De nya optimisterna i USA

av Erik Meitz Forum 1982-14, sida 24-25, 22.09.1982

Taggar: Personer: Ritva Kaje

e Ritva Kajes kombinerade bem och byrå ligger högst uppe på kullarna ovanför Berkeley, med ryggen mot silhuetten av San Francisco, Oakland och Richmond med sina stålbroar, hamnar och flygfält som blickfång. Huset öppnar sig i stället mot en hisnande vy av böljande gröna kullar och skogiga canyons. Jag har sökt upp Ritva för samtala om idéer och visioner för framtiden. Ett halvt år vistelse i San Francisco och Berkeley har fått mig att tro på påståendet, att det är härifrån som alla nya idéer i USA kommer. Vill man få kontakt med vad som rör på sig ifråga om livsstil, filosofier och samhällsdebatt är det här man ska söka.

Jag frågar om det finns täckning för min arbetsrubrik ”De nya optimisterna” och om hon själv räknar in sig bland dem. Vad jag syftar på är den informella krets av planerare, forskare och företagsfolk som samlar sig under motton som ”Systems Age View”, “Center for Human Development” och liknande optimistiska, framtidsinriktade namn, som alla vill säga att det finns ett alternativ till dagens samhälle med dess återvändsgränder och kriser.

24

Hon nämner en rad sammanhang av ny optimism där hon själv är aktivt med och jag frågar hur hon själv omsätter idéer och visioner i praktisk handling, sådant som man kan hålla igång en konsultbyrå med och hålla kurser kring.

Ett slags bondförnuf — Det enda som behövs är ett slags bondförnuft. Som konsult är det i princip mitt mål att göra mig själv obehövlig. När ett företag eller en organisation tar kontakt med mig ser jag min uppgift som ”planeringsfacilitator”. Idén är att var och bör kunna lära sig att planera själv, inte ge ut alla problem åt konsulter.

Det amerikanska organisation- och företagstänkandet är problemfixerat. Man formulerar problem, fokuserar dem och bygger upp verksamheten utgående från att dessa problem ska få sin rätta lösning. — Själv föredrar jag ett systemtänkande, där sammanhangen och helheten är huvudsaken. Det kan för ett företag tex betyda ett helt system av överlappande system, vilket

Ritva Käje, en av ”de nya optimisterna” kan kännas besvärligt att hantera.

Men det är så man kommer underfund med de rätta frågorna. Svaren är inte huvudsaken, huvudsaken är att man lär sig ställa allt bättre och bättre frågor. På samma sätt är det i princip i undervisningen.

Utsikten över naturparken får henne att koppla till ett aktuellt konsultuppdrag. US Forest Service, den federala myndighet som förvaltar alla nationalparker och -skogar, ska datorisera hela sin verksamhet. Ritva kallades nyligen till den nordvästra regionens planeringsseminarium för att bidra med ”technology assessment”. På svenska vill hon kalla det ”teknologivärdering” snarare än ”teknologibedömning”.

— Poängen är här att skogsfolket fick sig hela datoriseringen dumpad i famnen utan att man hunnit fundera över vilka uppgifter den ska tjäna. Man har bara utgått från att datorer ska till för att lösa alla tänkbara problem.

Ritva menar inte att datorerna skulle vara onödiga, bara att man alltför blint tror på deras möjligheter. Man kan helt enkelt inte mäta och sätta in alla data och få fram vettiga resultat rörande skogstillväxt, gödsling, skadedjurs Forum 14/8 — Det måste finnas alternativ

Ritva Kaje, arkitekt från Tekniska Högskolan och docent vid Svenska Handelshögskolan, är konsult med eget företag i Berkeley, Kalifornien med planering och teknologi som specialitet. Hon är också en representant för ”de nya optimisterna”, som förenar kritik mo den nya teknologins effekter med tro på dess möjlighe ter.

—- En organisations styrka ligger just i dess mångfald, som ger smidighet och öppenhet, säger Kaje.

bekämpning, etc. Det blir en alltför mekanisk relation plan-verklighet. Alitför mycket data helt enkelt. — Tänk på förstmästaren som går i sin skog. Han älskar den, förstår den, känner den. Han vet vad som är meningsfullt och riktigt. Men han hamnar alltför lätt i fötterna på datorn när den väl sätts igång.

Till all lycka har US Forest Service i sista minuten gått in för att tänka över datoriseringen. Det seminarium Ritva kallades till var början till en två års planeringsprocess med över hundra specialister, av vilka hälften var skogsfolk och datorexperter.

Avmystifiera datorn

Att den kritiska synen på datoriseringen faktiskt står sig inom själva databranschen också finns det exempel på. Ritva nämner Pro-Log, ett företag som hon själv bar nära kontakt med. Pro-Log grundades för tio år sedan för att haka på den tidens teknologiska revolution, mikroprocessorn. Till skillnad från de flesta företag i branschen var man inom Pro-Log bekymrad över att datorerna blev en allt mera styrande faktor i planeringen, utan att man för det mesta visste hur man bäst skulle utnyttja dem för sina syften.

Pro-Log haft obestridlig kommersiell framgång med ett slags motfilosofi, en ”engineering culture” som gär ut på atl datorsystemen skall tjäna de praktiska behoven i planering, produktion och service. Det utesluter inte standardisering. Tvärtom har Pro-Log inbjudit både kunder och konkurrenter att delta i upprättandet av industriella standards.

— Idén är att avmystifiera datorn. I Skandinavien och Finland har vi ännu kvar en del av den gammaldags ”engineering culture” som man har kommit från här i USA. Vi måste se upp

Forum 14/8 för misstagen som har gjorts här och som slagit an också på andra håll för att de har varit kommersiellt framgångsrika.

OD - ett modebegrepp

Idag är ”OD” ett slags modebegrepp, det är förkortningen för Organization Development. Den amerikanska traditionella uppfattningen om företaget som en maskin som man kan ta ut bästa möjliga resultat ur och där man kan byta ut delarna vid behov har fått sig en knäck.

— Idag studerar de alla Japan. Men det resulterar bara i stor förvirring. Man kan inte bara ta efter en del av det japanska systemet, man måste vara beredd att se helheten först.

Än så länge inskränks det nya medvetandet oftast till villighet att kopiera vad som helst som är kommersiellt framgångrikt. Konsensus i planeringen, klarhet i målsättningen — det är ännu främmande för amerikanerna.

Vi kommer in på det ”OD Network” som Ritva har varit med om att starta för ett par år sedan. ”Systems Age View” går ut på att en organisations styrka kan ligga just i att den sammanför mänskor med olika mål, värderingar och bakgrund. Det är mångfalden som per smidighet och öppenhet. En organisation har alltid också ett egenvärde, den måste leva och utvecklas på ett meningsfullt sätt. Det finns sociala och etiska värden som måste beaktas. Det kolliderar givetvis med det gamla kravet på yttersta rationalitet och effektivitet.

På väg tillbaka, längs motorvägen, över bron och in mot stenöknen i San Franciscos downtown undrar jag hur en idealist skall vara beskaffad i ett samhälle som detta, där även idealisters trovärdighet alltid mäts i kommersiell framgång. Och i dagens krisdrabbade amerikanska verklighet sitter fram PORTRATT

Ritva Kaje är bla docent i planering av sociala system vid Svenska Handelshögskolan. Hon håller i höst (20.9. — 10.12.) en specialkurs inom fördjupande studier under rubriken ”Teknologi, kultur och system”. Avsikten med kursen är att lära deltagarna hurt de själva kan hjälpa till att förbättra hela det sociala systemet.

Kaje är arkitekt från Tekniska Högskolan och har i Berkeley, Kalifornien, bräddat sitt fält till olika aspekter av samhällsplanering. Efter PhD-examen vid University of California har hon bla arbetat med planeringen av hälsovårdssystem, och har en konsultbyrå, Ritva Kaje, Ince. Specialiteten är en rad arbetsböcker för planeringsprocessen.

Övriga publikationer är bla Technology Assessment (1979), Bringing the Feminine into Forecasting (1977). En ny publikation kommer ut under titeln A Reader on Telematics. The Technologies of Telecommunications, Computers and Information.

gången hårdare åt än någonsin.

— Det är just därför vi faktiskt får gensvar på vårtcentrala budskap: ”There must be a new way!”. Det handlar om relationen vision-aktion. All verklig planering måste ju innehålla alla tre frågorna: Hur? Vad? Varför? Det låter ju bra och är lätt att säga. Därför pressar jag ännu på för ett konkret exempel.

— IPro-Log har man avstått från att ta ut patent och copyright på sina idéer. Vinsten delas fyra gånger per år lika mellan alla anställda, ca 250 personer. Dethär innebär bla att Pro-Log helt har sluppit det som är det största problemet för de flesta datortillverkare just nu — spionage och stöld av idéer och produkter.

Erik Meit 25