Det återförenade Tyskland: Investeringsuppgången börjar i tidigare DDR

av P-E Paul Forum 1990-16, sida 24-25, 25.10.1990

Taggar: Orter: Tyskland Teman: ekonomi

Östtyskar utanför västtyska Commerzbanks branschkontor som öppnade i Halle i juli lagom till valutaunionen.

Det återförenade Tyskland:

Investeringsuppgången börjar i tidigare DDR

Text: P-E Pau tember har redan satt fart på in vesteringsverksamheten i det tidigare DDR. Samtidigt kan också de första tecknen iakttas att konjunkturen svänger uppåt, även om arbetslösheten ökar våldsamt under en övergångstid.

Valuta-, ekonomiska och sociala unionen mellan de båda tyska staterna, som trädde i kraft den 1 juli i år, lyckades utmärkt, och skapade en god bas för återföreningen. Efter den 1 juli blev det inte någon köprusch i DDR och inte heller någon inflatorisk utveckling. Tvärtom ökade sparandet efter omväxlingen av DDR-mark till DEM.

Investeringarna från väst förblev dock relativt anspråkslösa. Orsaken var framför allt osäkerhet i fråga om äganderätten till jord och byggnader. Fock med återföreningen har denna osäkerhet fallit bort. Enligt återföreningsfördraget skall den förstatliga egendomen privatiseras. Sådana anläggningar, byggnader och annan fast egendom som det lönar sig att modernisera och som alltså förblir i produk I återförening den 3 sep 2 tion. återlämnas inte till de tidigare ägarna. De får i stället ersättningar i pengar.

DDR rationaliserar

Enligt tyska riksbankens. Bundesbanks, beräkningar som har presenterats av bankens direktionsmedlem Gaddum, är situationen tillfredsställande i fråga om cirka 60 procent av företagen inom det tidigare DDR. Dessa satte igång rationaliseringarna genast efter valutaunionens införande och har nu en tillfredsställande orderstock. De har anpassat sig till kraven om punktliga leveranser, högre kvalitet och kan leverera sina produkter till marknadspriser.

Treuhandsanstalt, det statliga förtroendeorganet, som förvaltar de statliga företagen inom det tidigare DDR. har fram till återföreningen inte visat större intresse att sälja ut företag. Det har nämligen varit praktiskt taget omöjligt att göra upp några realistiska förmögenhetsbalanser. Också här förändras läget efter återföreningen. Man kan därför vänta sig en stark investeringsrush i de livskraftiga företa gen inom det tidigare DDR. En hel rad västtyska storföretag har också redan nu satt igång sina investeringsprogram i öst. Totalt rör det sig om många miljarder DEM varom mera längre fram.

De företag som inte är livsdugliga får gå i konkurs och upphör med sin verksamhet. Det gäller ungefär 40 procent av alla industriföretag. En veritabel konkurs- och likvidationsvåg kommer därför att gå över det tidigare DDR. Också de livsdugliga företagen fortsäter rationaliseringarna. Totalt beräknas antalet arbetslösa därför stiga till toppsiffran 2,5 miljoner. motsvarande en arbetslöshetskvot om drygt 20 procent inom en överskådlig framtid. Härav skall enligt planerna 1.4 miljoner omskolas och återställas inom servicesektorn som nu skall byggas upp från praktiskt taget noll. Resten skall likaså omskolas för byggnadsverksamhet, industri och kommunikationer.

Slutligen kommer givetvis också en del att pensioneras. En viss arbetslöshet kommer också att kvarstå. liksom i alla västländer.

Miljön problematisk

Några branscher kommer helt och hållet att upphöra i det tidigare DDR. Det gäller bl a hela kärnkraftsbran schen och hela läkemedelsindustrin. Den kemiska industrin försvinner också till största delen. Orsaken är att miljöförstörelsen är så enorm inom dessa industriområden och tomter att de inte kan saneras inom en överskådlig framtid utan måste avspärras och tillsvidare lämnas därhän.

Väst vill investera

För att sedan gå över till de positiva utsikterna för den ekonomiska utvecklingen inom det tidigare DDR. kan konstateras att investeringsintresset från väst är mycket stort.

Antalet joint-ventures uppgick till 2 800 den I oktober med en sammanlagd årsomsättning om 20 miljarder DEM. Största delen har bildats efter den 1 juli. Under den allra sista tiden inför återföreningen har inte mindre än 167 000 ansökningar om rätt att driva näring inom det tidigare DD 16/1990 FORUM inlämnats till myndigheterna. Antalet nygrundade företag uppgick till 27 000 med tillsammans 115 000 nya arbetsplatser i början av oktober. Det gäller alltså huvudsakligen småföretag. Beträffande storföretag gäller nyinvesteringarna framför allt maskinbyggnad, elektro- och elektronikbranscherna samt bilindustrin. Inom dessa branscher är kapaciteten fullt utnyttjad i Västtyskland och för att bättre tillfredsställa exportefterfrågan investeras nu i dessa branscher i det tidigare DDR så snabbt som möjligt. Där inns också kunnig arbetskraft. vars öner än så länge är lägre än i västra Tyskland.

Praktiskt taget alla storföretag i fd Västtyskland har färdiga investeringsplaner för produktionen i öst, tex Mannesmann, Deutsche Babcock, MAN, KHD, Linde, Siemens, ABB,

Opel har östplaner.

Det innebär å andra sidan att t ex Finland rimligtvis inte kan räkna med ökade gasleveranser från Sovjetunionen. Hela nätet av bensinstationer skall också förnyas och utvidgas av Aral som hör till Veba-koncernen.

Västtyska — handelsorganisationen Spar Handels AG investerar 450 miljoner DEM i ett nytt detaljhandelsnät i tidigare DDR. Varuhuskoncernerna Karstadt, Kaufhof och Horten planerar också omfattande investeringar i tidigare DDR. Mammutförlagen Springer, Bauer, Burda och Gruner & Jahr har praktiskt taget delat upp hela massmediamarknaden mellan sig. Det kommer att göra betydande investeringar i ny media-teknik i det tidigare DDR.

De västtyska storbankerna har fortsatt att bygga ut sina organisationer och övertagit den tidigare östtyska statsbankens filialnät. Inom försäkringsbranschen har Allianz-Gruppen köpt upp det statliga försäkringssystemet för endast 270 miljoner DEM.

Stora siffror

Sedan september har 68 procent av alla västtyska industriföretag, 54 procent av alla byggnadsföretag och 41 procent av alla handelsföretag inlett aktiv verksamhet i det tidigare DDR

Bosch, Volkswagen, Opel. MercedesBenz wm fl.

Siemens arbetar nu på ett fyrtiotal olika projekt i det tidigare DDR och investerar 1 miljard DEM. ABB grundar omkring 20 olika joint ventures. Bosch bygger en ny fabrik för 2 500 anställda.

Volkswagen skall bygga bilar i Zwickau och Chemmitz. Opel och BMW grundar båda fabriker i Eisenach, Mercedes-Benz skall bygga lastvagnar i Ludwigsfelde. Volkswagens investeringar går på 5 miljarder DEM för fabriker som 1994 kommer att verka 250 000 Golf-modeller. MercedesBenz investeringsprogram balanserar på 3 miljarder DEM.

Gasledning från öst

De tre ledande västtyska elkoncernerna Preussen Elektra, Baverwerk och RWE Energie har övertagit elproduktionen och distributionen i tidigare DDR. De investerar omedelbart 1,9 miljarder DEM i nya miljövänliga anläggningar. och inte mindre än 30 miljarder DEM under de närmaste åren. Ruhrgas skall förnya naturgasnätet och från Sovjetunionen skall en ny gasledning ledas till Tyskland under de närmaste året. Tysklands energibehov i det tidigare DDR kommer att öka kraftigt, och här blir leveranserna från Sovjetunionen betydelsefulla.

PORUN, 16/199 genom konkreta leveranser och olika ekonomiska prestationer och engagemang. Man låter sannerligen inte gräset gro under fötterna.

Västtyskarna är givetvis överlägset mest aktiva när det gäller att investera inom det tidigare DDR. Japanerna visar också stor aktivitet, och sedan kommer småningom andra västliga industriländer,

Hur stora de totala utländska investeringarna är i det tidigare DDR kan inte sägas — alltså de västtyska investeringarna frånräknat. I alla fall var de utländska investeringarna inom de båda tyska staterna i juli rekordhöga eller 7.7 miljarder DEM. Sannolikt gällde en betydande del av detta kapitalinflöde potentiella investeringar i DDR. LJ

Konjunktur…

fortsättning från sid 2 bostäder, och antalet ökar. En sådan pessimism delas av nästan hälften av skogsindustriföretagen. Däremot verkar metall och livsmedelsindustrin samt den kemiska industrin förvänta sig öka produktionen ännu under slutet av detta år, varefter det skulle gå nedåt.

Motsvarande trender kommer fram i granskningen av beställningarna. Skogsindustrin har klart mindre beställningar än normalt. medan den kemiska industrin verkar ha det bästa läget.

Det finns många som frågar sig hur stor vikt man skall lägga vid barometerundersökningar som dessa, genom att de baserar sig på subjektiva uppfattningar hos företagen, eller närmare bestämt deras ledningar. Speciellt nu inför en nedgångsperiod höjs röster om att industrins prognos är medvetet negativ. Detta föranledde Industrins Centralförbunds VD Timo Relander att utdela en liten utvärderande kommentar om deras barometer åt pressen i samband med att den publicerades.

Då det gäller det mest citerade resultatet av barometern, nämligen hur företagen ser på konjunkturutsikterna i framtiden, görs det ju aldrig heller gällande att de skulle vara annat än subjektiva uppfattningar. Det finns säkert en sanning i att det finns ett visst ”industri-intresse” att skapa en kriskänsla, varför siffran 60 procent inte kanske som absolut tal skall tas så allvarligt… Det intressanta med den är hur den förändrats jämfört med tidigare. och då är det helt klart att den är dramatisk. genom att den inte på tjugo år varit så låg. Genom att ICF har gjort sin undersökning regelbundet sedan 1966, har man dessutom idag en rätt lång tidsserie att jämföra (SYKL:s tidsserie går tillbaka till 1985, åtminstone den som nu publiceras).

Som mer kontroversiella skulle jag kanske se en del av de slutsatser som ibland dras om produktionsvolymerna, beställningarna, exporten och lagren. Saldotalen, vilka som sagt visar skillnaden mellan svar som säger att det ökat och minskat, är inte alls direkt jämförbara med procentuella eller absoluta förändringar, vilket man ibland i endel tolkningar får intrycket att de skulle vara. T ex en situation då 70 procent av företagen säger att deras produktion ökat, 20 procent säger att den minskat och 10 säger att den ökat ger ett saldotal —10, men inget alls om vad det exakt är.

Men om man håller i minnet att de inte är absoluta tal utan visar enbart en trend, har barometersiffrorna fördelar. Den främsta är kanske snabbheten, genom att de är bedömningar som görs i ”realtid”. inte några månader senare i form av produktionsstatistik. Därmed kan de ge en bild av en trend eller förutspå vart man går långt före den absoluta statistiken ens antyder det.

Att krisförväntningar denna gång inte är tagna ur luften får stöd av de korrigeringar nedåt i sina prognoser som t ex finansministeriet och Pellervos ekonomiska forskningsinstitut gjort. MA 25