Det lilla extra språnget till Norge

av I J Forum 1976-12, sida 07, 25.08.1976

FORUM 12 : 76

Det lilla extra språnget till Norg ”NORRMÄNNEN ÄR VANA att leva som torpare-och bocka för herrarna” sade den norska professorn Kåre Rodahl nyligen i en intervju i Helsingfors.” Men nu är det plötsligt vi själva som är herrskapsfolk som andra fjäskar för”. Professorn slog huvudet på spiken. .

När den första häpnaden lagt sig över att få en ny potentiell oljestormakt i Nordeuropa, började anbuden flöda — köp av oss, låna av oss, samarbeta med oss — och ”de blåögda araberna” hade all användning för sitt sunda förnuft och kalla huvud för att inte låta sig ryckas med i en flodvåg av alltför snabbt växande på framtidens bekostnad.

FÖR FINLAND har Norge också frånsett detta alltid varit, eller borde ha varit en aktuell handelspartner. Vi talar om Norden som hemmamarknad, trots att det ibland verkar som om vi närmast menade Sverige. Det lilla extra språnget till Norge har av någon anledning förefallit längre än det är. Mellan våra länder finns visserligen inte samma historiska band som tex mellan Sverige och Finland. Men finländarna åtnjuter en icke föraktlig goodwill hos norrmännen. De gillar oss. Men de köper inte av oss. Siffrorna från den norsk-finska handeln visar både på sånt som är bra och sånt som är mindre bra.

NORGE HAR MARSCHERAT UPP till får femte största exportmarknad, efter de fyra stora, Sverige, Sovjet, Storbritannien och Västtyskland. 1975 översteg vår export dit, liksom den norska till oss, första gången en miljard norska kronor. Vår export ökade helt spektakulärt med hela 64 procent! Det är dock förhastat att slå sig för bröstet: året innan ökade norrmännens export till oss med 57 procent. Och då minskade vår export dit med 3 procent,

Fluktuationerna beror framför allt på de stora objekt som dominerar i vår export till Norge: oljeriggar, pappersmaskiner och framför allt fartyg. Leveranstidpunkterna får exportsiffrorna att kasta. Senaste år stod verkstads- och varvsindustrin för 43 procent av vår hela export till Norge. Också denna siffra ser emellertid genast mindre bra ut om man betänker att av Norges hela import av maskiner och apparater år 1975 var Finlands andel endast.3.procent.

VÅR EXPORT ÄR ALLTSÅ ENSIDIG, och konsumtionsvarusidan saknas praktiskt taget helt.

Av Norges hela import av textil- och kontektionsvaror senaste år kom endast 8 procent från Finland, medan vi hade 15 procent av den svenska importen. Då ha vi trots allt ökat sedan 1970 då vi stod för endast 3.7 procent av norsk teko-import.

Vår möbelindustri är i en jämmerlig grop. Vi exporterade 1975 möbler till Norge för 8,5 miljoner mark, medan Sverige fick in möbler för 160 miljoner och Danmark för 60 miljoner mark!

I dag öppnas i Oslo en finländsk inredningsutställning, Finterior, riktad främst till detaljhandel och importörer. Cirka 50 företag ställer upp, av dem hälften från möbelbranschen.

DET SKA ALLTSÅ BÖRJA RÖRA PÅ SIG på den norska marknaden. Antalet planerade finländska framstötar i Norge under år 1977 är ganska stort. Men genomslagskraften av tills vidare rätt vagt klingande åtgärder av typen ”utgivning av broschyrer”, ”information till pressen” osv, kan diskuteras. Mera ska förmodligen till för att verkliga resultat ska nås.

Varför inte ta fasta på det nu så aktuelle samarbetet på Nordkalotten? Nordnorge är ett i stort sett jungfruligt område. Viexpo i Jakobstad har varit föregångare med en. utställning i Tromsö, som väckte stor uppmärksamhet, framför allt därför att detta område inte är bortskämt med att stå i centrum fö exportörers uppmärksamhet. En annan liknande ut- ställning planeras nästa år. Det är bra.

Norge erbjuder också en intressant marknad för mindre producenter. Genom att där inte finns ett lika utvecklat kooperativt system som t ex i Finland eller Sverige, så innebär försäljning till detaljhandeln i stor utsträckning att man bearbetar enskilda köpare. Det kunde vara en bra skola för många finländska småexportörer.

Den tyngdpunkt i vår utrikeshandelspropaganda som planeras i Norge för nästa år är välkommen; De enskilda ansträngningarna kunde gärna stödas av en välorganiserad drive som når alla samhällslager.

NYA VÄGAR kan också prövas för att stöda exportansträngningarna. Hur vore det att grunda en norskfinländsk handelskammare? Det. finns ju redan en motsvarande finsk-svensk, tysk-finsk, finsk-polsk osv. En handelskammare kunde ge ett värdefullt praktiskt stöd åt den norsk-finska gemensamma handeln, i båda riktningarna. Eftersom vi traditionellt har ett överskott i handeln med Norge vore en ökad norsk insats riktad mot Finland också välkommen. Vi ska hoppas att det inte är symptomatiskt att Norge inte har någon handels attaché i Finland — bara en militärattaché! I.J. 0 legaren.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."