”Det Åland vi aldrig mött”
av I. E. Forum 1974-06, sida 32, 03.04.1974
världens piptobak
Finns i 16 olika smaktyper. Här är de tre populäraste.
NIZZ 32
Industri-Hypoteksbanken i Finland A År 1973 präglades den = internationella valuta- och kapitalmarknaden av en ständig osäkerhet och exceptionell stramhet, vilket ledde till att banken inte under årets lopp emitterade ett utländskt obligationslån. Då den inhemska penningmarkVD Raimo llasktivi = naden samtidigt väsentligt tillstramades var bankens verksamhetsförutsättningar mer begränsade än året förut. På den inhemska marknaden emitterades likväl två obligationslån till ett sammanlagt belopp av 92 milj mark, samt debenturer för 10 milj mark. Bankens kreditgivning var dessutom delvis täckt genom försäljning av den outnyttjade delen av ett 100 milj marks obligationslån från föregående år samt genom tillgång av egna medel. Försäljningen av ovannämnda obligationsemissioner var tillfredsställande, men det oaktat steg slutsumman av banken balansomslutning bara med 3,4 procent från föregående år. Den tämligen svaga tillväxten berodde delvis på att tidigare upptagna lån amorterades med 105,2 milj mark. Det är ju typiskt för en hypoteksbank, att tillväxten avstannar eller rent av går tillbaka ifall nyemissionerna understiger amorteringarnas totalbelopp.
Oberoende av ovanrelaterade omständigheter utvecklades bankens räntabilitet på ett tillfredsställande sätt; reserveringarna för kreditförluster ökades med 3 milj mark, 0,2 milj mark överfördes till reservfonden och i dividend utbelades 1,8 milj mark eller 8 procent.
Bankens långivning fördelade sig på de olika näringsgrenarna i stort sett i samma proportioner som året förut, De största kredittagargrupperna var fortsättningsvis skogsindustrin med 38 procent, maskin-, metalloch kommunikationsmedelsindustrin med 15 procent, kommunerna med 14 procent samt livsmedelsindustrin med 8,5 procent.
Banken är alltjämt den största hypoteksbanken i landet och står på sjunde plats bland alla bankinrättningar.
”Det Åland vi aldrig mött + Av de drygt 955 000 svenskar som senaste år besökte Åland räknar man att bara omkring 5 000 såg annat än örikets huvudstad. Hur många av de ca 200 000 som från ”fastlandet” reste till Åland begav sig utanför Mariehamn? Hur mycket vet vi i Finland om förhållandena på dessa över 6 400 öar e Den utställning ”Åland — örike, vattenland”, som under mottot ”Det Åland du aldrig mött” nyligen öppnades i Historiska Museet i Stockholm skall visa svenskarna och från sommarens början ålänningarna själva var Åland är. Sedan kommer utställningen till Helsingfors, varefter den går till Åbo, Oslo, Reykjavik och Thorshavn.
På ett trettiotal rörliga dubbelskärmar visas landskapet från forntid till nutid — kulturellt, ekonomiskt, politiskt.
Att öriket är en sjöfartsnation vet alla, men för många är det en överraskning att Åland har Finlands största rederi — Rederiaktiebolaget Sally — och satt det sammanlagda tonnaget 600 000 dwt motsvarar över hälfte av hela landets tonnage. Sedd i relation till befolkningens storlek är Ålands handelsflotta den största i Norden och en av de största i världen, påpekar Olov Isaksson i utställningskatalogen.
Fisket gav ännu i början av seklet drygt 10 2/0 av befolkningen dess bärning, me nu minskat i betydelse så att fångstens värde är lika stort som det åländska skogsbrukets avkastning. Bara ca 27/9 av den yrkesverksamma befolkningen är nu yrkesfiskare. Produktiv skog täcker omkring en tredjedel av landarealen och är därmed en av landskapets viktigaste tillgångar. Bönderna äger själva nästan all skog och stora ansträngningar görs nu för att öka skogsbrukets lönsamhet — möjligheter finns för både ökad trävaruexport och förädling.
De rika jordarna ger välkända produkter som gurka och lök, men mindre känt är att Åland har Finlands endå chipsfabrik, baserad helt på åländsk råvara. Kontraktodlingen sker i stor skala med höggradig mekanisering och en del skördesiffror hör till de högsta i Norden.
Den nyaste, kanske största och säkert promlemrikaste näringen är idag dock turismen. Den är intimt knuten till sjöfarten eftersom två av de stora färjrederierna är hemma i Mariehamn och båtvarornas lockelse är lika stor som oxfiléernas. Att turismen också skapar problem för en så liten befolkning i en så ömtålig natur som den åländska har alla klart för sig. (I E) 0
Forum 6/74