Det vinstgivande företaget
av Reginald jägerhorn Forum 1974-09, sida 05, 15.05.1974
LEDARE 15. 5. 74
Forum 9/7 ”DET FINNS INGET VÄRRE BROTT mot arbetarna än ett företag som inte går med vinst” har någon sagt. Ett vinstgivande företag garanterar de anställda trygghet, ökar sysselsättningen genom att kunna erbjuda flere arbetsplatser och bidrar till den allmänna välmågan. Ju flera företag som går med vinst i ett samhälle, desto flera arbetsplatser, desto större efterfrågan på arbetskraft och desto högre löner som naturlig följd.
DET VINSTGIVANDE FÖRETAGET är trots detta ett begrepp om vilket diskussionens vågor går höga. Ska ett företag sträva till att visa upp vinst? I vilken mån kan det undvika att göra det? Finns det fördelar/nackdelar med att redovisa den ”verkliga” vinsten?
Om ett företag visar vinst, demonstrerar det att det kapital som aktieägarna ställer till dess förfogande inte behöver ges gratis, att aktiespararna får ersättning för att de riskerar att satsa sina pengar på företaget i stället för att sätta in dem på bank mot säker ränta.
När företaget visar vinst, får det lättare att dra till sig riskvilligt kapital överhuvudtaget. Kreditgivarna kan räkna med ränta och amortering på lån enligt överenskommelse. Skattemyndigheterna är nöjda.
MEN REDAN FRÅGESTÄLLNINGEN visar, att det finns vissa möjligheter att bokföringsmässigt påverka den vinst som visas upp och att redovisa ett annat resultat än det ”verkliga”. Det här kallas I propagandan för att ”manipulera boksluten”.
Vanligtvis utgår ett sådant resonemang ifrån att företagen försöker gömma undan vinsten. Märkligt nog talas det mindre om företag som anser det genant att visa upp ett alltför dåligt resultat och därför gör en make-up i förskönande syfte.
När ställs en. företagare: i den situationen att han finner det nödvändigt med ”manipuilering” av vinsten? .
Jo, bla när vinsterna är skenbara. ”Verklig
Det vinstgivande företage vinst” är inget entydigt begrepp. Speciellt under en inflationsperiod uppstår skenvinster, och därför vill man helst inte visa upp dem.
Varför? Jo, därför att skattelagen inte i högre grad beaktar att det förekommer tider av stark penningvärdeförsämring. Skenvinster som uppstår vid inflation beskattas lika hårt som reella vinster. Av självbevarelsedrift och för att trygga sin framtida verksamhet strävar företagaren till att tillämpa ett reellt vinstbegrepp. Samtidigt kan man inte blunda för att mindre omdömesgilla företagare också kan missbruka ”manipulerandet”.
MYCKET TALAR DÄRFÖR för ett annat rapporteringssystem. Men då borde man få göra speciella reserveringar, utan skattekonsekvenser, och på detta sätt gardera sig mot inflationen.
Det här skulle ske öppet i viss relation till penningvärdeförsämringen och tex storleken på företagets eget kapital, eftersom detta kapital nödvändigtvis borde bibehållas reellt oförändrat. Det vore viktigt att bokslutsdispositionerna skulle redovisas öppet och att revisorerna, liksom sina anglosachiska kolleger, kunde intyga att bokslutet ger en ”fair view” av bolagets ekonomiska läge. Det kan inte vara meningsfullt att årligen producera tiotusentals mer eller mindre värdelösa årsredovisningar — ur den utomstående intressentens synvinkel.
I det här fallet medför den nya bokföringslagen tyvärr inga revolutionerande förändringar.
EN ÖPPNARE REDOVISNING gör naturligtvis att företagen lättare blir i skottlinjen för en kritisk granskning. Det kan bli ommöbtleringar i styrelser, indragning av bankkrediter, svårigheter vid nyemission. Men samtidigt kunde en sund satsning ske på de utvecklingsdugliga företagen. Duktiga företagsledare belönas. inside spekulation försvåras. Vi kunde få företag som är mindre utsatta för propagandistiska attacker.
ReginaldJägerhor 5