Den socialistiska reklamen
av R E Forum 1976-09, sida 24, 26.05.1976
24
Den socialistiska reklamen
Det är en ganska vanlig uppfattning, att reklamen på allvar förekommer bara i västvärldens kapitalistiska marknadsekonomier — på gott och ont. Man är nog medveten om att reklam förekommer också i de socialistiska länderna, men de flesta har nog ansett den som oansenlig, någon sorts ”meddelande” eller Ilknande fjärran från västvärldens sprakande annonser och tv-reklamsnuttar.
Att den uppfattningen är fel, ger Mauno Rintakoskis nya bok MAINONTA SOSIALISTISISSA MAISSA belägg för.
Reklamen har ‘under de senaste åren tagit jättesteg framåt i socialistländerna, och förekommer numera där i en mycket stor utsträckning. Den skiljer sig : från reklamen i väst, men inte så mycket som man är benägen att tro. Reklamens betydelse i socialistländerna har ökat därför att utbudet på varor har ökat, och man har i stor utsträckning övergått från allmän reklam till märkesvarureklam. Ett typiskt exempel kan vi ta från Estland, där man i vintras kom ut på marknaden med en barnpulka av plast. Försäljningen gick till en början trögt, man sålde bara fyra pulkor per dag. Sedan satte man in en reklamkampanj av västerländskt snitt, både i tidningar och i tv. På en kort tid steg försäljningen till etthundra pulkor per dag. Reklamens teoretiska betydelse i socialistländerna finns utredd i V. V. Glazu:novas bok TORGOVAJA REKLAMA (den kommersiella reklamen). Enligt den har reklamen tre furidamentala uppgifter: den ekonomiska, den pedagogiska och den upplysande. Redan 1957 fastslogs vid ett seminarium i Prag följande uppgifter för reklamen — den skall styra efterfråga — den skall förstärka den tekniskvetenskapliga utvecklinge — den skall sporra till att förverkliga marknadsundersökningarnas och planekonomins målsättningar.
Utöver de ‘här något ideella målsättningarna fastslogs vid samma seminarium en rad mer jordnära målsättningar — reklamen skall öka företagens räntabilite — den skall främja en jämnare utbredning av försäljninge — rikta in efterfrågan på nya produkte — öka konsumenternas krav på högre standar — och så skall reklamen styra konsumtionsvanorna.
Reglerna som här har räknats upp kunde lika gärna vara plockade från någon amerikansk eller svensk handbok för reklam.
Boken innehåller en synnerligen noggrann genomgång av reklamen i varje socialistland för sig. Den är försedd med källhänvisningar för varje kapitel skilt. Boken är mycket exakt i sina uppgifter, och av allt att döma baserar den sig på ingående studier på ort och ställe. Den är tänkt sorh en kursbok, och de kraven fyller den mer än väl. Den är ganska ensam i sitt slag, och är säkert en god vägledare för den som är intresserad av de stora marknaderna i socialistländerna. Dessutom innehåller den ett helt kapitel med råd för de finländska företag som försöker komma in på de här marknaderna. Utöver den rena reklamen klargör boken i korthet hur marknaderna och ekonomierna fungerar i de olika socialistiska länderna. Skribenten är välkänd inom reklamvärlden och torde kunna sin sak. Av bokens illustrationer framgår, att reklamen i de socialistiska länderna rätt mycket liknar den reklam som vi till vardags har oss inpå livet. I en del fall, till exempel affischreklamen, kan man fråga sig om inte reklamen till exempel i Polen är långt effektivare än vad den är hos oss. (RE)
Mauno Rintakoski:. MAINONTA SOSIALISTISISSA MAISSA:
Nokia-koncernens omsättning år 1975 var 2.000,4 mmk och antalet anställda ca 16.000. Av de nya arbetsplatser, som skapats under 70-talet, är 6090 belägna inom Finlands utvecklingsområden.
FÖRSÄLJNING 1975
Finland 72,10 Export 27,40 1. SEv 49,4Y0 2. EEC 24,10 3. EFTA 13,40 4.USA ”Känada = 3,690 5. Uvriga 9,50
FÖRSÄLJNING ENLIGT INDUSTRIGRUPPER
RESULTATRÄKNINGENS HUVUDGRUPPE 1. material och förnödenheter — 49,290 2. övriga kostnader och intäkter 9,0 3. avskrivningar 1,30 4. räntor ITA 5. vinst 1,02 6. nettoinkomst : källskatt 23,7 7. lönebikostnader 5,34 8. skatter 0,80 9. löner 10. samhället
BRUTTOINVESTERINGAR 275 MMK