Dollarn kan börja försvagas
av Mikael Ingberg Forum 1997-10, sida 08, 23.10.1997
konjunktur e puls
Dollarn kan börja försvagas
OM RÄNTEDIFFERENSEN MELLAN USA OCH TYSKLAND MINSKAR ELLER RENT AV FÖRSKJUTS SÅ ATT TYSKLANDS RÄNTOR LIGGER HÖGRE ÄN USA:S KOMMER DOLLARN ATT BÖRJA FÖRSVAGAS.
e senaste årens internatio nella ekonomiska utveck ling har präglats av att kon junkturen i USA och i konti nentala Europa inte har gått hand i hand.
USA har upplevt en lång tid av stabil ekonomisk tillväxt.1 ett skede, närmare bestämt våren 1994, upplevdes tillväxten t.o.m. så kraftig att centralbanken ansåg risken för tilltagande inflation ha blivit för stor. För att bromsa tillväxten och minska inflationstrycket stramades penningpolitiken åt. Genom att höja räntorna ville den amerikanska centralbanken med Alan Greenspan i spetsen åstadkomma en soft landing” för ekonomin. Alla som närmare följer med utvecklingen på finansmarknaden kommer också ihåg våren 1994. Den amerikanska räntepolitiken påverkade nämligen räntorna i hela världen. Sålunda steg räntorna kraftigt också hos oss under våren 1994.
I detta sammanhang kan det vara skäl att konstatera att en räntehöjning tenderar att bromsa tillväxten i ekonomin på två sätt. För det första tenderar högre räntor att dämpa den inhemska efterfrågan. Företagen investerar mindre när räntorna är höga och hushållen tar mindre lån för konsumtion och bostadsköp. För det andra tenderar en högre ränta att förstärka valutan och därmed försvåra exporten för det ifrågavarande landet. Man kan säga att vardera dessa effekter har varit ägnade att dämpa tillväxten under de senaste åren. Den inhemska efterfrågan har varit svagare och dollarn har varit stark.
Om man kan säga att den ekonomiska politiken i USA har varit inriktad på att dimpa den ekonomiska tillväxten under de senaste åren, har
Mikael Ingber ; | Wkolumnisten är direktör för d ’ marknad och förmöge: sförvaltining. I oid Ak CR K situationen varit den motsatta i Europa.
Den ekonomiska tillväxten i kontinentala Europa stannade nämligen upp under våren 1993.Den direkta orsaken till recessionen var den vaflutaoro, som uppstod kring frangen efter att en del internationella organisationer under våren 1995 förutspådde att Frankrike inte skulle komma att klara av konvergenskriterierna för ett inträde i den europeiska monetära unionen EMU. För att stödja frangen höjdes först räntorna och senare stramades också finanspolitiken åt. Denna åtstramning ledde till politisk oro, regeringskris och en sommar och höst fylld av strejker och recessionen i Mellaneuropa var ett faktum.
Denna europeiska minirecessionen märktes också hos oss. Under hösten 1995 och våren 1996 sjönk också Finlands export till kontinentala Europa kraftigt och tillväxtmotorn i vårt land hostade till.
För att stimulera ekonomin till kraftigare tillväxt har sålunda den tyska centralbanken, Bundesbank, under de senaste åren sänkt sin styrränta många gånger. Räntesänkningarna i Tyskland har också avspeglat sig på ränteutvecklingen i det övriga Europa, också hos oss i Finland.
Det kan noteras att räntesänkningarna i Tyskland har haft två konsekvenser. För det första har räntesänkningarna något stimulerat den inhemska efterfrågan på denna Europas största marknad. För det andra, och ännu viktigare, har räntesänkningen hjälpt till att försvaga D-marken, förbättrat den tyska industrins inter nationella konkurrenskraft och därmed stimulerat exporten.
RAK R Av diskussionen ovan kan man dra slutsatsen att otakten i konjunkturcykeln mellan USA och Europa är den huvudsakliga orsaken till att dollarn idag är mycket stark. Räntorna i USA är höga medan de i Tyskland och det Övriga kontinentala Europa är låga. Denna räntedifferens har kört upp dollarnas värde i relation till D-marken och till alla övriga europeiska valutor, som är mer eller mindre direkt beroende av D-marken via den europeiska växelkursmekanismen ERM.
Diskussionen inbjuder emellertid också till spekulation om huruvida dollarn nu så småningom ånyo kommer att börja försvagas. För en tid sedan fick vi uppleva den första åtstramningen av penningpolitiken i Europa. Tyskland håller på att klättra upp ur minirecessionen och med Tyskland reser sig troligen hela Mellaneuropa. Inflationen har igen börjat sticka upp huvudet i Europa. Själv är jag Övertygad om att vi kommer att se flera räntehöjningar i Tyskland under det kommande året.
Situationen i USA är svårare att analysera. Trots fortsatt snabb ekonomisk tillväxt och en arbetslöshet under 5 procent, vilket uppfattas som ytterst lågt i USA, verkar inflationen i USA inte att tillta. Snarare tvärtom. Därför tror man på många håll att ytterligare räntehöjningar inte behöver bli aktuella i USA under den närmaste tiden.
Ifall det ovan beskrivna scenariot slår in + ifall räntedifferensen mellan USA och Tyskland minskar eller rent av förskjuts så att Tysklands räntor ligger högre än USA:s - kommer dollarn definitivt igen att börja försvagas. &
FORUM NR 10/97