Deodorantspray en dubiös kulturprodukt?
av Kai Finell Forum 1975-17, sida 29-30, 29.10.1975
FORUM 17 : 7 29
Freonbruket i blickpunkten:
Deodorantspray kulturprodukt en dubiö + Beskäftiga artiklar i tidningspressen har antytt att vår tids sprayburksvurm blivit ett hot mot stratosfärens naturliga strålningskyddande ozonskikt. Storindustrins hejdlösa profitjakt på detta gebit borde därför stävjas. Ozonskiktet hindrar nämligen vissa ultravioletta solvåglängder att nå marken. Glesare ozonridå påstås medföra ökad risk för hudcancer och måhända ödesdigra klimatförändringar.
« Spekulationerna är emellertid teoretiska, utan stöd av reella forskningsresultat. Denna obestyrkta ozondestruktion anses lika hypotetiskt bero på omåttlig produktion av lättflyktiga kolfluorklorhaltiga ämnen, allmänt kallade freoner. USAs vetenskapsakademi och kemiindustriförbund har därför inlett en allsidig utforskning av hypotesernas eventuella värde. Till en kostnad av bortåt 20 Mmk i vårt mynt.
=” Freonerna har redan berörts i Forums spalter (nr 8/75, ”Låt kylan värma huset”). Här må likväl påminnas om att Freon egentligen är marknadsnamnet på en redan år 1930 laboratoriekomponerad och 1934 introducerad grupp lättflyktiga, varken giftiga eller eldfängda kemiska föreningar av grundämnena kol, fluor plus klor — eller brom. De har anmärkningsvärd termisk stabilitet och renhet samt låg ytspänning, viskositet. och kokpunkt. Likaså en betydande = värmeabsorbtionskapacitet och utpräglad ovillighet att ingå kemiska föreningar med andra ämnen.
Således värdefulla egenskaper som gör dem till goda köldmedier i såväl värmepumpsteknologi som vardaglig kylteknik. Inom denna numera oumbärliga industribransch har forna dars oangenäma och riskabla köldmedier ammoniak, svaveldioxid och metylklorid helt distanserats.
Utom i kylteknikens helt slutna system
Sprayburkarnas utdrivningsgas påstås vid omåttligt bruk kunna åstadkomma både meteorologiska och strålningsfaror för livet på jorden. Påståendet är långt- Hrån befunnet riktigt men analyseras som bäst på fullt allvar. En del spraymetoder är dock nästan oumbärliga, andra disputabla men deodorantspray är definitivt en kulturell lättja vI väl kan undvara. (Foto: fört. används freonerna dessutom generöst som utdrivningsmedel i sprayförpackningar av de mest olika slag. Också vid framställning av skumplastfyllning, eldsläckarskum och som ingrediens i ett flertal fluida poler- och putsmedel. I dylika tillämpningar stiger självfallet de lättflyktiga freonerna, efter slutfört värv, villigt ill väders. Med tiden lagrar de sig möjligen skiktvis i den högre atmosfären.
Numera när dessa ämnen redan tillverkas av mer än 20 kemiska storföretag runt om i världen — enbart i Europa 9 och i USA 6 stycken — har Du Pontkoncernens benämning ”Freon” allmänt accepterats som regelrätt term. Jämsides med fluorocarbons (eng) — (kanske fluorerade kolatomer eller kolfluorer på sv) eller rätt och slätt som typbeteckningar ”F” med åtföljande nummer. Exempelvis = ”F-11”, med kemiska formeln C CIsF respektive ”F-12” = C CloFa.
Vätelucka orosfaktor
Att drygt 40 år av omfattande markobservationer inte avslöjat några skadliga freonverkningar på vare sig flora eller fauna utesluter inte möjligheten av att det kan ligga ännu inte observerade miljöpåverkningar bakom de sensationella teoretiska ozonspekulationerna. En del freoner framställs visserligen behändigt ur billiga kolvätehaltiga ämnen så att de kvarblivna väteatomerna gynnar en naturlig molekylär splittring redan innan freonet når stratosfärhöjd. Det nu aktuella freonintresset är därför koncentrerat på fluorcarbonerna F-11 och F-12 som innehåller både kol och fluor — men inget väte. Dessa produkter anses så stabila att de med säkerhet inte destrueras på naturlig väg i atmosfärens låga skikt. Enligt den nu så uppmärksammade hypotesen sönderdeVänd 30
FORUM 17 » 7 las freonerna först högt upp i stratosfären, på 15—50 km höjd, under frigörande av kloratomer.
Kloren kan nämligen tänkas utlösa reaktioner. Som till exempel sönderspjälkning av ozonmolekyler genom katalytiska kedjereaktioner. Spår av kolfluormolekyler har verkligen påträffats i stratosfären men hittills har varken eventuella ozonreaktioner eller deras verkningar studerats där uppe. Nu kan ske finns motiv för en grundlig utforsk ning av ozonets hela stratosfäriska beteendemönster.
I en TV-intervju anmärkte emellertid professor James E Lovelock vid University of Reading i England helt nyligen, att han upptäckt flera andra stratosfäriska klorföreningar i betydligt större mängder än kolfluorer. Även om man måste acceptera tanken på att någonting farligt kan inträffa ifall obegränsade freonmängder tillåts lagra sig i stratosfären så är dagens fluorocarbonpanik, enligt Lovelock allt annat än berättigad. Först efter det att det nu inledda stratosfärutforskningsprogrammet slutförts kan några restriktiva åtgärder för freonproduktion och -bruk eventuellt bli aktuella.
I huvudsak går det ovannämnda forskningsprogrammet ut på e Kontinuerliga mätningar av livsdängd och halt av freon och andra ‘kolklorföreningar i atmosfärens låga skikt.
e Utveckling av eventuellt möjliga naturliga mekanismer för utplåning av luftens — klorhaltiga ämnen nära markytan.
e Registrering av kemiska reaktioner mellan freoner, fria kloratomer och andra reaktionsvilliga ämnen i atmosfären.
oe Lokalisering och mätning av så många :kemiskt stabila klorhaltiga ämnen som möjligt, i både tropooch stratosfären.
e Utveckling av analytiska och experimentella — observationsmetoder för kvantitativ bestämning av kloroxidradikaler som krävs för att bekräfta eller underkänna teorin om existerande stratosfärisk ozondestruktion.
e Studium av eventuellt förekommande reaktioner mellan klorföreningar och positiva eller negativa joner i atmosfärens olika skikt.
Särskilt den sistnämnda punkten är av vikt för utarbetande av motåtgärder för att absorbera freonerna innan de överhuvudtaget når stratosfärens ozonskikt.
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos Finlands Bank
Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter Växlar Lån oo… Krediter i utländsk valuta . Betalningsförmedling en Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar I utländsk valut Övriga omsättningstillgångar Investeringstillgångar Masskuldebrevslån Aktier och andelar Fastigheter och fasti, Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andela Övriga anläggningstillgångar och utgifter me lång verkningstid Skatter …csssssoocses es Löner och sociala utgifter Övriga utgifter
För Direktionen
F. Pettersso mk 2 282 963 683,03
Månadsbalans den 30 september 1975 Passiva
Främmande kapital Inhemska skulder 9 a eckräkningar 164 721 199,53 3 Fa öra Depositioner . 1093 482 882,07 142 601 440,45 Depositioner i utländsk vi 85 523 822,74 294 125 007.71 Skulder till Finlands Bank 210 145 052,23 1099 650 520,67 Skulder till andra banker 94 836 386,96 223 374 013,12 Skulder till staten …. 1 447 281,02 AR | a Kr BR vi a skulder É 10 346 902,78 utan ska sla 4 — utländsk valuta 229 139 207,04 5 081 369,20 oI mark . ooo. 13 793 501,70 " Räntor och övriga inkomster 101 912 299,61 2 880 864,91 Kreditförlustreserveringar 41-112 209,15 28914 408,30 | Peet kapital 123 192— Aktiekapital 84 000 000,— ” Bearionder . 109 800 000,— 74 eutjämnings: 1614 210,71 2230 059106 Vinst fråm tidigare år 1081 503,03 3 425 153,43 8 029 417,45 159 984 645,07 8 485 280,81 4 097 052,87 3 510 001,56 43 396 038,20 14 992 206,62
Ansvarsförbindelser
Göran Roos Kalervo Salo
För Förvaltningsrådet
Problemställningen är likväl så invecklad att man inte utan vidare kan utpeka sprayburkarnas och putsmedlens deserterande freoner som bovar i ett kanske inte alls existerande dramatiskt miljöhot.
Professor Lovelock påstår också att mycket av i atmosfären konstaterad koltetraklorid och metylklorid alstras på helt naturlig väg. Vulkaniska eruptioners höjning av stratosfärens klorhalt är ett länge känt faktum. Ursprunget har här ofta spårats till små partiklar av natriumklorid burna av ånga från upphettat havsskum.
Redan den omständigheten att luften innehåller påtagliga mängder naturliga klorföreningar tyder på att jordklotets ozongardin med framgång motstått olika slags destruktiva processer under minst eå miljard år.
Att deodorantspray är en dubiös kulturprodukt som mänskligheten väl kan undvara — även om sådan lättjefull hygienmani vore harmlös — håller man däremot gärna med om. Freonerna är alltför nyttiga produkter för att slösas bort på flegmatisk komfort. Medges dock att gränsen mellan nyttiga och tveklöst umbärliga sprayburkar är vag och disputabel.
(Kai Finell) C mk 2 282 963 683,0 « mk 1282 963 683,03
Jorma Paavolainen