Depressions medicin kan förbättra synen
av Heidi Backas Forum 2008-06, sida 40, 16.06.2008
Taggar: Personer: Eero Castrén Teman: vetenskap
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
VETENSKAP
NR 6 2008
HEIDI BACKAS TEXT Nya finländsk-italienska forskningsrön visar att depressionsmedicin kan ge tillbaka synen på ena ögat hos råttor. Resultaten tyder på att medicin ikombination med rehabilitering hjälper hjärnan att förändras. Detta kan på sikt ge ledtrådar om de hittills inte helt kända mekanismerna som ligger bakom depressionsläkemedlen. studien behandlades vuxna råttor med fluoxetin, en depressionsmedicin som säljs under namnen Prozac eller Fontex. Råttornas ena öga hade varit övertäckt från födseln, för att förhindra att nervförbindelserna i visuella hjärnbarken skulle utvecklas normalt. Om ena ögat är slutet under den kritiska period då synen utvecklas omorganiseras hjärncellerna så att det andra ögat tar över. Efter det får råttan inte tillbaka synen på det slutna ögat, även om det senare öppnas. Men då råttorna behandlades med fluoxetin kunde synen i det svagare ögat förbättras. En Jepressionsmedicn k bart medicin räckte dock inte, för att få resultat krävdes också rehabilitering. Det gjorde man genom att täcka över det starkare ögat, så att det svagare ögat tvingades öva upp synen.
Det här är ett första bevis på att plasticiteten, formbarheten, kan öppnas upp igen hos vuxna med hjälp av en medicin”, säger professor EERO CASTRÉN Vid HELSINGFORS UNIVERSITETS center för neurovetenskap.
Castrén deltog tillsammans med italienare iforskargruppen vars studie publicerades i sctENCE i april. Forskningen baserades på Castréns tanke om att mekanismen bakom depressionsmedicinerna kan vara att de gör hjärnan formbar igen, vilket underlättar att nervförbindelser förnyas.
Hjälp efter hjärnblödning? Forskningsresultaten tyder på att depressionsmedicinernas effekt
HJÄRNAN ÄR FORMBAR.
Professor Eero Castréns forskning visar att depressionsmediciner har effekt också på andra områden i hjärnan - åtminstone hos råttor.
n förbättra syne baserar sig på nervtillväxtfaktorn BNDF (brain derived neurotrophic factor), ett protein med effekter på nervcellers överlevnad och växt.
”Det är möjligt att man med depressionsmedicin kan öppna plasticiteten också i andra hjärnområden. Men man ska komma ihåg att ökad plasticitet bara är ett hjälpmedel irehabiliteringen’, säger Castrén.
Forskarnas följande steg blir att undersöka om också människor kan återfå synen i ett sämre öga med hjälp av depressionsmediciner. Depressionsmedicin kunde på sikt även utnyttjas för att effektivera rehabiliteringen efter en hjärnblödning. Hjärnblödningen leder till att nervceller dör, och i rehabiliteringen strävar man efter att nya områden i hjärnan ska ta över funktionerna i de skadade hjärnområdena. Ökad formbarhet skulle underlätta denna omorganisering.
3 = 2 3 3