De första passagerarna fick åka hyperloop
av Leif Bergström Forum 2020-10, sida 38-39, 17.11.2020
VIRGIN HYPERLOOP.
De första passagerarn fick åka hyperloop
Det rör på sig i hyperloop-svän supersnabba tågsystemet sku Tidtabellen sprack, men den smått galna idén on gigantiskt rörpostsystem lever fortfarande.
LEIF BERGSTRÖM TEXT X Virgin Hyperloop blev inovember det första företaget att sända passagerare genom ett rör i nära vakuum. Testet i Nevadaöknen har beskrivits som en milstolpe mot morgondagens masstransportsystem. Men om tekniken någonsin uppfyller de högtflygande löftena, så var detta test bara ett babysteg på vägen. Testbanan var 500 meter lång. Vagnen (podden på hyperloop-språk) som drevs genom röret, med en diameter på 3,3 meter, nådde bara en hastighet på 160 kilometer i timmen - jämfört med den teoretiska maxfarten på 1 200 kilometer i timmen. De två passagerarna var Virgin Hyperloops teknik APFÄRSMAGASINET FORUM. NR10 202 chef och medgrundare Josh Giegel och chefen för passagerarupplevelse Sara Luchian.
Hela idén bygger på ett förslag från 2013 av Elon Musk, grundare av Tesla och Space X. Han var trött på de långa restiderna mellan till exempel San Fransisco och Los Angeles, och tyckte att ett planerat snabbtåg på sträckan skulle bli alldeles för långsamt och dyrbart. I stället ville han kombinera två tekniska lösningar: de rörpostsystem som brukade användas av banker och andra företag för att med lufttryck sända dokument mellan olika avdelningar, och magnetisk levitation som är i bruk för tyska och japansk garna. De första sträckorna med det le vara klara 2020, men det blev inte verklighet. n att slunga människor i ett
MagLev-tåg.
Genom att magnetiskt lyfta poddarna kan de fås att färdas snabbt genom ett rörsystem i nära vakuum, menade Musk. Rören kan antingen byggas på marken eller i tunnlar. Men Musk sade att han redan hade för många järn i elden för att förverkliga projektet. Han lämnade i stället ut sin skisseradelösning och manade hugade entreprenörer att justera och förbättra förslaget för att slutligen bygga fungerande system.
En rad projekt har påbörjats världen över, men tidigare tidsplaner har flera gånger skjutits på framtiden. Det får skeptiker att und — 1 = “= Hyperloop-banor som finns på ritborde ra om detta är ännu ett av dessa briljanta förslag vars förverkligande ständigt skjuts på framtiden.
En av dem som tog Musks idé på allvar var brittiska företagsledaren Richard Branson när han köpte Hyperloop Technologies och döpte om det till Virgin Hyperloop. 2018 lämnade han dock ordförandeskapet och gav jedarskapsansvaret till vd:n Jay Walder. Men Branson är ännu involverad i utvecklingen och meddelade i oktober att företaget skule bygga en ny anläggning med en testbana i West Virginia för 500 miljoner dollar. Mået är att anläggningen ska leda arbetet på att vinna myndigheternas godkännande och hoppet är att ha certifieringen klar 2025 och att ha den första hyperloopen klar för kommersiell trafik 2030. Det är en försening på io år jämfört med planer företaget offent iggjorde 2017.
Många med i kapplöpningen. Andra företag som försöker förverkliga detta är Hyperloop Transportation Technologies i USA med ett avtal att bygga en testbanai Kina, holländska Hardt Hyperloop, och kanadensiska TransPod. Virgin Hyperloop och Dubai-baserade DP World har ett kontrakt att utveckla tekniken i en indisk delstat. Andra projekt gäller Abu Dhabi och Förenade Arabemiraten.
MISSOURI 30 min = MARYSVILLE
ILLI- INDIANA COLUMBUS NOIS
EESEN OT COLUMBIA STLOUIS
MISSOURI
TEXAS 48 min
DALLAS/FORT WORT/
PROVTUR. Virgin Hyperloops teknikchef och medgrundare Josh Giegel och chefen för passagerarupplevelse Sara Luchian var de första som fick åka med hyperloop på testbanan i Nevadaöknen.
Hardt har lagt fram ett förslag på ett europeiskt nätverk av hyperloops.
”Det blir första steget mot ett alternativt rafiknät av hyperloopar. Det kommer att erbjuda ett alternativ till föroreningarna från orta flygrutter”, säger Hardts medgrundare Tim Houter.
Flera av ledarna bakom dessa projekt taar också om energivinster i det nya transportsystemet. Musks ursprungliga förslag beskrev också möjligheten att täcka tuberna med solpaneler, som kunde göra projek PENNSYLVANI ten självförsörjande.
Men skeptiker ser många problem. Experter talar om hur höga hastigheter ökar kraven på perfekt kvalitet i järnvägsspår - eller tunnlar — för att undvika att hastigheten skapar outhärdliga skakningar. Anhängare av hyperloop menar att poddarna medlevitation färdas på luftkuddar som jämnar ut färden. En annan fråga är om passagerare är villiga att sitta ifönsterlösa vagnar utan möjlighet att se hur färden fortskrider.
Hög presicion krävs. Experter på masstransporter ifrågasätter också om de relativt små passagerarkapslarna någonsin kan ge ett tillräckligt stort kundunderlag för att göra systemen kommersiellt gångbara. Virgin Hyperloop har visat en podd som kunde rymma 23 passagerare. Teknikchefen Giegel menar att det inte innebär något problem eftersom flera poddar kan sändas efter varandra, med bara millisekunder mellan varandra.
Höstens test med passagerare nådde som mest en hastighet på 160 kilometer i timmen. Virgin har som mest sänt obemannade poddari300 kilometer itimmen. Men omen kapselska följa en annan på extremt nära avstånd iden planerade maxhastigheten på över 1000 kilometer i timmen återstår uppenbarligen en hel mängd nya tester.
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 2020