”Det sibiriska brödet” hotas av skördeproblem
av Leo Lindeberg Forum 1972-16, sida 17-18, 18.10.1972
Taggar: Orter: Sovjetunionen
”Det sibiriska brödet” hotas av skördeproble e När man läser sovjetiska tidningar för de senaste veckorna märker man att problemen kring årets spannmålsskörd intar en ledande plats i den dagsaktuella diskussionen. Och inte bara I diskussionen utan de står främst också när det gäller ekonomiskt-administrativa åtgärder. En betydande del av det anspråkslösa spaltutrymmet i de ryska tidningarna reserveras för telegram om skörden i olika delar av landet och överslktsartiklar publiceras i jämn ström.
Det bör i detta sammanhang nämnas, att huvudintresset visas de asiatiska delarna av Sovjetunionen, främst republiken Kazachstan (Centralasien) och områdena i västra och mellersta Sibirien.
Detta kan tolkas så att skörden i Rysslands gamla kornbodar — Ukraina och norra Kaukasien — är normal och att man inte väntar sig några svårigheter där. Annat är det med de asiatiska områdena. :
Redan under sommaren talades det i både Sovjetunionen och utanför dess gränser om att årets spannmålsskörd i dessa trakter kommer att bli rekordartad. Detta skulle positivt påverka landets hela ekonomi.
Västspecialister påpekade dock på ett ganska tidigt stadium att det problem som den sovjetiska ekonomiska och politiska
Forum 16/197 administrationen står inför är att bärga all spannmål. I mera försiktig form sades samma sak av den sovjetiska pressen.
Var ligger faran?
Förberedelser I god tid
Det har hänt tidigare under goda skördeår i dessa rika och stora produktionsområden att säden inte levererats till lagren eller att den helt enkelt blivit kvar på platsen. Orsaken har varit de stora avstånden, de dåliga vägarna, bristen på arbetskraft och tekniska hjälpmedel samt ett alltför tidigt slut på seglationstiden på de sibiriska floderna.
Nu har man i god tid försökt vidta åtgärder för att ingenting av skörden skall gå förlorat, och förberedelserna visar vid det här laget en del för Sovjetunionen nya verksamhetsformer. I slutet av augusti gjorde partisekreteraren Leonid I Br ezjnev en rundresa i de berörda områdena. I varje provinshuvudstad och i republiken Kazachstans huvudstad Alma-Ata samlade han högre partifunktionärer, administratörer och andra specialister till rådplägningar.
Ännu för någon tid sedan var det brukligt att när en sådan hög ledare anlände till ett :område i samband med någon viktig fråga, så hölls det stora folkmöten med massor av tal, man avgav löften att före ett visst datum få saken klar och en ”tävlan i socialistisk anda” kungjordes. Vänd 17
Denna gång förekom ingenting dylikt. Överläggningarna hölls bakom lyckta dörrar och frågorna behandlades utgående från tekniska och organisatoriska synpunkter. Innehållet i anföranden och föredrag delgavs inte den breda allmänheten. Det föreföll som om man kommit till den slutsatsen att en sådan metod är mera effektiv. Det är inte uteslutet att den kommer att tillämpas också på andra områden.
”Mobiliseringen” börjar
Men inte nog med detta. Överallt i denna väldiga landsända bildades så kallade ”operativa staber” sammansatta av tekniker och administratörer av olika grader, Dessa operativa staber skall svara för ledningen och kontrollen av arbetena och de är underställda departementet för folkkontroll.
Man har också mobiliserat stora mängder modern teknisk materiel, som delvis överförts dit från de delar av det europeiska Ryssland där skörden är avslutad. Även arbetskraft har kommenderats till områdena bortom Ural. Bland annat meddelar ”Izvestija” att enbart till provinsen Koktjetajev (norra Kazachstan) har anlänt 12000 man från andra delar av landet. 3 500 av dem är från Ukraina — det rör sig huvudsakligen om vana skördemaskinsskötare och -förare. Dessa två meddelanden bestyrker uppfattningen att läget i den europeiska delen av Sovjetunionen är tillfredsställande. De siffror Sovjetunionens statistiska centralverk publicerar är i allmänhet ganska summariska och att på basen av dem få en bild av vilka resultat som hittills har uppnåtts är svårt, för att inte säga omöjligt.
Varje minsta fel som begåtts där rapporteras till centraltidningarna och slås upp. I lokala tidningar finner man mycket sådant notismaterial.
Det sibiriska brödet
För närvarande är alltså frågan om ”det sibiriska brödet” erkänt den viktigaste för Sovjetunionens jordbruk och därmed hela landets näringsliv.
Men som ”Izvestijas” jordbrukskolumnist S F jo do rov påpekar finns det också andra sektorer än spannmålsskörden som är viktiga, Han nämner bla solrosfrön för tillverkning av växtolja, som spelar en betydande roll i den ryska oc . ukrainska hushållningen. Vidare räknar han upp majs, ri och bomull (i Centralasien och Transkaukasien). I fråga om alla dessa produkter anser Fjodorov bärgningen vara lyckligt genomförd och resultaten bra.
INDUSTRI-HYPOTEKSBANKEN I FINLAND AB
STÄLLNING DEN 30 SEPTEMBER 1972
Aktiva
LET 3 975,06 Inhemska penninginstitut 2 520 024,89 Utländska fordringar . 824 965,15 Amorteringslån .. 860 915 219,08 Egna obligationer . 2231 130,71 Värdepapper … 2.894 300,— Inventarier = …. 42 702,08 Övriga tillgångar . 3 381 420,65 Skatter …….. 951 234,10 Löner …ssserse 166 773,70 Övriga kostnader . 469 756,80 KET 24 602 072,6 mk 899 003 574,89
Helsingfors den 4 oktober 1972
Mika Tiivola
Kampanjen intensifieras
För varje dag som gick intensifierades skördekampanjen i öst. Arbetare från sibiriska och kazachstanska industriföretag mobiliserades för att hjälpa jordbrukarna. Efter dem följde studerande och skolelever och senare också soldater från områdets garnisoner. Tillsammans med de tidigare inkallade specialisterna från Ukraina och andra delar av det europeiska Ryssland utgjorde de en väldig hjälparmé. Jordbrukskommentatorn 5 Fjodorov nämner mycket imponerande siffror för lastbilar och skördemaskiner som koncentrerats till de utsatta områdena.
Samtidigt kommer ett typiskt inslag in i bilden, som säkert är obegripligt för dem som inte känner till det sovjetiska livet. Kommunister och komsomolmedlemmar från städerna skickades ut till landsbygden för att genomföra upplysnings- och agitationskampanjer. — Inte en timme får förloras, skrev tidningarna!
Vädret försämras
Skördearbetet i det asiatiska Ryssland komplicerades enligt pressmeddelandena av att vädret snabbt höll på att förändras: — Det är kallt, regn hör till vardagen, likaså starka vindar. Dethär blev ett streck i räkningen för dem som stod bakom hela organisationsapparaten. Förseningarna skylls nu av många då det dåliga vädret. Men en. skribent som befinner sig på ort och ställe i östra Sibirien (provinsen Omsk) frågade i ”Izvestija”: — Är det bara ovädret som hindrar utförseln av spannmål från kolchoserna? Kan allting bara skyllas på de yttre omständigheterna eller står orsaken också att finna i dålig organisation, byråkratisk och formalistisk inställning till uppgifterna?
Också andra av centraltidningarna utsända pressmän rappporterar tekniska och administrativa fel som nu — i avgörande stund — stör den normala rytmen i skördearbetet.
Vad blir resultatet?
Summerar man ihop de intryck som man får vid genomläsningen av sovjetiska tidningar kommer man till den slutsatsen, att en stor del av arbetsuppgifterna kommer att klaras — men inte på långt när i den utsträckning som man väntat sig, Det ser ut som om en betydande del av den rikliga spannmålsskörden skulle komma att gå till spillo. Men detta är givetvis inget påstående utan bara intryck som man får vid dagligt studium av den sovjetiska pressen. Leo Lindeberg
Passiva Obligationslån = sossssssssrsredr rr r rr rr rna 776 150 000,— Övriga lån …… sw 36322 518,07 Övriga skulder 12 462 577,19 Räntor 29 577 935,99 Debenturer 19 659 170,— Aktiekapital 22.500 000,— Reseryvfond ses . 2 300 000,— Vinst från föreg, år s.s.sssesrrrererrr rr ere 31 373,6 mk 899 003 574,89
Raimo Ilaskiv 18
Forum 16/197 É