Datorteknik med byggklossar

Taggar: Teman: datorteknik

Grafiska industrin i ”andra andning”:

Datorteknik med byggklossar

Den grafiska industrin har i århundraden varit en av de mest arbetskraftsintensiva branscherna. Det är först datatekniken som strukturerat om arbetet på tryckerierna. Det är en utveckling som startade på 60-talet, och där man nätt och jämnt kan skönja slutet: totaldatorisering.

Nu har utvecklingen börjat löpa i en lugnare fåra, man satsar inte genast på dyrbara totalsystem, utan går in för byggklossmetoden, där ny teknik kan plockas in utan att tidigare investeringar måste utdömas. Man ser också att blyet alltid kommer att finnas kvar i tryckerierna, i begränsad utsträckning och fö specialändamål. .

Den som i Finland vet mer än de flesta om de här sakerna är professor Hans Andersin, chef för det enda finländska företaget i branschen, Oy Typlan Ab. Han greppar hela fältet, från. forskning fram till systemutveckling, konsultering oc rådgivning.

=» Utvecklingen mot automation kommer inom grafiska industrin cirka tvåhundra år senare än till exempel inom textilindustrin, påpekar professor Hans Andersin. Relativt sett går därför utvecklingen inom tryckerierna nu snabbt framåt. Men man kan ändå tydligt urskilja olika stadier 1. På 60-talet började man automatisera radplaneringsfunktionerna, Datorn tolkade typografiska instruktioner, planerade, ordnade mellanrummen, jämnade höger- och vänsttermarginaler osv.

2.1 det andra utvecklingsskedet kopplades, datorn till ett system med bildskärmar, där journalisterna skri Andersin: Hemmamarknadsfördela 1 ver texten direkt in i datorn. Den utvecklingsfasen är vi inne i som bäst och tekniken går hela tiden framåt.

De tre första tidningarna i Finland som gått in för detta är Vasabladet, Etelä-Suomen Sanomat och Tyrvään Sanomat.

Här kan man vänta att utvecklingen går mot ett större antal bildskärmar på redaktionerna och mot allt flera funktioner. En möjlighet är till exempel att Finska Notisbyrån låter sin teleprintertext flyta direkt in i de olika tidningarnas datorer. Ett dylikt system finns redan i Sundsvall, där svenska TTs texter tas direkt in till tidningen.

Det andra stadiet betyder, framför allt utveckling på journalistsidan: 1okala redaktioner får bildskärmar med lokala minnen och telefonkopp ling till centralredaktionens dator.

Vasabladet har tre dylika lokalredaktioner. Här är de först i Norden.

3. Det tredje stadiet är att datorn tar över ombrytningsfunktionen, I stället för att sätta artiklarna och andra delar för sig, så sätts hela sidor. Det här började redan för nåra år sedan med att man satte hela boksidor, t ex i telefonkataloger. Typlan har ett forskningsprojekt på gång som gälle elektroniskt ombrutna tidningssidor.'

I dag kan det göras, rent praktiskt. Men det är ett system som ännu inte sålts. Två japanska tidningar är de enda i världen som i dag använder dylika system.

Hand i hand med denna teknik går utvecklandet av sättningsmaskinerna. Från att sätta texten på filmremsor börjar man sätta direkt på plåt. Det här är något som kommer, delar av system finns redan klara.

Vill man se ännu längre in i fram tiden finns det naturligtvis änn mera avancerad teknik att vänta — texten kan sättas direkt på pappersbanan. Den metoden finns dock ännu knappast ens i prototypform.

— bläckstråleskrivaren, som man talat mycket om, kunde i princip användas för att trycka en tidning, men har ännu inte utvecklats så att den är tillräckligt snabb och mångsidig. Däremot kan den användas som en printer för adresslappar och dylikt.

— kanske kommer en elektrostatisk tryckningsmetod. Det finns patent på offsettryckning, där man med en laserstråle förångar vatten direkt på cylindern.

Professor Andersin är av den åsikten att man inte ska rusa iväg och göra jätteinvesteringar på en gång med de nya datorbaserade metoderna inom grafiska industrin. Det gäller att gå in för evolutionsprincipen, säger han. Branschen utvecklar sig hela tiden snabbt, och därför måste man göra systemen sådana att de kan växa med i utvecklingen och inte behöver rivas ned när det kommer något nytt.

Att det finns system som är lämpliga både för små och stora tryckerier är bifogade förteckning över Typlans kunder ett bra exempel på.

Det finns ett hundratal områden inom ett tryckeri där man kan börja så smått med datorisering, och många har mycket rudimentära system. Utvecklingen i Finland har i stort sett varit förnuftig, anser Hans Andersin. Inom grafiska branschen är datoriseringen också en arbetskraftsfråga. Det finns ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare om att persönal endast ska avyttras på naturlig väg.

Den grafiska branschen är mycket arbetskraftsintensiv, och detta har bromsat utvecklingen i många länder. I Sverige och Danmark har skismer med tryckeripersonalen lett till

FORUM 14/7 oroligheter. Den jättelika tidningen New York Times har av samma orsak ända fram till dessa dagar satts på bly, denna bullrande, långsamma gutenbergmetod,

Datoriseringen kommer småningom att leda till en ökad specialisering hos tryckerierna. Det kan man märka redan nu. Forssa Tryckeri har specialiserat sig på att trycka mindre tidskrifter, de gör ett trettiotal, och kan erbjuda mycket fördelaktiga villkor. | Kanhgasalan Kirjapaino har åter specialiserat sig på tabloidformade sockentidningar, och är nästan omöjliga att konkurrera med.

Unikt företag

Oy Typlan Ab är också nordiskt och internationellt ett ganska unikt företag. Det finns inga andra inhemska i branschen, det finns inte ett enda dylikt företag i Sverige, inte heller i Danmark. I Norge finns två, ett par finns i Väst-Tyskland, Holland och Storbritannien. Resten i USA, som dominerar branschen.

Hur kom det sig att Typlan startades? Och varifrån kom knowhowen?

Andersin: — Vid laboratoriet i Tekniska högskolan började vi söka efter lämpliga = forskningsområden, och stannade för ett system för sidoombrytning av tidningar, för tryckning av supermarket-annonser och för utvecklandet av vanliga sätterisystem, Vi fick pengar av SITRA oc Å

Systemplanering är teamwork

FORUM 14/77

Kirjapaino Oy Kaleva i Uleåborg Satakunnan Kirjateollisuus O i Björneborg

Hufvudstadsbladet Ab i Helsingfors Oy Keskisuomalainen i Jyväskylä Finska Notisbyrån Ab i Helsingfors Ab Vasabladet i Vasa

Hämeen Sanomat Oy i Tavastehus Savonlinnan Kirjapaino Oy i Nyslott Lehtikanta Oy i Kouvola

Oy Länsi-Savo i St. Michel Pohjois-Karjalan Kirjapaino O i Joensuu

Kustannus Oy Yhteistyö/Tidningstryckeriet i Helsingfors Demokraattinen Lehtipalvel i Helsingfors

Vaasa Oy i Vasa

Vaasa Oy/Seinäjoen Kirjapain i Seinäjoki

Oy lisalmen Sanomat i lisalmi . Statens Tryckericentra i Helsingfor blivit mycket konkurrenskraftiga.

Oy Typlan Ab:s systemkunder per augusti 1977:

Tampereen Kirjapaino O i Tammerfors

Maakuntalehtien Liitt i Helsingfors

Oy Tyrvään Sanomat i Vammala Esan Kirjapaino Oy i Lahtis Paasipaino Oy i Helsingfors Kangasalan Kirjapaino O i Kangasala

Lapin Kansan Kirjapaino O i Rovaniemi

Sundsvalls Tidning i Sundsvall, Sverige

Länstidningen Södertälj i Södertälje, Sverige

Oy Turun Sanomat i Åbo

Oy Länsi-Suomi i Raum llikka Oy i Seinäjoki

Forssan Kirjapaino Oy i Forssa Södermanlands Nyhete i Nyköping, Sverige.

Dessa tryckerier trycker tidningar med upplagor från 13 000 upp till 127 000 exemplar. Några har mycket rudimentära datasystem, andra mera avancerade. Vissa tryckerier har helt specialiserat sig på tryckning av en viss typ av tidningar, och har i och med datoriseringe gjorde jobbet i samarbete med tre tidningsföretag, Helsingin Sanomat, Turun Sanomat och Kaleva.

— Sätterisystemet var det första som tog steget från forskningsprojekt till ett industriellt användbart system och togs i bruk av Kaleva: Just nu håller vi på att konkretisera de andra.

— Själva forskningsprojektet vid Tekniska högskolan höll på åren 1970 och 1971. Då startades firman — en förutsättning för SITRA-finansieringen — och har sedan dess hunnit med mycket, bland annat med att byta namn. Vid starten hette den Computer Graphics Propject CPG, sedan blev det Oy Typlan Systems Projects Ab och idag går företaget under namnet Oy Typlan Ab, rätt och slätt.

Finns det fördelar att vara på hemmaplan?

Andersin: — När det gäller konsultering, är branschen helt internationell. Vi har gjort jobb för New York Times och Detroit News i USA, för att nämna bara ett par exempel, och vi försöker just få ett uppdrag i Thailand. Men hemmamarknadsfördelar finns det, framför allt när det gäller systemutvecklingen. När kunden köper ett system, vet man att det inte kommer att se likadant ut om några år. Då är det viktigt att ha nära till det företag som utvecklat programmen för att fortlöpande kunna uppdatera sina system. Har man det, kan man gå in för evolutionsprincipen, den ekonomiskt mest fördelaktiga. M 13