”Det modigaste steget i EU:s historia”
av Peter Ehrström Forum 1998-07-08, sida 22-23, 27.08.1998
“Det modigaste steget I EU:s historia ÖVERGÅNGEN TILL EURO ÄR NATIONALEKONOMERNAS HUVUDBRY NUMMER ETT I DAG. MEN ÄVEN POTENTIALEN I DET NORDISKA SAMARBETET BÖR UTNYTTJAS BÄTTRE.
en nordiska dimensione har en viktig plats även ett allt mera europeisera och delat Norden. Det beto nar i alla fall Sveriges finansminister Erik Åsbrink.
”Det är klart jag tycker det är viktigt att sträva efter att utveckla och bibehålla det nordiska samarbetet. Det kan aldrig stå i motsatsställning till det europeiska. Och där kan mera göras. Jag tycker det är beklagligt om man inte utnyttjar potentialen i det nordiska samarbetet”, säger Åsbrink åt Forum.
Där får han medhåll av prof. em. Nils Andrén. som i Nordisk Tidskrift 2/1998 skriver: ”EU har ännu inte blivit vare sig ett forum eller ett positivt instrument för nordiskt samarbete…På det ekonomiska området finns tydliga kopplingar mellan det nordiska och det europeiska. De borde vara en förebild för politik och diplomati”
Erik Åsbrink deltog i vad som troligen är årets ekonomiska seminariehöjdpunkt i Finland. Conversion to the Euro-seminariet i juni samlade närmare 200 deltagare bestående av bl.a. centralbankschefer,chefsekonomer, politiker och branschfolk från den internationella finans- och banksektorn. Arrangörer var Nordiska investeringsbanken (NIB) och European Economics & Financial Centre. Seminariet koncentrerade sig på relationerna mellan de s.k. Ins (EU-medlemmar som går med i EMU) och Outs (EU-medlemmar utanför EMU), en fråga av central betydelse för de nordiska länderna.
”Euron kommer att medföra betydande strukturella förändringar för både Ins och Outs”, konstaterade professor H.M. Scobie, direktör för European Economics & Financial Centre, medan NIB:sVD Jon Sigurdsson, kallar EMU ”det modigaste steget i EU:s historia”.
Åsbrinks ord till trots påverkas det nordiska samarbetet negativt av de varierande lösningar länderna valt i Europapolitiken: på ena extremen Norge och Island, som bägge står utanför EU och EMU, och på den andra Finland, som går i bräschen för EMU och fördjupat EU-samarbete. Någonstans i mitten återfinns EU-medlemsländerna Danmark, som inlöste optionen att stå utanför EMU, och Sverige, som tog sig rätten att stå utanför EMU. Lägg därtill de autonoma Färöarna, som valde att stå utanför EG,och Grönland, som utträdde ur EG. Ingendera är heller med i EU.
Gemensamt för euroseminariets talturer var ändå strävan efter samarbete mellan både Ins och Outs. Eurooptimister talar t.o.m. om Ins och Pre-Ins (de som är inne och de som snart är inne).
Statsminister Paavo Lipponen betonade i sitt inlägg att de EU-länder som står utanför EMU utgör en betydande del av Finlands utrikeshandel och att det helt klart är i Finlands intresse att man har ekonomiskt samarbete mellan de som är inne och de som står utanför. Däremot är Lipponen inte orolig över att de närmaste EU-grannarna Sverige och Danmark samt Storbritannien tillsvidare står utanför EMU.
”Jag är helt säker på att länderna som nu står utanför euro-området kommer att gå med inom en inte alltför avlägsen framtid”, säger han.
Lika övertygad är varken Åsbrink eller danske centralbankschefen Bodil Nyboe Andersen. Gemensamt för dem är att poängtera vikten av en minst lika strikt monetär politik i Sverige och Danmark som inom EMU. Medlemskap i EMU är mindre viktigt.
”Den viktigaste orsaken till att vi inte är med är att det inte finns tillräckligt stort understöd för euron i
Norden och EMU
Fintand: Medlem i EU, med i EMU från starten.
Sverige: Medlem i EU, står utanför EMU. EMU-medlemskap förutsätter folkomröstning och positivt valresultat, Med i EMU 2003? Danmark: Medlem i EU, står utanför EMU. EMU-medlemskap förutsätter folkomröstning. Med i EMU 2003 - Grönland har utträtt ur EG (numera EU - Färöarna har stått och står utanför EU Norge: Med i EES, står utanför EU och EMU. EU-medlemskap är inte aktuellt.
Island: Med i EES; står utanför EU och EMU. EU-medlemskap är inte aktuellt.
Sverige. Det vore oklokt att försöka dra in Sverige i ett EMU med så litet understöd. Dörren hålls öppen för en senare anslutning till den monetära unionen, men ett sådant steg måste först godkännas av det svenska folket, antingen i ett allmänt val eller en folkomröstning”, säger Åsbrink.
”Jag ser ingen orsak till att effekterna av euron skulle bli negativa eller skapa schismer för ickedeltagande länder. På basen av en sund och trovärdig ekonomisk politik kommer det att vara möjligt att skapa ett välstånd även vid sidan av euron för de länder som gjort ett sådant val”
Bodil Nyboe Andersen påpekar att marknaderna är mycket medvetna om utvecklingen i de länder som står utanför EMU, varför dessa måste föra en minst lika strikt om inte t.o.m. striktare ekonomisk politik än de länder som ingår i EMU.
”Danmark avser att skugga euron. Spelreglerna är välkända. Som ett utan E e = z E ög h “Det är beklagligt att man inte utnyttjar potentialen i det nordiska samarbetet”, hävdar finansminister Erik Åsbrink.
FORUM NR 7-8/2 förstående land kommer Danmark att vara förpliktigat att mer eller mindre följa samma allmänna ekonomiska politik som de som är inne. Vi vill följa europolitiken, vi vill bara inte ha euron. Vi har ingenting emot monetär politik, men vi vill behålla kronan. Folket vill ha en egen valuta och myndigheterna måste anpassa sig till den situationen”, sammanfattar hon och tillägger ”Om folket ändrar åsikt och vi uppfyller kriterierna så kan vi gå med, men det förutsätter en ny folkomröstning och det finns inga planer på eo ny folkomröstning. År 2002 har i flera sammanhang nämnts som ett avgörande beslutsår för de EU-länder som står utanför EMU. Det är valår i Sverige och tills dess bör nyval ha hållits i Storbritannien. Seger för EMU-vänliga partier kan betyda en snabb anslutning, något som EMUkärnan hoppas på. AH. Wellink, chef för Hollands centralbank, varnar för att tålamodet med de utanförstående kan tryta efter det.
”Det bästa vore om euro-11 sakta försvann och det sker senast när alla 15 är med i EMU. Det är viktigt att de kommer med så fort som möjligt och jag tror 2002 är ett kritiskt år. Annars kan finansmarknaderna börja misstänka att det finns ett icke-intresse för att delta Åsbrink tar lätt på den varningen.
”Jag ser ingenting avgörande hända år 2002 för oss eller någon annan. Det är omöjligt att säga ett speciellt datum eller år när beslut om euro fattas. Somliga anser att det finns en mycket stark önskan från euro-11 att få med de övriga och jag tror de gör allt för att försnabba processen om det finns ett politiskt underlag”, påpekar han.
Många risker som påtalats med utanförskapet har blivit överdrivna eller Existerar inte, anser han, men erkänner också att utanförskapet har sitt pris.
”Jag är inte rädd för de närmaste åren, jag tror vi klarar oss bra. Vi får säkert mindre inflytande på euron, men det är ett pris man får betala. Det är svårare att bedöma politiska konsekvenser. Hur blir det på andra områden? Det vet jag inte. Men att inte vara med i EMU skall inte ses som att vi är en inaktiv medlem i EU. Vi är aktiva”, hävdar Åsbrink.
Medan Finland tutar och kör är
FORUM NR 7-8/98
E 2 T S i 2
Bl.a. Sveriges finansminister Erik Åsbrink, NIB:s VD Jon Sigurdsson och Danmarks centralbankschef Bodil Nyboe Andersen diskuterade europotitik i Helsingfors I juni.
“vänta och se’-attityden djupare rotad i Sverige och Danmark. Men Nyboe Andersen avvisar kategoriskt tanken att Danmark väntar utanför för att se om EMU lyckas och redan planerar för ett inträde.
”Det är fel. Det är ett beslut av det danska folket att stå utanför Vi planerar för en situation utanför EMU och om saker förändras så förändras de”, fastslår hon.
MeritaNordbankens chefsekonom Nils Lundgren är en av allt fler som öppet påpekar att EMU inte längre är ett ekonomiskt projekt utan motiverat av politiska orsaker ”En europeisk monetär union är huvudsakligen ett högriskprojekt. Den implementeras med stor brådska på grund av den tyska återföreningen för att bibehålla maktbalansen mellan Tyskland och Frankrike inom europeisk politik”, säger han.
Lundgren är övertygad om att ett svenskt EMU-deltagande blir aktuellt tidigast efter riksdagsvalet i september 2002 Alternativet är en folkomröstning dessförinnan.
”Man kan utgå från att det finns en relativt stor risk för ett ’nej’ i en folkomröstning och det skulle kunna hindfa Sverige från en anslutning i åratal”, varnar han. Och precis som Åsbrink är han inte orolig för den svenska ekonomin under de närmaste åren.
”Min slutsats är att marknaderna har orsak att ha tilltro till den svenska ekonomin och den svenska kronan under de närmaste 3-4 åren och att Sverige troligen inte inträder i euroområdet förrän tidigast 2003. Man bör också minnas att oräkneliga större,s.k. svenska, företag i verkligheten är sant globala med verksamhet i områden där dollarn är betydligt viktigare än den nya euron och med ägare som till sto del är amerikanska institutioner som räknar sin avkastning i dollar”
William J.McDonough, chef för Federal Reserve Bank of New York, tror också att eurons ekonomiska inverkan blir begränsad vid internationella handelstransaktioner. Å andra sidan kan euron enligt McDonough mycket väl öka sin betydelse i världshandeln jämfört med den relativa handelsvikt som de enskilda euro-ländernas valutor har. Samtidigt varnar han för att övergången till euro inte kommer att bli en helt smärtfri process och att speciellt banksektorn kommer att få bära huvuddelen av kostnaderna som är förenade med övergången till gemensam valuta.
”Den kommersiella positionen och intäkterna för många europeiska banker kommer sannolikt att hamna under press. Detta kan accelerera den pågående omstruktureringen av Europas bankverksamhet”, förutspår han.
I klartext fler fusioner inom banksektorn, alltså. I Norden såväl som annorstädes.
Inom EMU får Europeiska centralbanken en central position och under seminariet höjdes röster för mindre politiskt spel vid tillsättningen av direktionen i framtiden och framförallt ett ökat krav på öppenhet.
”Oavsett vilken strategi ECB väljer för att nå prisstabilitet behövs så mycket genomskinlighet som möjligt. Öppenhet kommer att bli en central fråga! Beslut måste förklaras noggrannt för allmänheten och måste vara förståeliga, inte bara för professionella ekonomister. Utan ett stort allmänt stöd kan en centralbank aldrig lyckas i längden”, betonar Hubert Fromlet, chefsekonom vid Föreningssparbanken. Han får understöd av statsminister Lipponen, som påpekar att självständighet inte får betyda isolation från samhället. &
Peter Ehrström