Utgiven i Forum nr 1970-10

Dipoli klarar kassakrisen!

av Claës Berg Forum 1970-10, sida 24-26, 27.05.1970

Taggar: Personer: Stig Gustavson Teman: dipoli

DIPOL klarar kassakrisen!

Av Claöés Berg

Det har tisslats och tasslats om Dipolis ekonomiska trångmål — och svårt har det verkligen varit. Men nu skall det bli annat av försäkrar teknolog Stig Gustavson i Tekniska Högskolans Studentkår. — Vi är inne i ett dynamiskt skede och vi har ett reellt program för att få styr på ekonomin.

Teknolog Stig Gustavson har själv varit med om att se hej-ochhå-projektet förvandlas till ett sorgebarn, och just nu är han mannen som håller de trassliga ekonomiska trådarna i sin hand i sin egenskap av assistent åt en på andra håll upptagen tillförordnad VD är det han som har den otacksamma uppgiften att sitta mitterst i härvan.

Hösten 1966 stod underverket Dipoli färdigt. Ett arkitektoniskt monument, fullproppat med restauranger, ölhallar, föreläsningssalar, kontorsutrymmen och sist men inte minst ett alldeles enormt kök. Teknologerna hade sannerligen fått en byggnad värd den teknologiska andan, tyckte man. Samtidigt hade teknologerna fått en fullständigt tömd kassakista, en skuld till staten på 750 000 mk, kortfristiga skulder på ett inte närmare definierat antal hundratusen mark, samt bankskulder på 7,4 miljoner mark, med 12 år på sig att betala bort härligheten. Och det inte föraktliga problemet att hitta på någonting att använda monumentet till.

Utgångsläget var inte det bästa tänkbara.

För det första hade byggnaden blivit betydligt dyrare än man räknat med. I planeringsskedet hade man räknat med c. 8 miljoner mark, men redan 1965, innan huset var tillnärmelsevis färdigt, hade räkningen stigit till 10,4 miljoner. Och hösten

Och det tröt i kassan, Staten hade utlovat 1 miljon mark understöd och ytterligare 1 miljon i understödslån. Tyvär blev det bara 750 000 + 750 000. Själv hade THS tänkt si satsa 3 miljoner mark — en summa man skulle få ihop geno att länsa fonderna, genom insamlingar, genom diverse tillställ ningar osv. Dessvärre gick inte insamlingarna riktigt som ma väntat sig. Och minuset växte med några hundratusen mark,

Men räkningarna skulle betalas, och enda möjligheten låg nya krediter: listan på kortfristiga lån, växlar och kontoskulde blev lång. Och räntorna höga.

Idag, fyra och ett halvt år senare, är läget detta -— bankskulderna har ökat med 0,4 miljoner till 7, — de kortfristiga lånen är lika många som någonsin för — sedan 1968 har de drygt 4 000 teknologerna betalat 50 mk mera per år i kåravgift — en summa som går oavkortad till Dipoli. Kåravgiften på 120 mk är högst i Finlan — förra årets bokslut uppvisade ett underskott på 1,5 miljone — maten subventioneras inte mer — också den andra sidan av THS »företagsverksamhet»>, teknologbyn, blir lidande av den krissituation Dipoli försatt kåren i, Nyinvesteringar är inte att tänka på.

en Strömberg kontakto för samtliga motoreffekter 0,06… 160 kW

Kännetecknande för OKYM-serien +» Goda kopplingsvärden

Kontaktorerna har ungefär 60 ?/o större bryt- och slutförmåga än vad som fordras i IEC-normerna i Publ. 158 — 1/1964.

e Kontakterna har lång livslängd

När motorns (I; =6 I.) märkström är lika stor som kontaktorns märkström, kan motorn kopplas till och från nätet minst 1,5 miljoner ggr utan byte av kontaktorer (IEC-normerna kräver 250.000 ggr + Mekanisk livslängd 5 milj. manövreringa e Uppfyller fordringarna i IEC- och VDE-normerna + Relät har fasvakt och är temperaturkompenserat + Stort urval av kapslade konstruktioner

Motorns Kontaktor Motorns Kontakto effekt!) typ effekt”) typ kW k 0,06 OKYM 10 " OKYM 4 0,09 » 15 0,12 » 18,5 0,18 » 22 OKYM 6 0,25 » 30 0,37 » 37 OKYM 8 0,55 » 45 OKYM 12 0,75 » 55 » 11 » 75 OKYM 200 1,5 » 90 2,2 » 110 3,0 » 132 OKYM 31 4,0 » 160 5,5 OKYM 2 7,5 » 1) 380 V, 1500 r/min.

oy ffrömberg Ab

HELSINGFORS-FINLAND

TYP OKYM 16

OKYM 200

Vice-tf-VD Gustavson har det sorgliga svaret klart — på grund av slöhet, oföretagsamhet och ren valhänthet ha verksamheten aldrig blivit vad man förutsatte då de ekonomiska planerna gjordes upp. Dipoli har en enorm kapacitet (förvisso ytterligt överdimensionerad från första början), men just nu är den bara utnyttjad till 60—70 /o. Det ofantliga ‘köket utnyttjas till futtiga 25 2/9 — i stället för de 4 000 teknologer man räknat med är det bara 1000 som dagligen äter här. Orsak: maten som blev dyrare, och en oförutsedd förändring i studiemönstret (allt flere sitter hellre hemma och läser än går på föreläsningar).

— elefantiasis inom THS:s förvaltning. I enlighet med de storteknologiska andan har fem man skött detsamma som två kunde klara med glans, varje liten pamp har hållit sig med egen sekreterare, kårverksamheten (inte att förblanda med förvaltningen) har bedrivits gratis i lyxlokaliteter, som istället kunde ha hyrts ut för många sköna slantar. Slantarna har rullat utan att någon frågat var de egentligen skulle tas ifrån.

— lånestrukturen var från första början felplanerad, dvs.

lånetiden för kort också mot bakgrunden av den verksamhet man redan i början hoppades på. Och det hela blev ju inte bättre av att verksamheten blev betydligt lamare än så.

Och så står man alltså där man står, med skulder som bara ökar och ett hus som inte blir yngre med åren. Och ändå är vice-tf-VD Gustavson optimistisk.

— Vi har äntligen insett vad som är fel, och vad som måst göras för att råda bot på det hela. Och det är redan en god bit på väg!

Och nu kan alltså en ljusning skönjas. Senaste höst kopplades en konsultbyrå in på fallet Dipoli, och resultatet är följande program — förlängd lånetid. Bankerna har visat sig positivt inställda, och som en första gest givit moratorium för i år. THS har anhållit om en sammanlagd lånetid på 30 år, men torde få nöja sig med 20.

— sänkta räntor. Också här är bankerna förståelsefulla, och det förefaller klart att ingen ränta kommer att överstiga 7,5 procent.

— stadsfastigheterna (utom Poly) säljs.

— den egna personalen skärs ned till ett minimum.

— och framför allt: Själva Dipoli skall äntligen utnyttjas till 100 procent. En systematisk marknadsföring skall garantera ständigt belagda föreläsnings- och kongressalar, fullsatta restauranger och ölkällare, ett fullt sysselsatt kök (närmare uppgifter om hur man egentligen tänkt sig att höja kökets effektivitet från 25 till 100 9/9 ville teknolog Gustavson inte ge). Studentverksamheten flyttas till billigare lokaliteter, och de dyra kontorsutrymmena hyrs ut.

— total boskillnad mellan Dipoli och studentbyn. De får inte belasta varandra, utan görs ekonomiskt helt självständiga (vilket kräver en höjning av hyrorna i byn). Detta ökar inte inkomsterna, men gör det hela betydligt redigare.

Dessutom har man planer på att aktivera teknologerna i största allmänhet, få dem att i högre grad utnyttja de möjligheter kåren kan erbjuda. Genom nya servicepunkter runt om i Otnäs vill man ta teknologerna där de finns.

Vice-tf-VD Gustavson är övertygad om att det den här gången skall lyckas. Det måste. Och erfarenhet har man ju fått.

Ab Nordiska Föreningsbanken

BALANS DEN 30 APRIL 1970

Aktiva

KasSSå ooo eerses ere rre esse sees esse sees 89 939 851,89 Kassareserv i Finlands Bank … . 8 595 587,11 Inhemska penninginstitut ….. 8 319 452,42 Utländska fordringar:

I utländsk valuta «….s.ssssss.s0..00a 66 792 830,32

I mark . - 1935 745,—

Växlar oosoosesrares sees rer se see sea 8498 471,04

Inhemska fordringar i utländsk valuta 494 057 632,59 Inrikes växlar . . .. 736 526 279,44 Lån oosoossss ses s sea . 1904 357 534,50

Checkräkningar ………. .. 258 178 328,85 Obligationer …ssssoos….. - 58 282 633,10 Aktier sossosss ses ss essens - 39 322 122,53 Bankfastigheter …. 77 032 137,81 Övriga fastigheter ……… 84 934,22 Maskiner och inventarier … 5 178 363,8 Övrigt lösöre …….o..o….

Betalningsförmedling 114 284 294,78 Övriga tillgångar .. 151 328 097,60 Skatter ….cco00s rea - 7 651 528,45 Löner sisssssss es oe 21 196 904,6 2. > 14641 395,22 — mk 4068 204 126,31

För Direktionen:

Passiva Depositioner oosoosssrsrsesesre sr rss seas 2 202 374 805,95

Checkräkningar .. 552 005 115,49 234 800 000,—

Deposifioner sosoosososssssssss ess osa. 1332 349,67 Checkräkningar sssssossssssssser ere s 28 470 430,12

Utländska skulder:

I utländsk valuta . 401 682 127,41

I Mark oooooses ses sees ses ss ra ss res sea 35 932 542,05 Inhemska skulder i utländsk valuta …. 118662 905,61 Betalningsförmedling …… 137 130 660,89 Övriga skulder ..sssosssossss oso sa .- 100797 417,17 Räntor och provisioner …. ee 76 002 539,48 Aktiekapital ……..o…… . «-. 112 000 000,— Reservfonder ………….. rrea ee 62 000 000,— Vinst från föregående år 3 013 232,4 mk 4066 204 126,31

Ansvarsförbindelser mk 2 307 409 428,97

För Förvaltningsrådet 2 en a är ; a on Pr Fc Mika Tiivola E. Schroderus Paavo Ravila jossa “är Dipoli stod färdigt, hade kalaset kostat 11,9 mil Hur är då detta möjligt? vänd I Sverige:OY STRÖMBERG SVENSKA FÖRSÄLJNINGSAKTIEBOLAG n Märgvägen 11, Box 74, 121 22 JOHANNESHOV, Tel. (08) 39 04 90, Telex: 10 146 STRS S 26 Forum 10/7 24 Forum 10/70

Utgiven i Forum nr 1970-10

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."