Det magiska PE-talet
Forum 1990-16, sida 21, 25.10.1990BÖRSEN
DET MAGISKA P/E-TALE ur ofta förekommer inte ovanståH;: begrepp då man talar om ak tier och aktiekurser! Aktier med låga P/E-tal anses köpvärda, medan aktier med höga P/E-tal borde säljas.
I en aktad engelsk tidning fanns för en tid sedan en artikel som handlade om hur vår moderna tids aktieexpert Sherlock Holmes tillsammans med sin vapendragare Watson just på detta sätt plockade ut aktier på London-börsen. Enkelt, min käre Watson.
Så enkelt är det nog inte, knappast på Londonbörsen och åtminstone inte på Helsingforsbörsen, att man enbart med nyckeltal som t ex P/E-talet lyckas plocka ut vinnare. Jag vill inte påstå, att vi är bättre analytiker här i Finland — vilket i och för sig skulle kännas smickrande — utan orsaken till att det är ytterst svårt att hitta oupptäckta, undervärderade aktier på Helsingforsbörsen är troligen den att vi har tillräckligt få noterade företag för att de skall vara ordentligt genomtröskade både vad gäller P/E-tal, substans, produktion. marknadsandelar o s v.
Sedan måste man alltid komma ihåg att den allmänna trenden är viktig. Går kurserna ner, drabbas även s g s goda företag, eftersom kursnedgången är ett resultat av att utbudet hela tiden är större än efterfrågan. Den allmänna trenden är återigen beroende av makroekonomiska realiteter och tyvärr ligger Finlands totalekonomi illa till just nu.
Teori
Tillbaka till P/E-talen. De är användbara, men man måste analysera dem vidare. Härvidlag finns det åtminstone två viktiga faktorer att beakta. Den ena är tillväxttakten i företagets resultatutveckling och den andra är avkastningsnivån på riskfria placeringar. Man borde även ha en serie av P/E-tal, så man ser utvecklingen.
Repetitio est mater studiurum, eller något liknande, står det i latinboken. P/Etalet är alltså aktiens pris i förhållande till vinsten per aktie. Om en aktie kostar 100 mk och vinsten per aktie under ett visst år är 10 mk, är följaktligen P/E-talet 10. Talet 10 säger oss dessutom att det i teorin tar 10 år för placeraren att erhålla hela sin insats tillbaka. Talet 3 säger att man får allting tillbaks på 3 år, medan 30 ger ett långt tidsperspektiv på 30 år och ett negativt P/E-tal (teoretisk konstruktion) att man aldrig får pengarna tillbaka.
Varför betalar då någon ett så högt pris att den teoretiska återbetalningstiden är 30 år? Svaret är förstås att man väntar sig en uppenbar förändring i företagets förmåga att göra vinster. Här kommer tillväxttakten in. Ju snabbare tillväxt, dess högre tillåtet P/E-tal. Den kanske mest kända beräkningsmetoden för ett teoretiskt riktigt P/E-tal är Graham & Dodds metod. Deras formel lyder:
P/E = 05 + 888 varvid g står för den förväntade årliga tillväxten under en kommande period omfattande 7–10 år, i anger avkastningen på en riskfri placering, 37,5 och 8,8 konstanter (empiriska) för New York-börsen.
Låt oss ta ett exempel. Om ett företag väntas uppnå en uthållig vinsttillväxt om 10 procent per år, och avkastningen på en riskfri placering är 13 procent, blir det s as balanserande P/E-talet
P/E = 27,5 + 8,8 x 10 13
Om det aktuella P/E-talet för vår aktie är 12 (medeltalet för H:fors-börsen just nu), är aktien redan övervärderad; är P/E-talet 5 är den teoretiskt sett undervärderad. Om tillväxten är 0, och om man uppnår en så hög avkastning som 14 pro = 9,65
RISKFRI AVKASTNIN 12 & 13 4 14 24 15 4
För- 20 246 17,8 16,4 15,3 14,2 vän- 19 96 17.1 15,7 14,6 13,6 tad 18 24 16.3 15,1 14,0 13,1 17 24 15.6 14,4 13,4 12, till- 16 14.9 13,7 12,7 11,9 växt 15 4 14.1 13,0 12,1 11.3 14 2& 13.4 12,4 11,5 10, 13 4 12.7 11,7 10,9 10, 12 6 11.9 11.0 10,2 9, 1126 11.2 10,3 9.6 9, 10 2 10.5 9,7 9,0 8, 9 6 9,7 9,0 8.3 7, 8 26 9.0 8,3 72 7 194 8,3 7,6 7.1 6, 6 26 17,5 6,9 6,5 6, 5 26 6,8 6,3 5,8 5, 4 96 6.1 5,6 5,2 4, 394 53 4,9 4,6 43
FÖRUN, 16/199 cent på en riskfri placering, blir det teoretiska P/E-talet så lågt som 2,68. Tyvärr hamnar månget finländskt börsnoterat företag just i den gruppen för tillfället. Vidstående tabell visar de teoretiskt riktiga P/E-talen vid en tillväxttakt från 3 till 20 procent, och en avkastning på riskfria placeringar om 12—15 procent. Nu bör man givetvis komma ihåg att konstanterna i Graham & Dodds formel gäller New York-börsen och tabellen är uppgjord därefter. För H:fors-börsens del finns inte — åtminstone vad jag vet — speciella tal, så formelns tillförlitlighet kan jag inte bedöma.
Ur tabellen kan man utläsa tillväxtens betydelse. Om man utgår från att en riskfri placering ger 14 procent avkastning och företagets tillväxttakt är endast 3 procent per år får P/E-talet inte ligga över 4,6. medan en tillväxttakt på 20 procent tillåter ett så högt P/E-tal som 15,3 och bägge aktierna skulle vara lika köpvärda.
Kontroll
Om man är osäker om huruvida Graham & Dodds formel håller streck för vår börs vidkommande, eller om man vill kontrollera resultatet kan man gå s a s andra vägen, och börja med att räkna ut ett P/E-tal för en riskfri placering. Om avkastningen på ett masskuldebrev, marknadspengar eller dyl är 14 procent är P/E-talet 100/14 = 7,14. Eftersom placering i aktier innebär risk kan placeraren lägga till den ersättning han ytterligare kräver för att vara villig att satsa pengar på aktiemarknaden. Om det är osäkra tider och han vill ha t ex 10 procent tillägg för att täcka riskmomentet, skulle P/E-talet för aktieplaceringen bli 100/14+10 = 4,17. Alla aktier med P/E-tal över 4,17 är sålunda för dyra om ej något radikalt kan förväntas hända med just det bolaget.
Dagsläget
Som vi ser, ett P/E-tal som sådant säger inte så mycket, utan man bör helst på något sätt testa det ytterligare. Komplicerat, min käre Watson. Mot denna bakgrund ser man att många av H:fors-börsens P/Etal ännu är höga på kort sikt trots att kursnivån har fallit ordentligt. Det finns undantag, men om det ekonomiska klimatet ännu kärvar till sig är det upplagt för ytterligare kursfall och som tidigare sagt: alla aktier tenderar att känna av det. Efterfrågan gynnas inte heller av att de stora placerarna gör sina drag oberoende av börsen och de små privata placerarna får ett annat, verkligen attraktivt alternativ i räntebärande papper om den nu aktuella 10 procentiga, slutliga källskatten går igenom. Dividenderna kommer då helt i skuggan, och deras inverkan på kurserna avtar. Jag skall i ett par andra avsnitt återkomma till dividender och substansvärden och deras teoretiska inverkan på kurserna. Min bedömning av den närmaste framtiden för börsens del är tyvärr densamma som den varit en längre tid: bränn inte fingrarna på kurser som ännu kanske inte har kallnat tillräckligt! (09.10.1990).
Je us