbruk av haschish, och varje lokal polisstation kommer att få en dataterminal som gör det möjligt att från en central databank få fram uppgifter om alla som någon gång brutit mot lagen. Också uppgifter om medicinsk behandling håller på att samlas i en central databank och det finns redan ett register med uppgifter om alla som vid något tillfälle “varit intagna på mentalsjukhus. Visserligen kan inte vem som helst få tillgång till dessa data, men kontrollen är enligt New Scientist inte särskilt effektiv och med mutor, vänskapsförbindelser eller en stämning från domstol torde man komma åt det mesta. Alla är dock inte lika villiga att förse registren med personuppgifter. I Buckinghamshire har läkarna vid fyra sjukhus vägrat att lämna ut uppgifter om sina patienters sjukdomar till en stor databank. Uppgifterna i denna bank är visserligen närmast avsedda för forskning, men ändå ingår patienternas narmn bland uppgifterna, som sålunda inte är anonyma.
Vänd 15
Osuuspankkien Keskuspankki Oy Andelsbankernas Centralbank Ab
BALANS DEN 31 AUGUSTI 197 aa a DR 10 200 687,12 emska pen 1034 279 9! Utländska fordringar 72.66 — Utländskt mynt sisssssesssrerssss rd 22 637 075,46 — Växlar orena 3 659,18 — Obligationer s..sssssssersreresar 173 242,00 Inhemska fordringar i utländskt mynt .. 85 896 733,41 inhemska växlar oossssssrerssr er orsa ras 160 328 511,01 Ål sicsserarrra 285 375 834, Checkräkningar . 7989 6116 Obligationer 143 668 483,46 Aktier sroaaea 37 907 847,87 Bankfastighet ve 11 851 292,66 Övriga fastigheter . 4 839 388,96 Maskiner och inventarier 3 018 694,85 Betalningsförmedling . 22 656 038,27 Övriga tillgångar . 29 449 742,85 Skatter senere ra 832 092,10 Löner soseeesees a - 7 860 809,59 Övriga kostnader s.sssssssesrrsssrerreasa 12 611 542,9 mk 1882 351 337,20
För direktionen
Seppo Konttinen Matti Latola
Passiva Depositioner Checkräkningar .. 3 ä0s 34970 Finlands Bank 255 000 000,00 Övriga inhemska penningsinstitut . — Ofpocitioner 599 568 457,94 — Checkräkningar Utländska skulder 77 081 775,25 — Lydande i utländsk valuta 72.333 384,90 — I mark sssssosessersrsss ara 1285 425,92 Inhemska skulder i utländskt mynt .. 25 050 491,91 Långfristiga skulder …………– 586 652 446,98 Betalningsförmedling .. 29 714 839,72 Övriga skulder …ssseses 69 593 831,82 Räntor och provisioner .. 6 595 787,02 Debenturer …. 10 000 000,00 Aktiekapital “60-000 000,00 Reservfonder …….ooe0o 19 424 369,69 Vinst från föregående År …….osesvere ra 169 494,6 mk 1882 351 337,20
Ansvarsförbindelser …..ssssssssssres mk 708 352 452,51
För förvaltningsrådet
Martti Miettunen - T. Hakamiäk » Konfidentiella arkiv de största riskerna
I England här en kommitté, den s k Younger-kommittén, studerat problemet och avgett utlåtanden som gått ut på strängare lagstiftning och effektivare kontrol. Younger-kommittén fick dock inte tillstånd att undersöka regeringens dataregister. Den engelska gruppen har dock inte på långt när rekommenderat så drastiska åtgärder som en amerikansk kommitté, tillsatt av departementet för hälsa, utbildning och välfärd (HEW), som i början av augusti avgav sitt utlåtande. Hotet mot privatlivet har redan i flera år varit akut i USA. Kreditupplysningsbyråer har gett felaktiga och bristfälliga upplysningar. Privatdetektiver har haft tillgång till konfidentiella arkiv. Armén har hållit dataregister över flera tusen framstående personers politiska åsikter i många år. Denna affär avslöjades av en £d arméofficer. Exemplen kunde mångfaligas.
Det är inte förvånande att HEW-kommittén tog tycket allvarligt på problemet och rekommenderade en effektiv, detaljerad .och omedelbar lagstiftning. Man rékommenderade bla att följande principer borde följas + Det får inte finnas några dataregister vars existens är hemlig. « Individen bör ha rätt att veta vilken information om honom som finns lagrad och hur den används.
e Information som är avsedd för ett visst ändamål får inte användas för andra ändamål utan vederbörandes samtycke.
1 e Varje organisation som samlar in, upprätthåller och använder data av personlig art måste garantera att dessa är tillförlitliga och att de inte används för andra ändamål än de som organisationen uppgivit.
Kommittén ansåg det speciellt viktigt att allmänheten informeras om vilka databanker som existerar, vilka slags data som förekommer i dem och för vilka ändamål de används. Vidare bör en person som rapporterar till pressén om missbruk av dataregister åtnjuta anonymitetsskydd. Inte minst viktigt är att det för varje register finns en person som är lagligen ansvarig för att registret inte missbrukas.
« Personliga uppgifter — privat egendom
I ett demokratiskt samhälle kan man inte godkänna att information av privat natur får samlas i dataregister och utnyttjas utan att berörda personer på något sätt kan kontrollera verksamheten, Det är klart att såväl affärsvärlden som staten måste ha tillgång till information för att fungéra, men man borde sträva till att registrera så få data som möjligt. British Computer Society har föreslagit att personliga uppgifter skall betraktas som privat egendom. Att inneha eller utnyttja sådana uppgifter utan individens godkännande skulle sålunda rubriceras som stöld. Frågan är givetvis vad som skall anses falla under rubriken ”personliga uppgifter”. Detta är en fråga som kan diskuteras, men klart är att ju snävare begreppet ”personliga uppgifter” definieras desto intensivare kommer vi att övervakas. (m; Hans Rosing
Forum 15/1973