De tre turerna i världshandelns långdans
av R E Forum 1975-10, sida 39-40, 28.05.1975
FORUM 10 : 75 35 36 FORUM 10 - 75 bakslag. Det går knappast att = siffrorna längre fram, delvis Branschbarometern resonera bort. i februari och sedan ytterli MERCATORS
InoeXx
I februari kan man notera några oväntade, kanske tillfälliga förbättringar. Den starkaste finner man inom samfärdseln där de inhemska rederiernas sysselsättning fick ett uppsving genom importökningen. Men också skogsbruket ökade något oväntat efter den tidigare vågdalen. Avverkningen av pappersved ökade. Också handeln har fortfarande rätt goda tillväxtsiffror.
Däremot går industriproduktionens volym tillbaka. Det är särskilt skogsindustrin som retarderar med exporten. Byggnadsverksamheten är likaså på tillbakagång. Särskilt starkt minskade jordbruket på grund av den minskade köttproduktionen.
Import
Importsjöfarten visade i stället i februari ett plötsligt och kanske oväntat uppsving. Tendensen var tidigare svagt vikande. Nu växte importfrakternas tonsiffra med hela 32 procent över fjolårsnivån.
gare i mars.
Att lageruppbyggnad kan ske trots recessionen visar siffrorna för avverkningen av pappersved i skogsbruket. De ökade med 54 procent över fjolårsnivån. Däremot förmådde träindustrin inte klara en råvaruökning. Stockavverkningarna låg fortfarande
Näringsgrenarnas förändringstakt sans är nära en tredjedel lägre än för Förändringar 1975/74 I 9/0 per arbetsdag Denna ökning gynnade sär . d d & s skilt de inhemska redarna. ett år sedan. = - ektor dec—febr febr För d ökade nämli so R c | t Jordbruket —8 —12 ör ; en ökade nämligen in Skogsbruket 7 +1 portfrakternas tonsiffra = ti Konsumtion
GeCeSSIOnNnSs age ydustrin mi - drygt en fördubbling. Ssm- — = —X XX KA XX yggnadsv. — 34 för : oe . LÄ LI [ Handeln +2 stå manlagt ökade därför im- Medan näringslivets produk - Samfärdseln +8 +21 portfrakternas tonsiffra på tion visar stagnationstendenI Totalt 3 —2 inhemska kölar med nästan ser tycks konsumtionen en50 procent. Sjöfartens bidrag ligt den reviderade handelstill vår nationalprodukt blev = statistiken hållas uppe ganska - Ls . s . saa s om därför inte oävet i februari väl. Detaljhandelns omsättMercators Index för den produktiva aktiviteten låg i februa- = enhet mera än den siffra som också skäl att vänta sig åter- harmoniserar väl med detta. nivån var metallindustrins och visar sig i den starka ök- = ningsvolym var i januari ri endast knappt 2 procent under föregående års nivå. Även
Mercators index utvisade fö hämtningen något tidigare än
Den mekaniska träindustrin produktionsvolym 4 procen ningen i indextalet för sam procent större än för ett å om denna relativa stabilisering i förhållande till januarl året 1974. pessimisterna tror, kanske produktionsvolym var nämli- = större än i fjol, enligt den of- = färdseln. sedan, Detta är uppenbarlidelvis beror på ett tillfälllgt uppsving I sjöfarten kan man = Den recession som vi nu upp- = redan i höst. gen 30 procent och pappers- = ficiella statistiken. Och den- gen endast möjligt på sparankanske våga dra slutsatsen att recessionsläget håller på = lever är tydligen en recession industrins 12 procent mindre na undervärderar dessutom I ageröknin dets bekostnad. att stabiliseras. av 1950-talets typ med en än i fjol. verkstadsproduktionen. Den- g g Till någon del kan handelns stagnation på föregående års Exporten Exportutvecklingen är dock nas verkliga ökning kan ha Man behöver inte ha mycket = blomstring också bero på att I själva verket innebär siffran heten nu befinner sig på nivå. Under 1960-talet inne- knappast lika dålig inom alla — varit uppe i kanske 8 pro- fantasi för att föreställa sig man inte har haft möjlighet med 2 procent nedgång i ungefär samma nivå som i bar recessionerna endast att Sjötransporterna visade en övriga branscher. Man kan cent. att det ligger en spekulations- = att satsa lika mycket på bonivån snarast en stabilisering = fjol produktionsökningen blev nå- oväntat stark ensidighet i notera att utvecklingen inom Att just sjöfarten drabbas våg och hamstring bakom = stadsfinansiering. Att så är också på annat sätt. För- De siffror som statistikcen- got långsammare, men till- februari. Exportfrakternas östexporten har varit väsent- hårt av exportminskningen i dessa plötsliga och starka för- = fallet antyds inte endast a handsuppgifterna för indextalet innebär i regel en statistisk undervärdering, och man kan därför antaga att nationalprodukten i verklig tralen nyligen har publicerat om nationalprodukten i fjol redovisar en total ekohomisk tillväxt om 4 procent under fjolåret. Detta är en procent växten stagnerade inte såsom nu,
Visar sig denna analys riktig så har vi redan nu nått botten av vågdalen. Då har ma tonsiffra sjönk ned hela 42 procent under föregående års motsvarande nivå. Skogsindustrins svaga volymresultat
Vänd ligt bättre än inom exporten till väst, Detta beror givetvis i hög grad på att skogsindustrin spelar mindre roll i västexporten.
Denna skillnad visar sig också inom industrins produk väst och av skogsindustrins exportminskning är klart. Östexporten fraktas inte i lika hög grad sjövägen. Men också om man mäste varna för alltför radikala slutsatser av exportsjöfartens vikande ten skjutningar. De bör småningom komma fram också inom partihandeln, I januari låg partihandeln 7 procent högre än för ett år sedan. Redan detta är mera än vad man borde vänta sig vid nuvaran statistiken över beviljade byggnadstillstånd. Sådana beviljades i februari för bostadsbyggen till en kub som var 37 procent mindre än för ett år sedan. Också byggnadsvaruindustrins produktion gic tion. Medan skogsindustrins dens är det i alla fall helt de produktionstakt inom in- = tillbaka och låg 11 procent produktionsvolym i februari klart att vår export genom- <dustrin. Och en ytterligare under fjolårets nivå låg 20 procent under fjolårs- = snittligt sett ha | ökni ö ä i G. M—-z) OO Totallndexens procentuella g 20 pro jolårs. gt sett har drabbats av ökning bör vara att vänta i (’ Z) förändringar sedan motsvarande månad och kvartal föreg år! a . a MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948 = 100 . 1974 månad = kvartal ” Januari + 4 +5 Ar Byggnads- mun Februari + 4 +4 resp. Totallindex Jordbruk Skogsbruk Industri verks. Handel Samfärdsel 10 Mars + 3 +4 mån. per arbetsdag (100.0) (23.6) (12.6) (35.8) (8.7) (12.1) (7.2) April + & +& Maj er 8 st8 73 TA 75 73 TA -7B 74 75 74 — -75 74-75 -74 75 -74 75 -7TA — -75 Junt s+14 s+8 I 314 327 316 318 339 1328 130 123 165 148 542 516 305 295 378 “397 297 1303 Juli + 1 +8 I 333 346 344 330 352 346 19 15 205 208 554 535 282 “266 429 “446 277 336 Augusti + 4 +1 " 335 347 341 341 119 185 542 276 419 290 September —0 +1 Iv 320 340 320 340 147 185 512 279 438 311 Oktober —0 — V s318 345 s322 349 148 157 538 297 440 325 November —1 —2 VI s294 334 s294 325 149 104 468 348 438 366 December —4 —3 VII 262 265 265 275 1538 57 348 359 423 336 1975 vill 319 333 331 338 150 67 502 381 460 353 Januari —3 —3 IX 345 346 338 347 160 97 520 386 453 323 Februari —2 . X 350 347 363 361 147 10 556 376 477 325 XI 352 351 364 353 122 130 544 360 478 323 | XI 367 353 332 327 116 141 465 309 541 321 å ‘) Index per arbetsdag. Kvartalö- Anm. 1 totalindexen per arbetsdag har variationerna i antalet arbetsdagar i månaden utrensats. I övriga serler (utom byggnadsverksamheten) MÅNADSINDEX PER ARBETSDAG med förändringstalen placorade har endast variationerna I totala antalet dagar I månaden upphävts, medan de arbetsfria dagarnas sänkande inverkan på produktionsvolymen fått kvarstå. De inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppindexens ursprungliga vikter. ” Preliminär siffra. " Korrlgerad siffr på de successiva tremånadsperlo dernas respektive mittmånad. eller serie. s Strejkpåverkad siffra. Fullständig tabell för samliga månader återges i regel var tredje månad.
vil vill IX