Det bästa system vi känner till
av Lars-Erik Möller Forum 2008-11, sida 33, 27.11.2008
Taggar: Teman: finanskris
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 28088
Lars-Erik Öller är professor emeritus vid Stockholms universitet.
Det går inte att undvika kriser i ekonomin. Och efter en kris ka systemet resa sig starkare än förut.
Det bästa system vi känner till
Det går inte att skriva denna spalt utan att man kommer in på finanskrisen. Men finns det numera något vettigt att säga om den som inte redan sagts - för att inte säga ältats? Vi har fått höra om hur kongressen i USA för några år sedan röstade igenom en lag som skulle ge de fattiga rätt till bättte bostäder och att både McCain och Obama röstade för. Och i synnerhet om hur det sedan gick när man bakade in skulder utan säkerhet i helt ogenomskinliga värdepapper, garanterade av betrodda finansbolag. Och om hur räntan alltför länge låg alltför lågt samtidigt som Kina såg till att den amerikanska likviditeten svämmade över.
Så nådde vi till slut ett stadium då politiker världen över fick hoppa in och ställa upp med garantisummor i en storleksordning som helt överstiger vanliga mänskors fattningsförmåga.
Det har sagts att beloppen skulle tas av fattiga skattebetalare och skänkas till finansspekulanterna för att täcka deras skulder. Nonsens! Inga pengar skänks till någon. De statliga garantierna ges för att rädda kreditinstitut från konkurs och för att skydda småspararnas depositioner.
Aktörerna på finansmarknaden ska våga handla med varandra utan att behöva frukta att bli sittande med Svarte Petter och så att räntan kan sänkas för vanliga låntagare. I gengäld vill staten ha insyn i företagens verksamhet med möjlighet att även ingripa. Men detta bara ifall garantierna aktiveras. Det staten kan få lägga ut blir skuld som senare indrivs med ränta när det igen blir bättre tider. Ja, allt det där känner de till som var medi början av 1990-tale kraftig och ihållande
Det tar ungefär ett halvår mellan e har redan skett, Vad annat kunde man vänta sig? Har företagen svårt att få lån till en vettig ränta ja då tvingas de att dra in någonstans. När dessutom konsumenterna blir oroliga sjunker deras efterfrågan, i synnerhet på sällanköpsvaror. Det har vi också sett. Det tar ungefär ett halvår mellan en kraftig och ihållande börsnedgång och en recessionirealekonomin. Svenska Konjunkturinstitutets vändpunktsindikator visade i oktober att sannolikt minst ett halvår med sjunkande industriproduktion är att vänta.
Det vi ännu när detta skrivs har sluppit att se är en mängd konkurser, Statsmakterna har bara garanterat finanshusens fortbestånd, inte enskilda företags. Recessionen brukar upptäcka sådant som revisorn missat. Stora företag som köpt upp andra på kredit kan ligga risigt till. En konkursvåg skulle betyda kraftigt ökad arbetslöshet, med ytterligare försämring av efterfrågan och belastning på statsfinanserna, som då kan vara ansträngda av garantierna till finanssektorn.
I det läget kan ropen på mer regleringar och offentlig styrning bli allt starkare. Men man lägger då lätt lök på laxen. Det är just den större konkurrensen, mindre regleringar och mindre statsstyrning tillsammans med friare utrikeshandel som gett oss den fenomenala globala välståndsökning vi sett under två decennier. Med diverse avbräck, jovisst, men som The Economist nyligen skrev: kapitalismen är det bästa system vi känner till.
Kriser kommer vi alltid att få, men systemet kan korrigera sig och resa sig starkare än förut. Jämför gärna med de alternativ som saluförts! Nationalekonomen Joseph Schumpeter talade om ”skapande förstörel iFinland. - o se”. Det är inte mer reglering som beDet som kanske inte har be- börsne dgång och hövs, bara bättre, Och visst kan polirörts lika mycket är vad som : : tiker göra modiga och förnuftiga behåller på att hända med real- en rece ssion 1 slut. Tänk om vi nu dessutom hade ekonomin. En avmattning realekonomin. suttit med en skvalpvaluta! m