Diamanten har många fasetter
av Christian Sundgren Forum 1981-10, sida 14-15, 03.06.1981
Symbolen för makt, kärlek, evighet
Diamanten har många fasetter
Varje dags- eller veckotidning man läser har en eller flera diamantannonser. Det är diamantinvesteringsföretagen som annonserar i första hand. Men de traditionella diamantförsäljarna i vårt land, guldsmedsaffärerna, vill inte ge över marknaden åt spekulationshusen. Således annonserar de också.
Ö Diamanter har man också lyckats sälja framför allt som investeringsobjekt. Importen av slipade diamanter till vårt land steg i fjol till 35 Mmk. (Jfr 20 Mmk 1979).
Men diamanten är inte bara ett krasst investeringsobjekt. Maktsymbolen, kärlekssymbolen, evighetssymbolen — vad man nu vill — är sidor som inte får glömmas. Brillianten har 52 fasetter…
Diamanten som nationalskatt
De historiska diamanterna fungerar idag också som maktsymboler. Diamanternas ursprung är därför en mer delikat historia som man inte berättar för de intresserade besökarna och beundrarna av praktdiamanterna i London, Paris, Washington och Moskva. Tänk att 10 000 människor dagligen köar för att se de brittiska kronjuvelerna i Towern, vars värde beräknas till över 300 Mmk.
Men av de traditionsrika gamla diamanterna, vilken är den finaste, den ädlaste — Det kan man inte säga. Det är fel att skryta med att just den diamant man har som nationalskatt är den finaste i världen: Alla av de gamla diamanterna som finns kvar har sin egen historia. De är alla på sitt sätt likvärdiga, säger gemmolog Herbert Tillander som arbetar på ett standardverk om diamantsliparkonstens historia.
— Om Hope-diamanten är helt unik med sin blåa färg är igen Shah- och Orloff-diamanterna unika genom att de har sin traditionella slipning kvar. Något som Koh-i-Noor-diamanten definitivt inte har. då den slipades om till en traditionell brilliant, visserligen vägande hela 108 karat, konstaterar han.
Den mest eftertraktade juvelen
Det är omöjligt att säga när den första diamanten hittades men i litteraturen kan man spåra diamanter till långt före Kristi födelse.
14
Rund briljantslipa diamants fasetter.
Indien var den stora diamantkällan i fornhistorien, sedan kom Brasilien och under vårt århundrade är det Afrika som varit den stora diamantproducenten. Idag talar man om Australien som ett nytt kommande diamantland.
Diamanten är den hårdaste naturprodukt som finns. Ingenting rår på den utom en annan diamant.
Om det förr i tiden var vulkanutbrott som förde diamanterna till jordens yta och gjorde det möjligt för människor att hitta dem, går man mer krasst tillväga idag. Man flyttar på jordmassorna tills man hittar diamanterna. 250 ton jord skall flyttas för varje diamant på 200 milligram eller en karat som går att sälja. Perfekt slipad kan den sedan kosta upp till 200 000 mk.
Maktsymbolen framför andra
De fina praktdiamanter som visas som nationalskatter i London, Paris, Washington och Moskva har alla en brokig historia.
De flesta av dem kommer från Indien. Det gör den blå Hope-diamanten, den traditionellt slipade Orloffen och den berömda Koh-i-Noor-diamanten. Makt och lycka skulle dessa stenar ge sina ägare, men det blev ofta tvärtom.
Shahdiamantens Shah Fath Ali hade problem med sina 800 hustrur och 200 barn. Och ännu värre gick det för dem
Christian Sundgren har sammanställt detta uppslag om smyckedlamanten. I en senare artikel återkommer han till industridiamanten. Av världens totala diamantproduktion används nämligen hela 80 procent inom industrin.
som försökte erövra ”berget av ljus” d v s Koh-i-Noor-diamanten. Den skulle ju ge makt över hela världen, men ägarna blev alltid avrättade…
I dag ger Koh-i-Nooren maktglans i den brittiska drottningens krona. Den får inte bäras av en manlig regent, enligt drottning Victorias direktiv. Myterna lever alltså kvar…
Förr gångbar valut — Det är synd att dyra och vackra diamanter göms i bankfack. Varje slipad diamant har sin skönhet och är till för att bäras, säger gemmolog Tillander.
— Förr i tiden var det annorlunda. På medeltiden användes ju diamanter och juveler framför allt som maktsymboler, men ädelstenarna var samtidigt en del av statskassan. De var den enda gångbara valutan på den tiden. Skulle man snabbt få ihop en välutrustad armé, pantsatte man ädelstenarna och köpte sig en krigshär, berättar Tillander.
Borde inte diamanten igen tas i bruk för att skapa en stabilare internationell valuta och säkrare reserver i statskassan — Ja, varför inte, skrattar han, men
FORUM 10/8 ”Plastkassetten är ingen garanti. Diamanten måste värderas varje gång den byter ägare, Det finns allt mer svarta stenar på marknaden. Köp ingen diamant i en trappuppgång eller vid bardisken, Det blir definitivt en mycket dålig investering. Det viktiga i diamantaffärer är att man vänder sig till pålitliga företag eller juvelerare som säkert finns kvar om 10—15 år.”
Ralf Westerback, guldsme ”Värderingen av en diamant måste ske i ett diamantlaboratorium. Vikten, färgen, renheten och slipningen avgör diamantens värde. Det är bara fackmän med lång erfarenhet som klarar den uppgiften. Ett stort internationellt laboratorium är ingen garanti, där kan ske vilka misstag som helst. Diamanten har framför allt ett skönhetsvärde. Köp en diamant för att njuta av den. Värdet av en sten avgörs av vad som betalas för den, Ingen kan idag salta räkningarna.”
Ulf Jarl Pettersson, guldsme tillägger att inflationstakten tyvärr kanske är alltför snabb. Behovet av nya penningmedel är så stort att diamantreserverna knappast räcker till som nationella kassareserver.
Spekulationsobjekt?
Tro inte på de annonser som försöker locka dig till en investering i diamanter. Det är riktigt att diamanternas värde har stigit samtidigt som inflationen fortsätter och priset på guld och andra ädelmetaller stiger.
Men diamanten — den slipade dia FORUM 10/81
Cd Ölemond Fields (N) Smuggling” Junctions
THE MILLION CARAT NETWOR ”Man skall överhuvudtaget undvika snabba affärer i denhär branschen -— man måste räkna med minst 3 år, helst fem år, innan man kan realisera diamanten med vinst. Vi har haft alltför stora påslag i Finland och Norden. Om påslaget är 20 procent måste ju diamantpriserna stiga med 30—40 procent innan det blir några vinster för investeraren. Det fungerar helt enkelt inte.”
Rolf Folkeson, investeringsdiamante ”Kassetterna är inte att köpa grisen i säcken. De är en garanti för att man får det man vill ha. Det är pålitliga institut som värderar stenarna. Det är en garanti för att stenarna kan säljas igen. Det har förekommit = fiffel. Stenar har blivit felvärderade. Men det viktiga är att investeringsfirmorna har kommit in på marknaden. Nu råder konkurrens. Juvelerarna kan inte ensamma bestämma prisnivån.”
Rafael Maimon, investeringsdiamanter
OO
Diamantsmugglingen från Afrika, världens största diamantproducent, har varit ett kärt tema i agentlitteraturen. Sanningshalten är inte att betvivla i t ex Ilan Flemmings Diamond Smugglers från 50-talet. Annu idag beräknas 15 procent av den afrikanska produktionen säljas utanför officiella kanaler. Kartan är ur Flemmings bok Diamond Smugglers.
manten — är komplicerad att värdera. Oberoende om du får ett certifikat eller inte på köpet är det snarare så att diamanten du köper är av toppkvalitet, medan diamanten du försöker realisera är av sämre kvalitet av någon underlig anledning.
Senaste år var direkt misslyckat för alla dem som trodde att den lilla diamant de köpte skulle stiga mångfaldigt i pris på kort tid — det gick precis tvärtom. På den internationella marknaden hände det att diamanter sjönk i pris med hela 50 procent — tala sedan om säker investering.
Diamantmonopolet de Beers
Diamantmarknaden är helt unik. Ingen marknad i världen är till den grad monopoliserad. Oljeländerna är rätt många i sin oljekartell men när det gäller diamantförsäljningen och — distributionen är det ett företag — de Beers — som dominerar 80 procent av världsmarknaden. de Beers hör till världens mest vinstgivande företag. Inte att undra på det eftersom det är de Beers som fastställer priset på rådiamanterna som säljs vidare till börserna i N.Y, Antwerpen, Israel och Bombay, de stora juvelerarfirmorna och diamantsliparna.
de Beers har styrt diamantmarknaden allt sedan Cecil Rohdes lyckades köpa upp sina konkurrenter i Sydafrika i slutet av 1800-talet. Sir Ernest Oppenheimer, vars familj fortfarande har full kontroll över företaget, lyckades i sin tur locka alla diamantländer, tom Sovjetunionen, med i sin världsomspännande försäljningsorganisation när hela diamantbranschen var i kris på 30-talet. CSO eller syndikatet som försäljningsorganisationen heter har sitt huvudkontor i London. Härifrån styrs diamantmarknadens miljardaffärer.
de Beers hör till företagskomplexet Anglo American som är världens största gruvbolag. De sammanlagda tillgångarna beräknas till omkring 60 mrd mk. Anglo American med sina 660 företag kontrollerar världsproduktionen av guld och diamanter men är dessutom världens största producent av uran, platina, koppar, kol och antimon!
Redan de Beers kapitalreserver är så betydande att företaget enkelt kan reglera diamantmarknaden. Man lagrar när priserna går neråt, som idag, och säljer ut när bättre tider råder och bättre priser betalas. Att köpa billigt och sälja dyrt ger god avkastning. VD H.F. Oppenheimer skriver i den senaste årsberättelsen ”…organisationen säljer inte för tillfället diamanter som är stora och av hög kvalitet p ga spekulationstendenserna… På sikt är de sällsynta och eftertraktade. Vi är inte på något sätt oroade över att lagra dem. de Beers avgör priset
Senaste år var i alla fall inte lika vinstgivande som tidigare för de Beers. Trots att företaget höjde sina priser med 12 procent i februari ökade den totala försäljningssiffran inte nämnvärt. Men vackert så, den var 2,7 mtd USD.
Försäljningen ökade inte därför att återförsäljarna och diamantsliparna hade mer diamanter i lager än vad som gick åt. de Beers linje är nu att locka fram ur lagren alla diamanter som finns, så att företaget igen kan sälja mer och ha en större kontroll över prisbildningen.
– Ett verkligt hat-kärleks-förhållande råder mellan diamantuppköparna oc (Fortsätter på sid 27 15