Det lönar sig att satsa på Svenskfinland som marknad
av Henrik Calonius Forum 1980-15, sida 32-34, 08.10.1980
N
Det lönar sig att satsa på Svenskfinland som marknad ’ 33 Svenskfinland, det vill säga de tvåspråkiga områdena av Finland, har en mycket större betydelse som marknad än man i allmänhet föreställer sig.7 Åboland och Åland
Geografiskt är svenskbygderna i sydvästra Finland en spridd marknad. Befolkningen uppgår emellertid till över 200 000 personer av vilka dock över tre fjärdedelar bor i Åbo där det svenska inslaget är obetydligt. Av den åboländska och åländska marknaden som enligt detaljhandelsförsäljningen var värd 2,4 miljarder, stod Åbo för 80 procent eller 1.9 miljarder år 1976. Åbos andel av de totala skattörena överstiger till och med denna procentsats.
De två övriga städerna är nästan lika stora till invånartalet. Ändå var Mariehamns detaljhandelsför iljning två och en halv gång så stor som Pargas. Åtminstone delvis beror detta på turisterna, som tillför Mariehamn köpkraft.
Det kanske mest iögonenfallande med den åboländska och åländska landsbygden är att den är uppbruten i många delar. Det finns hela tjugotre kommuner med en sammanlagd befolkning på 27 000. Som marknader represenlerar var och en kommun inte mera än cirka 8 Mmk eller ungefär vad en större självbetjäningsbutik säljer. Att butiksantalet ändå var så stort som 179 sammanlagt beror naturligtvis främst på de geografiska förhållandena i skär Detaljhandelns Invånare Antal Skattören arbetsställen 3. 12. 1978 skaHören per invånare, 1976, antal 1979, 1979 miljoner
Betaljhandelns omsättning 1976, miljone 165 000 Mariehamn 10 000 Pargas 11 000
Städerna, totalt 185 000 Tjugotre lands kommuner, totalt 27 00 Åboland och Åland | totalt 18 400
Tabell 3. Detaljhandeln, befolkningen och skattöremängden i Åboland och på Åland. (Avrundade tal.)
Den image man i allmänhet har av Svenskfinland är idyllisk. Det är en bild med pittoreska stugor och trånga gränder på Barkens udde i Ekenäs, med Postbacken i Illby, med fiskelägena i Åboland, med Kastelholm och Bomarsund, och med lummiga träd vid esplanaderna i Vasa.
Man kan också frammana en annan bild av Svenskfinland, vilket är avsikten med denna artikel. Det är en bild av ett ekonomiskt betydelsfullt Svenskfinland, som det väl lönar sig att satsa på.
ifråga om invånarantal, detaljhandels Det är en del av Finland, som det mången gång kan vara värt att behandla annorlunda, därför att den i språkligt och även i viss utsträckning i kulturellt avseende skiljer sig från andra delar av landet.
Svenskfinland, det vill säga de tvåspråkiga områdena av Finland, har en betydligt större betydelse som marknad än man i allmänhet föreställer sig. Här bor 1,3 miljoner människor eller över tjugusju procent av landets befolkning. Denna marknad var värd tretton miljarder år 1976 mätt med detaljhandelns försäljning.
Per person blev det ungefär tiotuse man på basen av invånarantalet skulle ha förväntat sig. Ännu mera iögonenfallande är uppgifterna om skattöremängden, som finns i tabell I. Antalet skattören uppgick till tjugonio miljarder 1979, vilket är nästan exakt en tredjedel mera än det ”borde” vara om man utgår från befolkningstalet. Samma skillnad återfinns, då man analyserar skattörena per invånare. Riksmedeltalet uppgick till 16 600 medan medeltalet för hela Svenskfinland var 22 200 skattören per invånare.
Svenskfinland är naturligtvis inte ett enhetligt område. Det finns stora skillnader mellan de olika delarna av det vi kallar Svenskfinland, mellan dess städe och landskommuner och mellan enskilda städer och kommuner.
Nyland är rikast
Män med skattöreantalet är det tvåspråkiga Nyland, till vilket här även Pyttis hänförs, i medeltal rikast. Skattöretalet per invånare, 24 300, överstiger med nästan femtio procent riksmedeltalet. Också som marknad är Nyland mycket betydelsefullt. Invånarantalet uppgår till nitton procent och detaljhandelsförsäljningen till tjugo procent av landets totalmängder.
De uppgifter som ingår i tabell 2 är om män betraktar dem närmare rätt intressanta. Helsingfors är stort såvä försäljning, butiksantal och skattöremängd. Som marknad var den värd över sex miljarder eller fjorton procent av Finlands totalmarknad och fyrtiosju procent av marknaden i Svenskfinland. Städerna runt Helsingfors, det vill säga Esbo, Vanda och Grankulla, är också betydelsefulla, men inte i den utsträckning de borde vara det med hänsyn till invånar- och skattöretal. Esbo till exempel borde ha haft en detatjhandelsförsäljning på omkring 1,3 miljarder mark i stället för något över sjuhundra miljoner för att nå upp till medeltalet för svenskfinland. Grankullas skattöremängd per invånare bör här poängte ana ÖR S gården.
Österbotten
Det svenska Österbottens invånarantal överstiger 180 000 och detaljhandelns omsättningssiffra var år 1976 cirka 1,8 miljarder mark. De tre största städerna, Vasa, Karleby och Jakobstad hade en sammanlagd befolkning på närmare 110 000 eller ungefär 60 procent. Ännu mera betydelsefulla var de beträffande skattöretal och detaljhandelsförsäljning. Ett iögonenfallande drag hos städerna i Österbotten är att skattöretalet per invånare, 17 600, ligger under medeltalet för städerna mark och nästan Ho procent mera än Finland, 19100. Detta har säkert sin förklaring i de stora kommunsammanslagningarna som har tillfört städerna områden av ren landsbygdskaraktär. De tio kommunerna på den österbottniska landsbygden med sina sextiotusen invånare är däremot sammantagna rikare än landskommunerna i medeltal i landet mätt med skattören per Vasa invånare. Det finns naturligtvis skillnaKarleby der kommuner emellan, men de är inte Jakobstad särskilt stora i Österbotten. Nykarleby Henrik Calonius O ras. Med närmare trettiotusen torde Grankulla toppa listan i hela Finland.
Svenskfinland är den del av vårt land, som det mången gång kan vara värt att behandla annorlunda i marknadsföringen, därför att den i språkligt och i viss utsträckning även i kulturellt avseende skiljer sig från andra delar av landet.
Detaljhandelns omsättning 19765, miljoner
Detaljhandelns Invånare Antal Skattören arbetsställen 31. 12. 1978 skaHören per invånare 1976, antal 1979, 1979 miljoner
Borgå utmärker sig I ett annat avseende. Detaljhandelns försäljning per capita uppgick år 1976 till 23 000 mark jämfört med medeltalet för Svenskfin- eb jand 10 000 mark och för Finland som — |vanda helhet 9 100 mark. Borgå
Ekenäs
Den nyländska landsbygden är även = | Lovisa den förhållandevis välbärgad. Till ang exempel skattöremängden per invånare Grankulla 17 900, överstiger med över fyrtio procent medeltalet för Finlands landskom- Tretton nyländsk muner och ligger till och med betydligt i över riksmedeltalet 16 600. Som AT bytta et Sam skyler naturligtvis medeltalangivelser en del av sanningen. I Mörskom var antalet skattören per capita inte högre än J1 700 medan motsvarande tal för Ingå steg till 22 900.
Detaljhandelns Detaljhandelns Skattören Skattomsättning arbetsställen 1979 ören per 1976 invånare, 1979
Invånare 31. 12. 78 Detaljhandelns Invånare Antal Skattören omsättning arbetsställen 31. 12. 1978 skatlören per invånare, 1976, miljaner 1976, antal 1979, 1979 mark miljoner
Helsingfors Detaljhandeln 0 av lan Yo, av dets delandets taljhan- Antal Va av betolk- delsom- miljoner landet ning sättning Nyland samt Pyttis 910 000 8 90 Åboland oc Åland 210 100 2400 Österbotten 180 000 1 800
Nykarleby Kaskö
Städerna, totalt 808 000 Källor: Statistisk rapport RT 1980:22, Kommunernas ekonomj 1978 —- uppgifter enligt kom mun. Statistikcentralen. Helsingfors, 1980.
Städerna, totalt 126 000 Tio lands kommuner, total 58 00 pöooooof oren [180 of 188000 | 2800 [ 18200 |
Tabell 4. Detaljhandeln, befollmingen och skatteöremängden i det svenska och två| språkiga Österbotten. (Avrundade tal. 6 800 19, 1 300 3 4, 1 500 3,8 1310 000 27,5 13 000 30,2 10 300 29,1 29 000 36,7 4 760 000 100,0 43 300 100,0 35 300 100,0 79 000 100,0
Betolkningen, detaljhandeln och skattöremängden i de officiellt svenska och tvåspråkiga delarna av Finland. (Avrundade tal. 103 000
Tabell 2. Detaljhandeln, befolkningen och skattöremängden i det tvåspåkiga Nyland samt Pyttis. (Avrundande tal.)
Kommunalbeskattningen ären 1978—197 ”Svenskfinland”
Finland (Tabell 235). Statistisk årsbok. Helsingfors 1980.
Statistisk rapport YR 1979:9, Detaljhandelns arbet: ällen år 1976, Statistikcentralen. Helsingfors, 1979.
Tabell 1.
FORUM 15/80 33 34 FORUM 15/8 32 FORUM 15/80