Den rastlösa placeraren

av Johan Hultkrantz Forum 2011-09, sida 14, 29.09.2011

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2011

DEBATT

Skicka din debattartikel till feedbackQforum fi. Vi publicerar även kortare texter.

Den rastlösa placeraren

X Från den 9 mars 2009 fram till den 6 april 2010, på bara 13 månader, steg börsen i Helsingfors med hela 115 procent. Under samma tidsperiod steg det globala aktieindexet MSCI World med 70 procent mätt i eurovaluta. Från 7 april 2010 fram till Valborg 2011 (också det 13 månader) steg Helsingforsbörsen med cirka 17 procent och det globala aktieindexet med 5 procent. Det innebär att Helsingforsbörsen steg med hela 150 procent på 26 månader och MSCI World med 80 procent.

Notera att under första veckan efter 9.3.2009 (9.3-16.3.2009) steg börsen i Helsingfors med 12 procent (en “normal årsavkastning”), första månaden med 20 procent samt första två månaderna med hela 55 procent! För de placerare som inte fanns med på aktiemarknaden under dessa två första månader är ”bara’ på plus 1015 procent sedan 9.5.2009 när detta skrivs i första halvan av september.

Här kommer vitill problemet med att hitta den rätta tidpunken” som i princip är helt omöjlig att finna. Naturligtvis vill man inte vara på aktiemarknaden med sina pengar när det går ned men samtidigt går det upp så snabbt på kort tid att det hela blir rätt svårt att ”tajma!

Vad hände sen? Helsingforsbörsen har sedan i början av maj backat med 25 procent men det globala indexet har ”bara” backat med 10 procent. Det innebär att en kund som satte in 100 euro på den finska marknaden imars 2009 har 180 euroidag, motsvarande har den som köpte det globala aktieindexetidag 160 euro. Ju större uppgång desto större fall precis som skolboken säger.

En vanlig kommentar är att Nokia påverkar Helsingforsindexet så mycket men faktum är att det nordiska indexet MSCI Nordic (Sverige, Finland, Danmark och Norge) har haft nästan en idendisk utveckling som Helsingforsbörsen de senaste nio åren! Branschslang för detta är

Debattartikeln har skrivits av Johan Hultkrantz som är placeringsmäklare i Helsingfors.

“Det kan tyckas vara rätt paradoxalt att samma fond och samma förvaltare har extremt missnöjda kunder eller extremt nöjda kunder ”indexslickare’; när två kurvor samspelar med varandra.

Jag arbetar varje dag med en mängd olika aktiefonder och trots att det kan röra sig om precis samma fond så finns det kunder som är mycket nöjda med förvaltningen om de kom in under slutet av år 2008 eller under första halvåret 2009. Kunder som kom in år 2010 och 2011 är (väldigt) missnöjda.

Det kan tyckas vara rätt paradoxalt att samma fond och samma förvaltare har extremt missnöjda kunder eller extremt nöjda kunder. Det handlar inte så mycket om förvaltareutan det handlar mer om man hade tur/skicklighet att köpa in sig när det var som allra mörkast och när media var som mest kritisk och varnande. Det många placerare (kunder) glömmer bort är att jämföra med fondens jämförelseindex.

Lugna finska kunder. När det var som värst på aktiemarknaden i somras, under juli och början av augusti befann jag mig på semester i Sverige. Det var en helt “otrolig mediaupplevelse’; radio, TV och tidningar bevakade detta börsfall (inte börskrasch) mycket intensivt. Media i Sverige är fantastiskt bra på att rycka med den stora massan, de lyckades till och med påverka mig, även om jag är ganska bra numera på att hantera mina placeringskänslor.

Via mitt företag har jag runt 200 kunder. Sju av dessa är bosatta i Sverige, jag har 40 finsktalande kunder i Finland och resten är finlandssvenskar. Det som är intressant att notera var att sex av mina sju kunder från Sverige hörde av sig till mig under sommaren och var oroliga. Ingen av mina finsktalande kunder hörde av sig och 5-10 av mina finlandssvenska kunder hörde av sig till mig. Min klara slutsats är att de placerare i Finland (och Sverige) som hänger med rikssvensk media dras med allt kraftigare i såväl uppgång so nedgång. De finländska fondbolag som har verksamhet både i Helsingfors och i Stockholm kan intyga hur mycket fler fondbyten det sker bland kunderna i Sverige än i Finland.

Vilken linje/skola är då bäst? Den aktiva skolan, att göra sig av med aktierelaterat eller den passiva skolan som säger till placeraren ”buy and hold” Problemet med den aktiva skolan är att du måste fatta två svåra beslut; 1) när och hur mycket du ska sälja samt 2) när och hur mycket du ska köpa tillbaka sen. Det finns stor risk att man säljer för sent (när det redan sjunkit mycket) och det finns stor risk att man köper tillbaka när det redan har kommit tillbaka en hel del. Ett exempel på detta är att Helsingforsbörsen under de sista 2-3 veckorna av augusti steg med över 10 procent, samtidigt som media målar allt natt svart …

Förmodligen är den bästa skolan regelbundet aktie(fond)sparande där du som sparare sprider risken med tiden. Ett viktigt tillägg som inte har uppmärksammats i Finland är att man kunde spara lite mer när kurserna har fallit och dra ned på sitt sparande eller ta en total paus från sitt sparande om/när kurserna har stigit med 100 —- 150 procent. På så sätt får du fler fondandelar och/eller aktier när det är tufft på aktiemarknaden samtidigt som du minskar risken att betala för mycket när marknaden kanske har stigit för mycket. m