Drogtesterna ökar i finansbranschen

av Heidi Backas Forum 2008-03, sida 49, 27.03.2008

Taggar: Personer: Fredrik Ljung Teman: droger

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2088

Kommentera artikeln geno att skicka mejl till adressen: feedbackOforum.fi

HEIDI BACKAS TEXT ingen kan exakt säga hur utbrett drogmissbruket är iarbetslivet i Finland i dag.

”Tillförlitlig statistik finns inte då det handlar om illegala droger. Företagen har kanske siffror om missbruk, men det är inte offentliga uppgifter" säger CHRISTOFFER TIGERSTEDT, specialforskare i drog- och alkoholfrågor på sTAKES, forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården.

Det finns heller inga siffror på hur vanligt blandmissbruk är. Men eftersom vi finländare dricker mycket alkohol och använder mycket läkemedel räknar Tigerstedt med att även blandmissbruk måste förekomma.

Det man vet är att drogtesterna i samband med rekrytering har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt en förfrågan som tidning EN SUNNUNTA!ISUOMALAINEN lät göra i början av mars drogtestar över hälften av de största finländska företagen sina anställda. 21 procent av storföretagen testar alla nya arbetstagare, och drygt 60 procent testar en del.

”Den främsta orsaken till ökningen är en lagändring som trädde i kraft 2004. Tidigare funderade företagen på drogtester men gjorde inget. Nu vet de vad man kan göra", säger ANTTI LEINONEN som är teknisk chef på drog- och dopningslaboratoriet vid YHTYNEET LABORATORIOT OY, SOm utför de flesta drogtesterna i Finland.

“Ökningen beror också på globaliseringen i näringslivet. Drogtester har varit vanliga i Nordamerika och nu sprider de sig?

De första drogtesterna i Finland gjordes av oljebolag i början av 1990-talet. De senaste åren har drogtester blivit vanligare exempelvis inom bankbranschen.

”Drogtester görs vanligen i riskyrken som till exempel kemiindustri, vapenindustri eller transport. Testerna blir vanligare också i branscher där det finns särskilda intressen att skydda, såsom pengar eller dataskydd?

Leinonen uppskattar att det årligen görs 75000 drogtester på arbetsplatser i Finland. Av de test Yhtyneet Laboratoriot utför ger knappt 2 procent positiva resultat. Endast 0,5 procent visar illegala droger - vanligen cannabis, amfetamin eller ecstasy. Resten visar bruk av receptbelagda läkemedel, såsom lugnande medici ner, värkmedicin och vissa komponenter i hostmedicin.

Testresultatet tolkas av företagsläkare med erfarenhet av missbruksproblematik.

“Min uppfattning är att de flesta har rätt’ att använda de mediciner de testas positivt för” säger Leinonen.

Arbetsgivarens rätt till drogtestning regleras ilagen om integritetsskydd i arbetslivet och lagen om företagshälsovård. För att få drogtesta måste arbetsgivaren ha ett skriftligt antidrogprogram med instruktioner för hur man hänvisar personer med missbruksproblem till vård. Drogtest används huvudsakligen vid rekry tering och görs när en person blivit vald till jobbet. Anställda får testas endast om det finns en klar misstanke att någon är påverkad på arbetstid eller har problem med missbruk.

Ytterst få positiva resultat, NORDEA hör till de företag som drogtestar alla nya anställda.

“Det är väldigt få som visar positivt resultat i drogtestet’ säger MARJA TUOKKO, som leder enheten HR services Finland och stöder businessenheterna med rekryteringen.

“Delvis tror jag att det beror på att arbetssökande vet att de drogtestas om de blir valda tilljobbet. Om man vet att man har drogproblem söker man kanske inte alls jobb hos oss, eller så avbryter man själv ansökningsprocessen?

Drogtest används inte för anställda på Nordea och Tuokka ser inte drogberoende som något problem för företaget.

“Vi satsar på att förebygga problemen i samarbete med företagshälsovården. I samband med hälsokontrollerna som görs regelbundet

Urogtesterna ökar I finansbransche för olika åldersgrupper diskuteras också personens rusmedelsanvändning. Om chefen eller kollegerna upptäcker beroende finns en färdig modell för hur man hanterar situationen. Där betonas att man ska våga ta tag i saken och ingripa i ett tidigt skede”, säger Tuokko.

Dyrt verktyg. FREDRIK LJUNG På LJUNG & SJÖBERG som jobbar med drog- och alkoholproblem på arbetsplatser i Sverige ser på drogtester vid rekrytering som ett verktyg för att hantera beroendeproblem, men ett rätt dyrt sådant.

“Strikt företagsekonomiskt räknat är det effektivare att utbilda chefer än att bara drogtesta’ säger Ljung,

En fördel är att drogtester ger en signal utåt och till kunderna. De är också nödvändiga då arbetet involverar tredje mans säkerhet. Men drogtester avslöjar sällan personer med långtgående beroende.

“Då en person med drogproblem vet att han eller hon ska testas, så kan personen nog se till att preparaten går ur kroppen inför testet” säger Ljung.

Ledande företagsläkare KARI-PEKKA MARTIMO på vårdföretaget MEHILÄINEN i Tölö anser att drogtesterna fungerar bra om de används rätt.

“Men samtidigt ska man komma ihåg att ett test under rekryteringen inte hindrar att personen använder droger senare under arbetstiden. Ur samhällets synvinkel kan det ses som ett problem då risken är att de som avslöjas i testerna kan uppmuntras till vidare drogmissbruk, om de sertestresultatet som ett tecken på att de redan är utslagna?

Christoffer Tigerstedt på Stakes tror att arbetsgivarnas kontroll av de anställda blir striktare då sysselsättningsläget i samhället förbättras. Hans bedömning är att vi snart kommer att se att företagen stramar åt sin alkoholpolitik och intensifterar vårdhänvisningarna.

“Då arbetslösheten är uppe i10-12 procent finns det flera arbetstagare att välja mellan och kontrollen är inte lika strikt. Men då antalet arbetslösa minskar blir arbetsgivarna mer måna omatt inte rekrytera personer med rusmedelsproblem och hänvisar lättare arbetstagarna till vård om de har beroendeproblem” m